Parma-Milan 4-5: Mama Mia ché partita
Efter många om och men kunde Milan plocka med sig alla tre poängen från Ennio Tardini. Coach Inzaghi har börjat säsongen med två vinster av två möjliga. Trots det är det tydligt vilka delar i Milans lagbygge som måste justeras.
Jag säger det nu direkt. Denna skriftliga matchrapport kommer varken att skildra matchen eller matchbilden på ett rättvist sätt, hur välskriven och informativ den än må bli.
Då det faktiskt skulle kunna vara osunt för mig att återuppleva denna fadäs så kommer jag skriva rapporten i punktform för att effektivisera skrivandet och minimera risken för hjärtfel.
Första Halvlek:
- Minut 1-15 präglas av ställningskrig. Milans anfall via höga ytterbackar stängs effektivt av hemmalaget. For now..
- Efter den trevande inledningen börjar ytor uppstå, mycket på grund av Hondas och Menez filuriga vrickningar på små ytor som passar i Serie A alleles utmärkt. Efter en kombination på högerkanten kan Menez prickskjuta in bollen mot Bonaventuras huvud som tyvärr inte hinner med mer än en skarvning utanför.
- Strax därefter kommer dock upprättelsen för Giacomo. Honda får turligt med sig bollen och gör sedan bort sin försvarare via en vrickning som letar sig fram till Bona. Ett släpp mellan benen och en toffel senare har Milan ledningen. Välkommen GB!
- Firandet efter Milans ledningsmål förlöjligas nästan av Parmas snabba replik. Exakt 1 minut och 23 sekunder efter 0-1 skickar Cristóbal Jorquera in en vacker kross mot en viss Antonio Cassano som inte gör några misstag med pannan. Han firar som vanligt som om tiden i Milan betydde lika mycket som en morot gör för mig med kladdkaka närvarande.
- Minut 27-35: Frispark hit, frispark dit. Offside här, offside där.
- Kvitteringen blir till Milans tändvätska. Menez söker sig djupt och hämtar boll, hittar Abate med en underbart öppnande passning. Ignazio väntar och väntar och prickskjuter sedan en djupledslöpande Honda på pannan och 1-2 är ett faktum i den 37e minuten.
- Som om ledning borta mot Parma inte är nog så väljer Menez att bjuda på en soloräd några minuter senare. Hal som han är glider han ur händerna på Lucarelli och ner i gräset för att höra domaren vissla på straffspark. Denna tar han själv hand om med pondus och ser till att Milan kan gå till halvtid med en tvåmålsledning.
Andra Halvlek:
- Fem minuter tar det för Parma att svara på gästernas utmaning. Felipe snappar upp ett chansavslut på bortre och trycker dit reduceringen. Match igen.
- Sju minuter senare blir det ännu mer match då Bonera flaxar med armarna just utanför straffområdet och drar på sig sitt andra gula kort för dagen.
- Med en man mindre skulle man kunna tro att det här med press på bollhållare får vänta, till förmån för täckta ytor och tajta lagdelar. Nja, tänker De Jong och ser Cassanos kladdande på mittplan som en målchans. Från halva banan snor han bollen, springer mot mål och placerar in ett avslut lika spikrakt som hans spelstil. 2-4.
- Holländarens osannolika solomål väcker mina ögonbryn på riktigt. Fem minuter efter Milans fjärde mål kommer Parmas tredje. Lucarelli når högst på en hörnspark och nickar distinkt in reduceringen och reparerar på så sätt sitt klumpiga agerande vid straffsituationen. 3-4.
- Dagens andra röda kort tilldelas Felipe fyra minuter efter Parmas senaste reducering. Nu är det väl klart, tänker jag.
- En tanke som cementeras av ännu ett osannolikt mål, Menez andra mål för dagen. Efter misskommunikation mellan Ristovski och Lucarelli snappar Jeremy upp bollen, petar vid sidan av målvakten, springer förbi och undviker samtidigt kollision med stolpen och avslutar sedan med att klacka över en överflyttande Mirante i Parma-målet. Helt sjukt. 3-5.
- Matchen slut va? Snart, bara kvällens höjdpunkt kvar nu. Just när kontrollen är som tydligast och lugnet som skönast kommer bakåtpassningen from hell. Diego Lopez får några sekunder för mycket på sig att tänka, låter bollen studsa under hans ben mot ett öppet mål. Någonstans i den desperata vändningen sträcker Lopez plötsligt baksidan vilket effektivt hindrar alla sorters räddningsförsök. 4-5.
- Matchen slut.
SPELARBETYG:
Diego Lopez 5.0: "Känns som säkerheten själv", skrev David Faxå om Lopez efter matchen mot Lazio. En bedömning jag själv har skrivit under på många gånger de senaste veckorna. Efter dagens matchen kanske det vore lämpligt att revidera våra förväntningar, även om spanjoren inte bör klandras för mål 1-3.
Ignazio Abate 6.5: Tycker Igna gör en jättebra match ikväll. Är följsam i Parmas löpningarna från kant genom hela matchen, är lugn med bollen och står återigen för ett fantastiskt fint assist.
Alex 5.0: Är stark i luftrummet men klarar inte av att styra upp sin backlinje idag.
Daniele Bonera 5.0: Drar på sig sedvanliga kort och verkar inte riktigt fokuserad.
Mattia De Sciglio 5.5: Mycket förväntas av den unge Mattia, och än så länge har han mycket att bevisa. Är för naiv många gånger men kompenserar med sin snabbhet.
Nigel De Jong 6.5: Förutom det otroliga målet - som visade prov på både grinta och klass - spelar han konstant uppoffrande och fortsätter vara ett understöd till backlinjen på bästa sätt.
Andrea Poli 5.5: Duktigare med boll än jag sett honom tidigare. Kul detta.
Sulley Muntari 5.5: Gör ett klassiskt jobb i det tysta idag.
Keisuke Honda 6.5: Ett assist och ett mål från japanen idag. Annars också väldigt duktig på små ytor vilket skapar härliga möjligheter i Milans anfallsspel.
Jeremy Menez 7.5 (bäst i Milan/på plan): En fantastiskt match av Menez. Grym, alltså grym på att utmana och slå sin markering för att sedan kombinera med Honda och Bona på ett finurligt sätt. Gör mycket på egen hand, bland annat två mål varav ett är otroligt påpassligt och sedan finurligt.
Giacomo Bonaventura 6.0: Målet i sig visar vilken smart spelare detta är. Tycker annars han faller ur matchen i stora delar.
Inhoppare:
Christian Zapata 5.5
Adil Rami 5.5
Niang: Spelade för kort tid för att betygsättas.
