Serie A: Ett skämt
För 5 år sedan försvarade jag allt som gick att försvara när det gällde Serie A och italienska landslaget. Angreppen kom främst från Premier League fansen och på den tiden ansåg man väl att det var avundsjuka. Men en dag kom vändningen...
Nästa år väntar toppmöten mot Messina, Rimini och om vi har tur, håll i er nu, Albinoleffe.
Det är klart. Parma är klara för Serie B och det har väl legat i luften ett par år nu. Carmegnani har räddat oss kvar ett par gånger och Raineri gjorde det förra säsongen men verkligheten hinner ikapp förr eller senare. Iår var väl året då ingen av oss trodde på nedflyttning och ironiskt nog så...blev vi nedflyttade.
Jag har tidigare sett fans vars lag åkt ur högstaligor gråta, och pendla mellan förtvivlan och hopplöshet. Jag har ännu inte fått dessa känslor. Är jag inget fans? Varför är inte jag ledsen? Förtränger jag dom känslorna?
Svaret är densamma på alla tre frågorna. Jag är ledsen, jag varit med Parma i med- och motgång i snart 13 år och jag försöker nog ändå förtränga känslorna. Men det finns också en känsla djupt inom mig som är glad. Glad o slippa den här smutsiga ligan. Den här korrupta och vidriga ligan där laget med mest makt får fördelar när det gäller allt.
Marcus Birro må älska Serie A och italienska landslaget men det är precis som kärleken från en mor till ens eget barn. För det är precis så. Hur ful ungen än är så kommer modern att älska honom. För att han är ens egen. Italienarna älskar sin liga på ett hatfullt sätt. Man vet att den är smutsig, korrupt och i många fall uppgjord men man älskar den i alla fall. Det här har funnits så länge att det numera är tradition och en "viktig" del av det. Man älskar skvallret, surret bakom kulliserna och den där spänningen som frågar "Är matchen verkligen uppgjord?". Ligan bjuder på så torr fotbollsunderhållning att det blir domarsekvenserna som blir underhållningen i sig. Var det straff? Skulle han verkligen ha det röda kortet? Istället för att njuta av vackra mål efter varje omgång så har alla tv-kanaler paneler som granskar domarna. Patetiskt.
Kunde jag vrida tillbaks klockan 13 år skulle jag aldrig intressera mig i denna liga. Jag känner mig lurad och bespottad. Fullständigt korkad. Hur kunde jag kolla på den här fotbollen och, än värre, försvara detta?! Vad finns det att försvara?
Parma lämnar Serie A och det kommer ta många år innan de kommer tillbaks till "finrummet". Det kanske är lika bra. Även om Serie B är lika rutten så slipper man vidriga lag som Juventus, Milan och Inter. En gång i tiden kunde 7 lag vinna ligan. Fiorentina, Lazio, Roma, Parma, Inter, Milan och Juventus. Ligan var öppen, genomsyrade en härlig offensiv och alla lag hade stora profiler i truppen. Nu kan endast på höjden 2 lag vinna ligan och vem kan nämna 3 spelare från Catania.
Poliser mördas och ultras dödar oskyldiga människor som endast är där för att se fotboll. Jag minns att det främsta argumentet för Serie A fans mot engelska supportrar gällde just detta. "Engelsmän bråkar hellre än och titta på fotboll". Men inte ens det stämmer. Varje säsong är det någon stackare som får sätta livet till för något så meningslöst som fotboll. Ett barn växer upp föräldrarlöst och en moder förlorar en son. 2 dagar sörjer man och frågar sig vad som bör göras för att undvika detta. Den tredje dagen är precis allt tillbaks på ruta ett.
***
Inget lag fick fler röda kort än Parma den här säsongen. Här är ett litet sammandrag från de senaste matcherna när det gäller kort:
Juventus - Parma
2 gula kort till Parma. Rött kort: Couto
Parma - Napoli
2 gula kort till Parma. Rött kort: Gasbarroni, Falcone, Mariga
Reggina - Parma
3 gula kort till Parma. Rött kort: Paci
Parma - Genoa
Kanske ett mirakel men Parma kommer undan med ett gult kort.
Fiorentina - Parma
Ordningen är återställd. 4 gula kort till Parma. Rött kort: Marco Rossi
Parma - Inter
4 gula kort till Parma.
22 kort på 6 matcher. Fullständigt lysande! Av dessa har 6 varit röda kort. I den så viktiga matchen mot Napoli tappade spelarna behärskningen helt och blev utvisade till höger och vänster. I dagens match mot Inter skulle Vieira kanske åkt ut i första halvlek efter sin armbåge mot Couto men det är inget snack om att flera spelare i Parma borde åkt ut efter att Inter punkterat matchen. Dessa dåliga förlorare kunde inte rulla ut sina motståndare med bollen så man försökte skada dom istället. Jag hoppas att Couto spelat sin sista fotbollsmatch. Jag vill inte se någon av dessa överbetalda idioter i truppen nästa säsong. De är knappt värda att benämnas som fotbollsspelare.
Jag gratulerar Inter till ligaguldet som över en smutsig säsong varit bäst på att samla på sig tveksamma poäng genom olika domarskandaler och klockor i gåvor. Vem minns inte förra matchen mot oss där de får en billig, faktiskt gratis, straff. Jag tror nog att den här scudetton känns bättre än pappersscudetton de fick och den där scudetton förra året där motstånd saknades helt. Det måste kännas bra. Men vet någon när Inter senast vann Champions League? Gör ni det kan ni maila mig. Information kan ni hitta på Parma-sidan och redaktion.
Mål väl och vi ses i Serie B!
