Tredje raka!!
Äntligen känns det som att det är det riktiga Parma som är tillbaka igen. Det Parma som vi supportrar en gång i tiden förälskade oss i. Inte det nervösa Parma som vi såg förra säsongen och en bit in i årets säsong. Det känns så skönt att det inte finns ord för det.
Efter segrar mot Chievo och Lazio innan landskampsuppehållet var det nu Milan som fick bita i gräset. Parma stod för en riktigt kämpainsats och förtjänade, enligt mig, segern helt och hållet.
Den första kvarten var dock Milan det bättre laget. Parma kom för långt ner i banan och Milan fick en för lätt väg fram till Parmas straffområde. Prandelli såg dock vad som var på väg att hända och fick laget att lyfta sig. Den sista halvtimmen av första halvlek var helt enkelt underbar.
Det var två bra lag som gjorde allt för att ta ledningen. Parma visade att man minsann kan bjuda upp till dans även mot de stora och inte bara spela på kontring. Men inte bara det. Parma var faktiskt det bättre laget under den här halvtimmen. Man skapade en del fina chanser, men framförallt spelade man en makalöst fin fotboll.
Den andra halvleken började som den första. Med ett Milan som fick Parma aningen ur balans. Den här gången tog det dock inte mer än fem minuter innan Parma återigen hittade rätt. Återigen var Parma det lag som förde spelet och efter nästan 77 minuters spel gjorde Adriano det förlösande 1-0 målet efter ett fint lågt inlägg från Mutu.
Efter målet tog Milan över igen och skapade en del fina chanser. Bland annat sköt Seedorf ett stenhårt skott i ribban och Pippo Inzaghi fick ett mål felaktigt bortdömt för offside. Dock ska man komma ihåg att Bresciano borde fått en straff precis före halvtid och att en Milanspelare tog bollen med handen i straffområdet under den andra halvleken. Plus att Milan fick inte mindre än två tveksamma straffar med sig i mötet mellan lagen på San Siro i höstas.
Parma såg dock mycket stabilare ut under slutskedet än vad man gjorde tidigare under säsongen i liknande lägen och det verkligen syns vilka framsteg laget gjort under säsongen. Det ser väldigt väldigt bra ut nu. I både dagens match mot Milan och i matchen mot Lazio har laget visat att man kan stå upp mot även de allra bästa lagen i Serie A också spelmässigt, och inte "bara" resultatmässigt. Och att också spela jämnt med de bästa har inte Parma gjort sen säsongen 98/99.
Alla spelarna i Parma var mycket bra idag. Här kommer några kommentarer om de enskilda spelarna som jag ser det.
Frey - Han har verkligen lärt sig av sina misstag. Förut stod han gärna kvar någon tiondels sekund för länge på linjen. Idag gjorde han flera lyckade utrusningar och såg rent allmänt mycket mer alert ut.
Ferrari - Han var den store ledaren i försvaret. Otroligt duktig spelare som alltid verkar vara på rätt ställe i rätt tid. Inte alls otroligt att han får bära kaptensbindeln när Lamouchi lägger av.
Cardone - Gjorde en hårresande miss som friställde Inzaghi när han missbedömde en nick. Annars var han dock väldigt bra. Han kompletterar Ferrari på ett väldigt bra sätt och är väldigt duktig taktiskt sett.
Bonera - Var i det stora hela bra. Han är en väldigt komplett spelare som ser lugn ut med bollen och till och med slår fina inlägg. Han hade dock vissa problem med Serginhos snabbhet under den andra halvleken och fick också mycket riktigt byta mot Benarrivo.
Bresciano - En mycket spännande spelare. Han har ett väldigt fint ryck och kan "göra" sin försvarare utan problem. En naturlig ytter som gör ett väldigt fint jobb. En klasspelare! Kanske inte riktigt lika dominant som mot Lazio men fortfarande mycket bra. Definitivt ett bättre alternativ på högerkanten än Nakata.
Lamouchi - Man förstår verkligen varför han är lagkapten. Vilken kämpe! Helt fantastisk inställning. Mycket bra spelare och vi kan skatta oss lyckliga att vi har honom i vårt lag. Ibland har han dock en tendens att tappa humöret och dra på sig gula och röda kort men idag höll han sig på en fin nivå.
Barone - Den lokale killen som ingen trodde på innan säsongen började. Grabben som skulle vara backup för U-21 landslagsmännen Donati och Brighi. Nu har han täppt till munnen på sina tvivlare riktigt ordentligt. Vilket hjärta han visade idag. Men vi ska inte glömma att han är en riktigt duktig fotbollsspelare också. Han gjorde saker idag som jag faktiskt själv inte trodde han klarade av. Kul att se spelare som lyckas överträffa sig själva.
Filippini - En italiensk Håkan Mild. Sprang som en terränglöpare och drog ner stora applåder när han jagade bollen långt nere i Milans backlinje mot slutet av matchen. Ovärderlig slitvarg som tillsammans med de andra tre mittfältarna bildade ett otroligt aggressivt och svårtforcerat mittfält.
Mutu - Vad kan man säga om denne spelare? Han är allt som Rivaldo brukade vara. Han är snabb, teknisk, målfarlig, spelintelligent... Mutu är nutid och framtid. Rivaldo är dåtid.
Adriano - Hur stark är denne brasilianske yngling? Han fick Nesta och Maldini att vika ner sig som juniorspelare i närkamperna gång på gång. Helt otroligt vilken styrka denne Adriano besitter. När han dessutom är både snabb och teknisk så kanske ni förstår vilken juvel detta är.
Benarrivo - Kom in istället för Bonera och gjorde ett par bra saker. Verkade också som om Serginho tappade lite efter bytet och det kan mycket väl vara tack vare Benarrivo. Kul också att vår "riktige" kapten fick vara med på planen i denna fina vinst.
Nästa vecka väntar Roma borta på Olimpico, men efter de senaste tre matcherna vågar man faktiskt hoppas på ytterligare ett positivt resultat. Roma har, om de förlorar borta mot Inter imorgon, inte mycket att spela för och vårt självförtroende måste vara högre än det någonsin varit just nu. Så varför inte tre nya poäng? Vi har definitivt kapaciteten.
Forza Parma!!
