Tankar och funderingar kring de senaste händelserna.
Det är nog ingen tvekan att den senaste veckans stora händelse har varit att Adriano lämnat Parma. Här följer mina tankar och funderingar kring detta samt lite annat.
Ingen har nog kunnat undgå denna nyhet, då den varit ett av de största samtalsämnena i Italien. Adriano har skrivit på för Inter! Vad kan vi dra för slutsatser av detta då? Adriano lämnar naturligtvis ett stort tomrum efter sig och frågan är om Gilardino klarar av att axla den roll som Adriano hade, det vill säga som ensam forward. Det har väl funkat helt okej hittills under den tid då Adriano varit skadad men nu undrar jag, och säkert många andra, om det inte vore bättre att återgå till en 4-4-2 uppställning eller på något sett spela med två anfallare. Kanske kommer en ny anfallare att inhandlas? Vi får avvakta och se.
Vi har alltså 5 riktiga anfallare* i truppen. Dessa är nytillkomne nigerianen Eliakwu, den egna produkten Sorrentino, Grieco som spelat en match, Alex Gibbs och slutligen ingen annan än Gilardino. Alla dessa spelare är oerhört orutinerade med undantag för Gilardino som bevisat att han håller hög klass i Serie A. Zicu och Eliakwu är oprövade, trots att den sistnämnde verkar vara en mycket intressant spelare. Om vi nu skulle börja spela med 4-4-2 så tror jag att Sorrentino, som gjorde två mål i den senaste UEFA Cup-matchen, ligger närmast till hand. Även Eliakwu kan vara ett intressant val. Men som sagt, så är dessa spelare orutinerade och därför bör Prandelli fortsätta med samma taktik.
Nu ryktas det dessutom att Filippini skrivit på för hårdsatsande Palermo. Filippini är en spelare som kan spela på väldigt många positioner. Bland annat som yttermittfältare, central mittfältare, ytterback. Så självklart är det ett avbräck, dessutom då det är väldigt tunt på mittfältssidan. Vi har Donadel, Barone som är rätt så givna i mitten. Bresciano har på sistone prövat på den rollen och gjort det bra. Camara är en ungtupp som även han kan spela på den positionen. Dessa är våra centrala mittfältare.
Jag vill även passa på att tacka Adriano för hans tid är i Parma. Han har bidragit med otroligt mycket under sina två år här och den match vi parmafans minns bäst är nog matchen mot Milan förra säsongen där han avgjorde med en underbar klack. Vi önskar dock honom all lycka i Inter. Kanske kan han bli lösningen på deras problem månne?
* Med riktiga anfallare menar jag spjutspetsar som Gilardino, det vill säga målskyttar med andra ord. Inte offensiva mittfältare/spelfördelare som Carbone, Zicu mfl.
---------------------------------------------------------
Parma har, förutom tunt spelarmaterial, andra problem. Det som sker vid sidan av planen. Nämligen Parmas ekonomi. Parmas dåvarande president, Stefano Tanzi, har avgått på grund av problemen med Parmalat och ekonomin är fortfarande ett problem för Parma. Det har gått rykten om att Chelseas ägare Roman Abramovich velat investera i klubben. Dock är jag säker på att detta är skitsnack. Abramovich har velat köpa ett formel 1-stall, ett NHL lag. Det har ju inte blivit av så varför ska vi tro på det här?
Det senaste ryktet säger att en kines skulle ha lagt fram 200 miljoner Euro på bordet hos den nya presidenten, Bondi. 180 av dessa skulle gå till att betala av klubbens skulder. Detta är dock ett rykte som vi inte ska tro alltför mycket på.
Personligen hoppas jag på en rik ägare. Jag tror att det är det som kan bringa oss en ny storhetstid lik den som vi hade under 90-talet. Och visst saknar vi de där tiderna?
---------------------------------------------------------
Anledningen till att jag inte skrivit på länge är att jag tagit ledigt det senaste halvåret på grund av att jag velat koncentrera mig på enbart på skolan men nu känner jag mig tillräckligt motiverad att kunna fortsätta med skrivandet igen. Och det känns ruskigt skönt över att vara tillbaka.
