Nyförvärvens första halvlek
Dags för sågens entré.
Det har spelats 20 omgångar av planetens bästa liga. Tabellläget är forsatt utsatt för Parma. Men det börjar ljusna. Den dåliga tabellplaceringen beror på mångt och mycket på värvningarna. Dom tidigare så klockrena värvningarna har vi knappt sett röken av.
Denna artikel ska dock inte handla om hur Baraldi och Sacchi skötte sitt jobb under sommaren. Bedömningen skall vara helt och hållet subjektiv, spelarna bedöms efter prestationen på plan. Inte utav förväntningarna av oss supportrar.
Bedömningsskalan som ska användas är 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst.
Silvio Baldini, klubblös. Tidigare klubb Palermo.
Betyg: 1
Silvio Baldini kom gratis till Parma precis innan försäsongen skulle dra igång. Det stod tidigt klart att den gode Baldini var en sympatisk herre som var omtyckt av dom olika spelarna. Mitt första intryck av Silvio var att han verkade vara ''en i gänget'' likt en viss Malesani som hade haft en del framgångar i Parma. Men ack så fel man kunde ha, försäsongsmatcherna gick det inget vidare i. Men till hans försvar skall sägas att många spelare saknades på grund av OS-spel.
Säsongen drog igång och hans coachning såg allt mer underlig ut. Det stora problemet var försvarsspelet. Baldini skiftade allt för mycket med försvarsspelarna. Spelarna fick aldrig känna sig varma i kläderna. Det kvittade om t.ex. Bovo och Contini gjort en bra match ihop. Nästa match bildade likt förbannat Bovo-Cannavaro mittlås. Som det brukar heta, en blind kan inte leda en blind.
Den 13:e December fick Baldini till slut sparken. Laget var nerkört i botten och förändringen var ett måste. Ersättare blev Pietro Carmignani.
Cesare Bovo, lånad från Roma. Tidigare klubb Lecce.
Betyg: 2-
Cesare Bovo kom till Parma efter en succéartad säsong i komet laget Lecce. Han utstrålade pondus och stabilitet. OS insatsen lovade ännu mer. Han överglänste den tidigare kaptenen Ferrari gång på gång och platsen efter Ferrari trodde man var fylld. Men än en gång hade vi fel. Bovos insatser i Parmatröjan är under all kritik. Det fina positionsspelet är som bort blåst och när han dessutom spelar ovårdat som mot Udinese i början av säsongen när han sparkade Di Natale medvetslös, med en fullkomligt galen karatespark önskar jag att han aldrig tagit på sig den vackra Parmatröjan.
Men efter Juluppehållet har Bovo stått för en markant förbättring. I och med Baldinis uttåg har den nya tränaren Carmignani förstått att Bovo-Cannavaro inte är en vidare konstelation. Bovo har parats ihop med Bonera och har stått för en godkänd vårsäsong.
Matteo Contini, värvad från Avellino.
Betyg: 2+
Matteo Contini är en typiskt Sacchi värvning, han kom från ett bottenlag i Serie B. Avellino var dessutom en av lagen som släppte in flest mål. Mycket berodde självklart på tränaren, Zednek Zemans galna 4-3-3. Contini kom i första hand till klubben som en backupp. Men dom usla insatserna Cannavaro och co stått för var en förändring ett måste. Contini fick göra sin Serie A debut mot Inter på ett kokande San Siro. Han skötte jobbet med bravur, blandannat detroniserade han Adriano ur matchen fullständigt.
Under senhösten föll han tillbaka några steg. Och gjorde ett par platt matcher. I mitt tycke passar han bäst som mittback. Han är för lång och gänglig för att spela ute till vänster. Hans vänsterfot är även den inte av bästa Zambrotta klass.
Damiano Ferronetti, delägd till 50%. Värvad från Roma.
Betyg: 2
Damiano Ferronetti kom till Parma tillsamans med Bovo från Roma. Han ingick i affären där Ferrari lämnade för huvudstads-laget. Ferronettis säsong har inte innehållit många Serie A starter. Dom matcher ynglingen gjort är i cup sammanhang. I Uefa Cupen har han stått för fullt godkända insatser. Medans i Italienska Cupen har det gått trögare. Ferronetti är en talang som jag tycker Parma ska knyta till sig. Han är fortfarande relativt vek, men potensialen finns där.
Alessandro Budel, inlånad från Milan. Tidigare klubb Lecce.
Betyg: 2
Alessandro Budel kom till Parma från bänken i Lecce. Han är en vänsterfotad spelare med ett bra spelsinne. Påminner mycket om en viss Kim Källström. Väldigt synd att han inte fått visa sina kunskaper. Det negativa med Budel är hans brist på ''pace'' kan vara något slö med bollen och saknar det lilla extra som skulle kunna vara steget mellan en normal spelare och en som sticker ut ur mängden. Plus för målet mot Bukarest i Uefa Cupen och även insatsen mot Milan i ligan.
Vicenzo Grella, värvad från Empoli.
Betyg: 1
Årets flopp. Grella var tidigare kapten i Empoli och var en av lagets stöttepelare i kampen om överlevnad. Empoli åkte ur och Grella packade väskorna och flyttade till Parma. Hans insatser i Parma har från dag ett varit rent ut sagt bedrövliga. Hans passningsspel är pinsamt, även spelet utan boll misslyckas han med. Ytorna på mittfältet känns gigantiska när han spelar. Men det värsta i det hela är att Grella är en expert att drälla med bollen på mittfältet. Allt som oftast tappar han bollen och motståndarna kan starta anfall.
Grella har likt hela laget spelat upp sig efter uppehållet, där av 1:an i betyg.
Fabio Simplicio, värvad från San Paolo
Betyg: 3+
Fabio Simplico kom från San Paolo sent på sensommarn. Han hade handplockats av den gamle demontränaren Arrigo Sacchi. Han fick även lovord av Kaka, med alla rätt. För under Kakas tid i den Brasilianska klubben dominerade Simplicio fullkomligt på mittfältet. Han röstades även fram som ligans bästa mittfältare anno 02-03.
Även i Parma gjorde han ingen besviken. Han hade förvisso en trögstart. Men efter den obligatoriska acklimations perioden storspelade han. Sin kulm nådde han mot Milan hemma på Ennio Tardini. Han körde över hela Milans mittfält på egenhand. Han belönades med en 8.0 av Gazzettan för den insatsen.
Mitt betyg hade varit ett snäpp högre om inte puman gått på tomgång dom senaste matcherna. I och för sig förstårligt på grund av allt matchande.
Massimo ''Big Mac'' Maccarone, lånad från Middlesbrough.
Betyg: 1
''Big Mac'' hade haft en tuff tid i England efter dunder succén i Empoli. Sista året i England spelade inte Maccarone regelbundet. Dom dryga 100 miljoner Steve McClaren hade lagt ut på spelaren spelade ingen roll. Och i sommras deklareda klubben att Maccarone var tillgänglig för utlån. Parma nappade och Maccarone förklarade sin kärlek för Parma att han fått chansen att spela Serie A fotboll. Och att han även får spela under sin gamla läromästare Baldini.
Men det gick precis tvärtom som Maccarone hade förutspått. Kraftigt överviktig anlände han till Parma i tron att få spela. Han tvingades till en början banta ner 7 kilo, men det räckte inte. Det gick forsatt tungt på planen och dom dåliga insatserna haglade in. Inte ett enda gjort mål i Parmatröjan säger allt. Bitter lämnade han för Siena under Januari månad.
Jag har valt att undgå att ranka Bertis insats i Parma, gjorde knappt några starter förutom i obetydelselösa matcher.
