Parma-Cagliari 3-2
Rättvisa skipades när Simplicio, med ett rskott utanför straffområdet, sköt in 3-2 när matchklockan stod på 92:57!
Parma var helt överlägsna, men oflytet höll på att spela Parma ett spratt igen när Cagliari gjorde 2-2 på deras enda (notera enda!) chans i matchens sista ordinarie minut. Rättvisa skipas dock Simplicio gör årets skönaste, och kanske viktigaste, mål på matchens sista spark med ett långskott som gjorde att hela Tardini fullkomligt exploderade!
***
Carmignani mönstrade en väntad elva. Marchionni började på bänken och hans plats togs av Cagliari-sonen Pisanu. Canna Jr. var tillbaka i startelvan på Cardones bekostnad och likaså Morfeo, som var tillbaka från avstängning.
Första halvlek:
Parma började matchen i ett rasande tempo i den halvlek som spelmässigt var en av de bästa under hela säsongen.
Efter 45 s hade Morfeo tvingat Cagliaris bäste spelare, målvakten Iezzo, till en enhandsräddning i ena hörnet.
Just när man satt och undrade när ledningsmålet skulle komma kom chocken, 0-1!
Zola slog fram bollen mot Esposito som dock inte kom förbi Bonera eller Bovo. Det spelade dock ingen roll eftersom Bonera fixade biffen åt honom. Bonera, med ryggen mot bollen, fick bollen i bakhuvudet när han skulle täcka bort Esposito. Boneras ofrivillga nick blev till ett perfekt avslut då bollen gick in i hörnet bakom Frey. Säsongens konstigaste mål var ett faktum!
Nu trodde man att det skulle bli ännu en match som präglades av oflyt och att baklängesmålet skulle ta hårt på de unga killarna. Det blev dock tvärtom. Parma spelade ut Cagliari totalt och man det var en fröjd att se att kombinationer anfallskvartetten bjöd på. Framförallt var det Bresciano-Morfeo-Gilardino som stod för finesser, direktpassningar och skapandet av målchanser.
Repliken skulle komma efter knappa 10 min då Gilardino, på pass från Bresciano, fick bollen inne i straffområdet med ryggen mot mål. Han vände dock på en femöring och lurade bort två Cagliari-försvarare, därefter placerade han in bollen från nära håll. Ett typiskt Gilardino-mål!
Nu hade Parma verkligen fått upp ångan och ett ledningsmål hängde i luften. Gilardino väggspelade med Morfeo och fick tillbaka bollen i straffområdet. Han sköt direkt och endast Iezzos utsträckta högerhand hindrade honom från att sätta dit 2-1. Ledningsmålet skulle dock komma en kort stund senare då Bovo dyk-nickade in bollen vid bortre stolpen. Bresciano slog hörnan som Gilardino sedan skarvade vidare till Bovo.
Morfeo var sedan ytterst nära att göra säsongens mål då han efter att ha trixat upp bollen klackade bollen i stolpen. Allt detta gjorde han med ryggen mot mål och med en massa Cagliari-försvare runt honom! Mål där och segern hade sannolikt varit bärgad.
Parma fortsatte att rulla boll halvleken ut, men när Cassara' blåste för halvtid var resultatet fortfarande 2-1.
Andra halvlek:
Med lite mindre oflyt skulle resultatet varit 3-1 tidigt in på den andra. På en hörna från Bresciano nickade Canna varo i insidan av ribban.
Känslan av att Parma skulle få betala ett högt pris för alla dessa missar smög sig in, även om Cagliari inte skpapat ens en halvchans.
Den känslan skulle bli ännu starkare när Parma reducerades till 10 man i den 67:e minuten.
Suazo sprang väldigt enkelt förbi Bonera efter en långboll och Frey timade utrusningen helt fel. Suazo hann peta bollen innan Frey tacklade ner Suazo som sista gubbe, rött kort! Utrusningarna som annars brukar vara ett av Freys adelsmärken blev nu hans fall.
Morfeo var rasande på domaren och han blev inte gladare när det var hans som tvingades gå ut till förmån för andremålvkten Bucci. Innan dess hade även Marchionni och Grella blivit inbytta mot Pisanu och Bolano.
Cagliari fick nu mer bollinnehav, utan att för den skull skapa några målchanser. Istället var det Parma som var nära att punktera matchen när Gilardino och Bovo(!) väggspelade och Bovo tvingade Iezzo till att tippa bollen ut till en hörna.
När matchen gick led mot sitt slut visade sig då Fru Fortunas motsats igen - oturen!
Cagliari hade bjudits in i matchen efter utvisningen och Budel slog in en boll i straffområdet som Bianchi nickade ner till Suazo. Han i sin tur bröstade ner bollen och slog in den i Buccis högra hörn. När man fattade att det var mål blev man helt galen framför tv:n, det var ju inte sant!
Hade inte Simplicios mål kommit hade man nog fått ta in på psyket, så förstörd var man!
Den magiska stunden skulle dock komma, och äntligen skipade rättvisa på Tardini.
Bucci sparkade ut bollen till Gilardino, som efter att ha tagit ner och täckt bollen passade väggspelade med Bresciano. När Gilardino fått tillbaka bollen slog han mycket skicklig passning till Simplicio.
Brassen i sin tur fintade bort en försvarare, la bollen till rätta och sköt. Bollen seglade in i bortre krysset efter att "Simpa" fått kalasträff en bit utanför straffområdet. Helt ofattbart!
Mot alla odds hade Parma trotsat oflytet och det faktum att de spelade med 10-man, på matchen sista spark.
Hela Tardini kokade och alla på Parmas bänk (utom kolugne Carmgignani) var inne på planen och bildade hög, med hjälten själv underst!
***
Simplicios mål var skillnaden mellan himmel och helvete idag. Hade han inte gjort målet hade man inte kunnat smälta detta på år och dar. När Suazo kvitterade såg man Serie B som en verklighet, nu känns det lite mer avlägset. I och med segern går vi förbi Chievo och är för första gången på hela säsongen ovanför kvalplats.
Dagens match lämnar hursomhelst mycket att önska, inte så mycket spelmässigt, men resultatmässigt. Med alla chanser som skapas ska vi kunna punktera matchen redan i första halvlek. Om det krävs mycket för att vi ska göra mål, krävs det ingenting för att vi ska släppa in något. Cagliari skapade idag en chans och fick 2 mål i utdelning. Visst gjorde vi ett otroligt självmål och fick rött, men försvaret säljer sig för billigt. De individuella misstagen (idag Boneras och Freys) höll på att kosta oss dyrt, mycket dyrt!
Säga vad man vill om att Bonera har otur, men det faktum att han orsakat tre straffsparkar och gjort ett självmål på mycket kort tid är oroväckande. han är alldeles nonchalant och idag var han sämsta försvarare, Bovo och Bettarini var däremot mycket bra.
På mittfältet skötte sig sydamerikanerna mycket bra. Simplicio var den mer kreative av de två, medan Bolano sprang och tacklade som aldrig förr.
Våra bästa spelare idag hittar vi dock i det offensiva ledet. Idag var den offensiva kvartetten mycket bra. Framförallt Gilardino och Morfeo verkar veta vart de har varandra i sömnen och att se hur de kombinerar med varandra är en fröjd för ögat. Bresciano var idag överallt och han är mycket nyttig över hela banan. Han tillsammans med Bettarini och sydamerikanerna var de som sprang mest idag.
Egentligen är det helt ofattbart hur Parma kan ligga där de ligger i tabellen när man såg hur de spelade idag. De snabba omställningarna och skickliga passningsspelet som kännetecknade Parma förra säsongen var tillbaka.
Får vi bara bättre utdelning för vårt offensiva spel ska inte alla segrar behöva sitta hårt inne. Trots total överlägsenhet får vi inte några enkla segrar utan vinner alltid med uddamålet. Räkna med det i fortsättningen också!
