Il Padrino è arrivato
Tankar och reflektioner kring den nya ägaren Lorenzo Sanz.
Så var den här soppan äntligen över. Ända sedan kontraktet säkrades på Renato Dall'Ara i Bologna har det talats om en ny ägare till klubben. Vi har väntat och väntat men ingen ägare har dykt upp. Gaetano Valenza var den som visade störst intresse men av någon okänd anledning ville inte Parmaledningen sälja klubben till honom. Det sades att ett par affärsmän från Parma var intresserade men detta var bara rent skitsnack; INGEN ville köpa Parma, utom en halvtokig affärsman från Neapel som lovade en massa men inte höll dessa löften.
Så sent som för en vecka sedan stod vi både utan ägare och utan en anfallare av Serie A-klass. Det var inte direkt så att man längtade till att säsongen skulle dra igång. I måndags blev Bernardo Corradi klar för klubben och därmed var det första steget taget. I fredags eftermiddag kom det andra steget och det var en rejäl nyhetsbomb som slog ned. Fotbollsklubben Parma hade blivit uppköpt av Lorenzo Sanz - spanjoren som var president i storlaget Real Madrid under slutet av 90-talet. Efter att man vaknat upp ur chocken var det första intrycket, "Äntligen!"
Glädjen visste inga gränser när affären gjordes officiell igår men det fanns folk som påpekade att Sanz kunde vara mer till onytta än nytta. Under Sanz' ledning drabbades Real Madrid av enorma skulder. Det finns skrönor som säger att Lorenzo Sanz brukade spela bort klubbens pengar i poker, vilket ledde till dessa skulder. Men är det verkligen någonting vi bör oroa oss för? I Real Madrid var Sanz president; han ägde inte klubben och pengarna var inte hans. I Parma är han ägare, pengarna är hans och han lär vara något försiktigare. Och även om han skulle spela bort klubbens pengar så har ingen större rätt att klaga - pengarna var ju ändå hans från början!
Dessutom har vi redan genomlidit en massa elände. Tanzi-familjen och dess företag Parmalat, som är ett av Italiens största inom livsmedelsbranschen, hade skulder på tiotals miljarder. Vi har genomlidit en säsong av ovisshet där vi höll på att ramla ur den högsta serien. Ärligt talat, kan det bli värre med Lorenzo Sanz som ägare? Ytterst tveksamt!
Lorenzo Sanz var det bästa vi kunde få, det är en erfaren och bestämd man. Han har dessutom fina kontakter inom fotbollsvärlden. Hans son, Fernando Sanz är mittback i Malaga. Hans dotter är gift med Michel Salgado, högerback i Real Madrid. Lorenzo är även god vän med Real-ikonen Raúl González Blanco.
Raúl har öppet sagt att han trivdes bättre under Sanz' ledning än under nuvarande Florentino Perez. Och det är ingen slump att han känner så. För Sanz hade byggt upp ett imponerande lagkomplex, med en stark defensiv och en fruktad offensiv i anfallsparet Raúl-Morientes. Han hade skapat en familjär känsla inom klubben och det är inte för utan man får maffiakänslor av denne man. Real Madrid vann under hans ledning en ligatitel och två Champions League-titlar. Såväl spelarna som fansen älskade honom. Nu är han dock inte lika älskad av fansen, av uppenbara skäl.
Säga vad man vill om Lorenzo Sanz men makt och pengar, det har han. Han är inte rädd för att säga vad han tycker, han vet vad han vill och han ger sig inte förrän han fått igenom sin vilja. Var, om inte i Italien passar den här stilen bättre? Kolla bara på Milan - Berlusconi! Jag tror det kommer gå utmärkt med Lorenzo Sanz som ägare. Kan han bjuda oss på en ligatitel och två CL-titlar är åtminstone jag nöjd.
Det är bara att konstatera att fotbollsklubben Parma har vaknat upp ur sin koma; Vår gudfader har anlänt!
