2021-10-28 20:30

Cittadella - Parma
1 - 2

Enzo Maresca svalde stoltheten och segrade

Parma tog en efterlängtad seger borta mot Cittadella.

Upptäckten av den förlorade själen

Jag är väldigt besatt av klubbkulturer och dylikt. Jag är helt övertygad om att vissa saker bara sitter i väggarna hos klubbar. Att det spelar ingen roll om man har en hel drös nya spelare, många utländska som inte kan någonting om klubbens historia. Bara att befinna sig i klubben är tillräckligt. Väldigt mycket av vår värld är fortfarande ett frågetecken för oss. Det är mycket vi inte fullt förstår och kan förklara och det klassiska uttrycket "det sitter i väggarna" är ett av dem frågetecknen. Enzo Maresca valde att helt slopa sitt heloffensiva 4-3-3 för ett Nevio Scala inspirerat 5-3-2 och planeterna radade helt plötsligt upp sig i en perfekt linje i kosmos. Det var 1989 igen och Parma segrade.

Ge Maresca, mannen och tränaren mer tid och inte hans system

Svenskafans stora värde som sida är hur den dokumenterar en supporters känslomässiga resa. Det verkliga värdet ligger i arkivet där man kan hitta gamla texter från dåtidens skribenter där de beskriver framtida demontränare som hopplösa och så vidare. Det är alltid kul att hitta en sådan text. Det har ju pratats konsekvent om hur Maresca ska få mera tid hos gamla Parmaprofiler. Jag vidhåller dock att majoriteten av dessa kommentarer är felaktiga och rent skitsnack. Eftersom de har varit kopplade till att Marescas system måste få tid att sätta sig. Det ska inte ha mera tid, det är uppenbart att det inte fungerar och måste slopas. Däremot Alessandro Mellis uppmaning häromdagen som jag skrev om också att tränaren Maresca ska ges mera tid kan visa sig ha ett stort värde. Melli pratade ju som tidigare nämnt om att Maresca måste fokusera på att spela en mer funktionell och konkret fotboll istället för att försöka spela vackert. Det vackra måste alltid vara sekundärt, och denna konventionella visdom kommer aldrig att sluta gälla. Melli bad om mera tid, inte för att Marescas system behövde mera tid utan för att han såg en potential i Maresca som tränare. Att om Maresca tar lärdom av den svåra inledningen så kan man bli rikligt belönade av att ha gett honom mera tid.

Motivation slår klass

I presskonferensen inför matchen fick Maresca svara på frågor om Dennis Man. Rumänens agent kom tidigare i veckan nämligen ut med uttalanden om att Man vill mer än detta. Detta var ett utspel med budskapet att Man har som avsikt att lämna Parma i januari. Maresca svarade att han inte kunde bry sig ett skit om vad Dennis Mans agent har att säga om saker och ting. Men Maresca brydde sig faktiskt ganska mycket och valde att sätta Man på bänken för att själv sända ett tydligt budskap. Vill du inte spela för klubben så ska du heller inte spela, letar du dig bort så fort det blåser illa så kan du leta dig in i frysboxen. Dennis Man fick inte ens hoppa in under matchens gång.

Den unga polacken Benedyczak fick chansen istället och han tog den verkligen. Benedyczak fick spela en hel del under försäsongen men där kändes det uppenbart att han behövde växa till sig men Maresca gav honom återkommande beröm då för sin inställning. Och i den här matchen visade han hur man ska uppträda. Han kämpade och försökte och visade en stor hunger matchen igenom och klev sedermera av som matchvinnare med sitt 2-0 mål där han påpassligt höll sig framme i boxen efter en framspelning av Del Prato. Ett mål som kom till efter ett lyckad presspel där Parma fick tag i bollen i utkanten av Cittadellas straffområde(men se där!).

Men klass slår rätt högt det med

Det var fascinerade hur detta verkligen kändes som Parmas match. Cittadella inledde aggressivt, inspirerade av tidigare lags framgångsrika resultat mot Parma. Och denna inledande press ledde så småningom efter att cirka en kvart hade spelats till en straffspark för hemmalaget. Men det kändes verkligen givet att Gianluigi Buffon skulle rädda straffen och som han läste sönder Romafostrade Antonucci. Det såg ut som att Buffon redan befann sig vid sin vänstra stolprot innan 22-åringen ens hade avlossat skottet. Sedan kom Parmas ledningsmål efter en klassnick av Franco Vazquez där han med precision och teknik bara guidande in bollen med pannan. En lobbnick som gick perfekt över målvakten. Visst kan man kritisera Parmas stjärnduo för vissa saker. Buffon har inte längre reflexerna och Vazquez har sitt sydamerikanska temperament där han tappar befattningen och drar på sig varningar i onödan. Men hjärtat är på rätt plats hos båda. Buffon firade sin straffräddning som att den hade skett i en VM-final och att Vazquez drar på sig varningar är också detta av rätt anledning. Han är väldigt investerad i Parma, han blir förbannad när hans egna och lagets prestationer sviktar. Han går inte runt och sysslar med divalater som Dennis Man och tycker att han är för stor för Serie B och Parma. Han är här för att vinna och göra Parma bättre.

Mycket av Parmas potentiella framgång den här säsongen ligger i Marescas förmåga att få ut maximalt ur Parmas stjärnspelare och den här formationen som Parma körde igår gynnar Vazquez och Buffon mer än den tidigare. Därför om man är mer samlade i defensiven när motståndaren forcerar fram så kommer man oftare tvinga dem att ta avslut utanför straffområdet. Buffon har inte längre reflexerna men hans positionsspel och förmåga att läsa spelet är fortfarande i världsklass och han kommer att rädda skotten då. Och om Parma kan ha en större tryggheten i defensiven kommer detta leda till att Vazquez kan visa ett större mod i sina aktioner offensivt och argentinaren befinner sig på en sådan nivå att han på egen hand kan vinna matcher åt Parma.

Ideologier är värdelösa i fel kontext

Johan Cruyff är utan större konkurrens den överlägset mest inflytelserika fotbollstänkaren i modern tid. Hans arv och influenser går att bevittna i all världens fotbollshörn i princip. Och visst är hans filosofi attraktiv. Att spela en laddad offensiv fotboll där man har som avsikt att inte ens ge motståndaren chansen, en fotboll som ska genomsyra hela klubben ända ned i ungdomsleden där egenfostrade talanger tar sig in i A-truppen, fullt förberedda och inskolade i spelsättet. Den klubben som genomsyras mest av Cruyffs arv för stunden är Ajax som är en av de mest inspirerande klubbarna i världen. Sättet de trots mindre resurser spelar skjortan av de stora jättarna i Europa är häpnadsväckande i brist på andra ord.

Men att försöka kopiera Ajax-modellen rakt av är ingenting mindre än extremt korkat. Därför att Ajax har en enorm fördel gentemot andra klubbar. De befinner sig i en mer eller mindre konkurrensbefriad situation. De kommer aldrig att åka ur Eredivisie och även om deras resurser ute i Europa är skrala i jämförelse med jättarna där så är dem överlägsna i Holland. De är den rikaste och största klubben där. Att försöka implementera den här modellen rakt av i en av Europas toppligor utan att begripa detta kommer alltid sluta i ett magplask. Därför att konkurrensen i toppligorna är stenhård och oförlåtlig och väldigt få klubbar är överlägsna sitt inhemska motstånd gällande resurser på det sättet som Ajax är i Nederländerna.

Att låta sig inspireras är aldrig fel men du måste justera och rätta dig efter de förutsättningar du befinner dig under. Detta borde vara uppenbart för alla men dessvärre verkar det inte vara det. Det ska bli spännande nu när de ryktas om att de hyllade Ajax-gubbarna Overmars och ten Hag kommer börja röra på sig. För jag skulle inte alls bli förvånad om de misslyckas ganska spektakulärt ute i någon toppklubb i Europa till alla sportjournalisters stora förvåning. Men om de nu skulle lyckas så är det för att de bepriger att Ajax-modellen såsom den ser ut just nu enbart fungerar i just Ajax.

Men i alla fall det är en fin fredag detta tack vare gårdagen. Cittadella är ett svårt motstånd i Serie B även om de startat säsongen sämre än jag trodde de skulle göra. Roberto Venturato lämnade ju klubben inför efter sju fina år och hans mångåriga assisten Gorini har tagit över tyglarna den här säsongen. Kanske detta är anledningen till att de inte riktigt framstår som lika giftiga som tidigare? Men likväl spelade Parma disciplinerat, fokuserat och med stor offervilja vilket är ingredienser som saknats i de senaste matcherna eller under hela säsongen hittills egentligen. Cittadella reducerade visserligen senare på straff men Parmas seger kändes aldrig riktigt hotad efter ledningsmålet i mitt tycke.

Förhoppningsvis bygger man vidare på detta istället för att falla tillbaka i gamla synder. Jag ser fram emot nästkommande match mot Vicenza där man kanske får svaret om Maresca har valt att släppa in ljuset i källaren permanent eller om detta endast var ett fifflande med ficklampan. Vicenza tränades av forna Parmatränaren Domenico Di Carlo tidigare men den gode Di Carlo fick precis som i Parma sparken alldeles nyligen på grund av deras katastrofala start där de ligger nästsist i serien med endast 4 inspelade pinnar. I somras uttalade sig Parmas sportchef Mauro Pederzoli om Vicenza där han tippade dem som en potential dark horse gällande uppflyttning till Serie A. Och detta är ytterligare ett av många exempel på hur fel på bollen Parmas ledande gubbar har varit hittills den här säsongen, de har inte haft rätt i mycket.