Lagbanner
2019-02-02 20:30

Juventus - Parma

Inför Juventus - Parma: Smäll dem på käften eller är det för mycket att önska?

Inför Juventus - Parma: Smäll dem på käften eller är det för mycket att önska?

Parma beger sig till Turin under kvällen för att ta sig an Juventus i ett möte som bär extra vikt för Parmasupportrarna. Att lyckas få Juventus på fall är lite som att drämma till mobbaren på skolgården. Ingenting annat känns så rätt och smakar så sött som tårar från en juventino.

Läget hos korsfararna 

Parma kommer nyligen från en fullständig systemkollaps. Matchen mot SPAL såg ut att bli en stabil seger utan större svårigheter men så tappade man helt taget om tyglarna och åkte istället på en snöplig förlust. Det var första gången för säsongen som Parma vikte ned sig på det sättet. Det var märkligt att se hela den defensiva organisationen darra och falla sönder så fullständigt som den gjorde under den andra halvleken. Det är en förlust som oroar för det skulle inte vara första gången en sådan förlust skulle sätta sig i spelares huvuden. Det kan som sagt mycket väl leda till att en längre förlustsvit är att vänta för D'Aversas mannar. I synnerhet då det är ett ganska tungt spelschema som följer med Juventus ikväll följt av Inter och även Napoli på kort tid. 

Skadeläget har förblivit det samma för Parma där rutinerade slitvargen Luca Rigoni dras med lite småskavanker. Abdou Diakhate som Parma snappade upp från Fiorentina under januarifönstret satt på bänken mot SPAL men kommer att spela med primaveran kommande match då D'Aversa vill att 20-åringen ska få spelminuter i kroppen. Alberto Grassi är långtidskadad sedan tidigare. Leo Stulac beräknas dock vara tillbaka från skadan han ådrog sig mot Udinese när han gick all-in och vann motlägget som ledde till Parmas segermål. Det sena nyförvärvet från Pescara, José Machin kommer att utgå från bänken. Ett annat färskt namn som kommer göra det är den 18-årige ghananen Carl Davordzie som kom till Parma i slutet på november från OKÄND adress. Han har bara gjort några matcher för Parmas Primavera men får sitta på bänken för andra gången den här säsongen. Det finns ingen information om var den här ghananen ska ha kommit ifrån vilket jag personligen älskar. Man hoppas ju att det är en klassisk scoutinghistoria där någon slumpmässigt har råkat gått förbi en bolltricksande tonåring på gatan. 

Förmodad startelva: 4-3-3: Sepe; Iacoboni, Alves, Bastoni, Gagliolo; Barillà, Scozzarella, Kucka; Gervinho, Inglese, Biabiany. 

En annan nyhet som kan vara intressant är att Roberto Inglese och Alessandro Bastoni har hamnat under Roberto Mancinis lupp och blivit uppkallade till Gli Azzuri. Svårt att argumentera emot detta utan det är logiskt och fullt välförtjänt. 


Läget hos fotbollens svar på katolska kyrkan

Läget i Juventus för stunden visar väl återigen att framgång har en viss baksida. Det börjar sakteliga blåsa kring Massimo Allegris varande i klubben efter uttåget i Coppa Italia mot ett av fotbollsvärldens mest sevärda lag, Gasperinis suveräna Atalanta. Och jag hoppas innerligt att Allegri gör sin sista säsong i Juventus. Detta skulle vara ett kanon beslut på alla sätt och vis för italiensk fotboll för då har den gamle damen på kort tid gjort sig av med Italiens främsta sportchef samt Italiens främste tränare. Och det är inte särskilt sannolikt att man ersätter dessa gubbar med någonting som är bättre. Uttrycket att "segra ihjäl sig" är väl också relevant i detta avseende. Man börjar att ta framgången för givet och det brukar i slutändan alltid leda till att man skjuter sig själv i foten. Samtidigt hänger mycket av Serie A:s framtid på att lagen under Juventus tar sig samman. Inter måste ta rätt beslut i vem som ersätter Spalletti och Milan måste börja sätta en struktur i klubben och följa en röd tråd och sluta hoppas på att en slumpmässig lottorad ska föra dem tillbaka till toppen. 

Men tillbaks till realtid och det kortsiktiga som stundar. Juventus har en hel del skadebekymmer i de bakre leden vilket ledde till att man plockade tillbaka Martin Cáceres under januari i ren panik. Den evigt förtroendeingivande veterantrion Leonardo Bonucci, Chiellini och Barzagli brottas alla med skadebekymmer samtidigt som Medhi Benatia har lämnat klubben. Och detta betyder att Juventus kanske kommer ställa upp med det skralaste mittförsvaret man bevittnat på ett bra tag i Cáceres och Rugani. Det är nästan som att mittlåset man hade i Serie B med Chiellini och Jean-Alain Boumsong smäller högre. Men bara nästan för jag fick nämligen bevittna fransosen i Newcastle och det var inte någon vacker syn att ta del av. 


Förmodad startelva: 4-3-3: Perin; Cancelo, Rugani, Caceres, Sandro; Bentancur, Pjanic, Matuidi; Douglas Costa, Mandzukic, Ronaldo.

Att Allegri är förtjust i Khedira som spelare visste jag om men att han är såpass förtjust i tysken att han kommer låta honom ta hand om två positioner på mittfältet som Juventusredaktionen verkar tro känns väl en smula överdrivet? Eller har jag helt missat att Allegri framgångsrikt har lyckats klonat tysken? 

Juventus kommer ställa upp med ett darrigt mittlås vilket givetvis gör att sannolikhet till skräll blir högre med Ingleses och Gervinhos fina form men det råder som sagt inget snack om att Juventus är massiva dunderstorfavoriter här. D'Aversa tog upp vad jag skrev längre upp på presskonferensen inför att det är vitalt att Parma lyckas ta sig ur den psykologiska smällen senast mot SPAL så att den inte får långvariga konsekvenser. Ett positivt momentum kan få spelare att göra det omöjliga som Claudio Ranieri bevisade med Leicester men samtidigt kan ett negativt momentum få samma effekt fast i negativ bemärkelse vilket Sampdoria bevisade säsongen 2010/11. 

Massimiliano "Maxie Boy" Allegri pratade väldigt högt om sin kollega D'Aversas åstadkommande i Parma den här säsongen. Han hyllade Parma för den fantastiska organisation som laget har som han tycker fler lag bör sträva efter att ha. Samtidigt som han adresserade hotet som Gervino och Inglese utsätter motståndarna för. Allegri är inte den sortens tränare som underskattar ett motstånd så det är ingenting man kan räkna med här. Det är en omöjlig uppgift Parma står inför och det gäller att någon tar sig an rollen som Tom Cruise för att det ska gå vägen. 


Flashback-Friday fast det är lördag

Juventus - Parma 2-2, 28 september 2002. 

En mycket sevärd match som inte direkt levde upp till stereotypen om Italiensk fotboll. En match som svängde och där bägge lagen skapade chanser i överflöd men effektiviteten var inte optimal och försvarsspelet lämnade en del övrigt att önska. Ciro Ferrara lyckades missa öppet mål från knappa två meter på hörna och Gianluigi Buffon stod för en sinnesförvirrad utrusning som ledde till att Adrian Mutu fick helt öppet mål men rumänen mäktade med bedriften att skjuta över. Det var tur för Cesare Prandelli att han bar keps för dagen för annars hade hans vackra hårsfall levt farligt efter den missen. Parmas formidabla anfallsduo Adriano och Mutu orsakade rejäla problem för Juventus försvarslinje under hela matchen och Marcello Lippi tvingades till en eller annan cigarett längs sidlinjen för att tygla nerverna. I den 66:e hittade Parma målet efter flera missade chanser genom Hidetoshi Nakata på en fin assist från Emanuele Filippini. Efter ledningsmålet så tog Parma mer och mer över matchen och tryckte på för ytterligare ett mål. Och det målet kom genom Adriano i den 81:e matchminuten assisterad av radarpartnern Adrian Mutu. Sedan följde vad som var vanligt förekommande på den här tiden. Juventus lyckades reducera på hörna i 87:e minuten genom Igor Tudor och sedan följde en något tveksam utvisning på Sabri Lamouchi. Sedan på den 5:e tilläggsminuten så plockar Del Piero ned en krossboll och rundar Sebastien Frey för att trycka in 2-2. Att Del Piero plockade ned krossbollen med händerna var en liten detalj som domarna mystiskt nog mäktade med att missa. Del Piero får alltså inte bollen bara på armen utan han greppar bollen med händer och föser den med sig för att skapa sig friläget. Men det var som det var på den tiden och man får väl trösta sig med vetskapen att domaren var tvungen att rycka in som Juventus 12:e spelare enbart för att de skulle mäkta med att ta en poäng mot Parma. 





Vi får hoppas att Gervinho och Inglese väcker tankarna tillbaka till Mutu och Adriano under kvällen. 

 

Martin Eliasson 2019-02-02 12:00:00
Author

Fler artiklar om Parma