Röda siffror i bokslutet
Som ni kanske redan vet vi det här laget så brukar vi med jämna mellanrum få anledning att återkomma till den ekonomiska situationen i Bologna och nu är det tydligen dags igen.
På planen har hösten varit tämligen bedrövlig och tydligen går det precis lika motigt utanför densamma. Under gårdagen hölls ett styrelsemöte i klubben där bokslutet för säsongen 2012-2013 skulle godkännas och även om det enligt uppgift fanns närvarande personer (framförallt de som representerar supportrarnas ägarintressen i klubben) som knorrade en del över resultatet så klubbades siffrorna ändå igenom.
Så hur slutade då räkenskapsåret? Jo, med en förlust på cirka fyra miljoner euro vilket kan läggas till det underskott på omkring sex miljoner som säsongen 2011-2012 slutade med. Eftersom ägarna var ovilliga att skjuta till kapital för att täcka upp för förlusten blev konsekvensen att klubbens egna kapital i ett nafs minskade från 18,85 miljoner euro till knappt nio miljoner euro.
Hur dramatiskt detta är kanske ekonomerna bland oss har bättre koll på, men det är klart att det inte är bra när det redan ryktas om att klubben kommer att behöva sälja spelare i januari (Panagiotis Kone och Frederik Sörensen sägs i sådana fall ligga närmast en flytt).
Hårda fakta säger dessutom att Bolognas lönekostnader har ökat från 23 miljoner euro säsongen 2011-2012 till de 29 miljoner euro (= 39 miljoner euro brutto) som klubben kommer att betala ut detta år. Under samma period har klubben sålt spelare för i runda slängar 40 miljoner euro samtidigt som man näppeligen har betalat mer än 15 miljoner euro för ersättarna. Tittar vi på lagets prestationer och vilka spelare som numera finns i truppen blir ekvationen allt knepigare att få ihop och kanske är det så att president Albano Guaraldi och Roberto Zanzi har misslyckats å det grövsta med sin drift av klubben.
Sedan ska vi komma ihåg att den ekonomiska situationen i Italien är ansträngd i allmänhet och krisen har förstås minskat byggherren Guaraldis ekonomiska svängrum ytterligare. Men problemet är förstås inte att presidenten saknar resurser, det hade nog de flesta kunnat leva med även om man kan fråga sig vad personen i fråga ska med en Serie A-klubb till om denne inte har resurser eller kompetens nog för att driva den utan att sälja ut allt av värde. Istället har den bristfälliga kommunikationen som har präglat de senaste mercatosessionerna varit det stora irritationsämnet. Meningen ”en sista stor försäljning sedan är ekonomin i ordning” har vi hört jag vet inte hur många gånger, men under tiden har i tur och ordning Emiliano Viviano, Miguel Britos, Francesco Della Rocca (även om han just nu är tillbaka i klubben), Gaby Mudingayi, Gaston Ramirez, Alessandro Capello och Saphir Taider försvunnit.
Föga förvånande fortsätter därför curvan att visa sitt missnöje över presidentens tillkortakommanden och klyftan mellan Guaraldi och majoriteten av supportrarna har nog aldrig varit större. Vad allt det här i slutändan kommer att leda till återstår att se, men just nu ser det faktiskt inget vidare ut.
Källa:
tuttobolognaweb.it
zerocinquantuno.it
