Bara timmar àterstàr
Nàgra korta ord...
Pà 1920-talet var den romerska fotbollen ett skàmt jàmfòrt med den norditalienska. Klubbarna i Rom var mànga, och enskilt alldeles fòr svaga fòr att kunna utmana lagen fràn norr om titlarna. Lagens supporterskaror var koncentrerade kring olika kvarter, och vill man prata om ett Rom-derby dà nàmner man inte Lazio i samma mening, utan istàllet matchen mellan Alba och Fortitudo. Lazio var ett litet skitlag redan dà.
Aret àr 1927...
Italo Foschi, bosatt i Rom sedan ett bra tag och hade fòràlskat sig i staden som mànga hade gjort tidigare och mànga skulle komma att gòra efteràt, ville àndra pà fòrutsàttningarna fòr den romerska fotbollen. Foschi var med i regeringen och i CONI - den olympiska kommitén - och var àven president i Fortitudo (som hade slagit sig samman med Pro Roma nàgra àr tidigare). Hans dròm var att ge Rom ett slagkraftigt lag som kunde utmana norrlagen pà allvar. Dàrfòr anordnade han en sammanslagning mellan klubbarna Fortitudo Pro Roma, Roman och Alba som utmynnade i AS Roma. Aven Lazio tillfràgades, men klubbens ledare Varini och Vaccaro (som pà italienska betyder kofòsare, ett intressant exempel pà att namn ibland kan avslòja ursprung), bàda hògt uppsatta militàrer, ville inte ansluta sig till ett projekt som Foschi var upphovsman till eftersom det fanns en viss splittring inom fascistpartiet (som alla italienare med nàgra som helst ambitioner i livet tvingades tillhòra). Lazios nej till sammanslagningen var, om man fàr tro vissa kàllor, alltsà helt en fràga om personlig osàmja mellan Lazio-nissarna och Foschi.
Den nya klubben AS Roma valde sina fàrger efter Roms egna - gult och ròtt - och klubbmàrket hàmtades fràn legenden om Roms skapelse, tillika stadens symbol. Rom hade nu àntligen ett lag som representerade staden pà riktigt, och fòljden blev ocksà att laget snabbt eròvrade stadens invànare. Roma blev la squadra del popolo - folkets lag - och eròvrade supportrarna i de romerska kvarteren, medan Lazios supportrar huvudsakligen hittades i de òvre samhàllsskikten, framfòrallt i kvarteret Parioli.
Sà visst, Lazio var ett i raden av kvarterslag 27 àr innan oss. Vi har 78 àr som Roms lag bakom oss. Ni àr fortfarande kvar pà samma ruta.
Jag sàger som det stàr skrivet utanfòr min dòrr:
"Rom hàller pà Roma. Frosinone àr er hemstad. Lazio Merda!"
***
"Valet àr erat: antingen paradiset eller helvetet" var budskapet pà den banderoll som cirka 500 Roma-supportrar visade upp under gàrdagens tràning. Banderollen fòrmedlar exakt den kànsla som finns bland romanisti i Rom. Ingen vàgar gissa hur matchen slutar, ingen vàgar gissa om man vaknar upp som segrare pà màndag. Men alla àr livràdda fòr konsekvenserna av en fòrlust. Lazio àr respekterade och nervositeten àr kolossalt stor. "Sàsongen avgòrs ikvàll", àr den allmànt spridda uppfattningen. Och nu àterstàr bara nàgra timmar.
Dàrfòr... Daje Roma! Daje Curva Sud! Francesco - sotto la Curva Nord!
