Boston - Columbus
Inför Roma - Milan
Stormatch vankas på Olimpico, och Roma har inte vunnit mot Milan på åtta matcher. Dags att vända en trend?
Roma har en relativt jämn statistik mot Milan hemma på Olimpico om man ser tillbaka genom åren. Utav totalt 70 matcher i ligasammanhang, så har Roma segrat 20 gånger, Milan 26 gånger och 24 gånger har det slutat oavgjort. En jämn match att vänta, med andra ord. Målsnål bör den också vara om man ser till statistiken (79 gjorda mål för Milan, 75 för Roma), även om det har funnits undantag. Exempelvis 5-0 segern 1998 (både Costacurta och Maldini fanns i Milans startelva, liksom Totti och Tommasi i Romas, låt oss hoppas att de minns matchen ifråga väl), men den förklaras väl bäst av det faktum att Zeman var Romas tränare. En intressant liten parentes i sammanhanget är att Capello då var tränare för Milan...
Men, nog om statistiken. Även om en liten ros måste delas ut så här på förhand: Maldini har spelat för Milan hela arton gånger på bortaplan mot Roma (och detta alltså endast i ligasammanhang). Pruzzo, Völler, Caniggia, Balbo, Paulo Sergio, Delvecchio, Totti.. Säg den anfallare Milans levande legend inte mött som varit klädd i den gulröda dressen. Nåväl, nog om Milans snart pensionerade försvarare, och låt oss koncentrera oss på matchen ifråga.
Milan är erkänt svårbesegrade, och deras försvar har under många år varit känt som ett av Europas främsta, men på senare tid har de börjat svikta. På de senaste två månaderna har man släppt in 6 mål, och precis som Henrik Grehn konstaterar: “Amoroso är ingen bra back.” Vad Milan verkligen skulle behöva, synes det i alla fall en romanista som inte ser Milan annat än när det passar hans (läs: Romas) syften alternativt är väldigt uttråkad, är en ung och stabil back. Och inte Chivu, för honom behåller vi gärna, och dessutom är han alldeles för skadebenägen för att vara värd att satsa på för ett seriöst lag såsom Milan. Dessutom har han den här säsongen sett ganska osäker ut i mittförsvaret, även om han känns given i startuppställningen på söndag i Kuffours frånvaro, särskilt efter att han mot Treviso var mycket duktig bredvid Mexès.
Just Mexès lär bilda mittbackspar med Chivu även på söndag. Vilka som flankerar dem känns något mer osäkert. Att Panucci är given som högerback är ingen hemlighet, men till vänster står det mellan Cufré och Bovo. Om nu Roma överhuvudtaget kan samla ihop tillräckligt med spelare för att fylla en hel startelva, vill säga, laget liknar just nu mer en sjukstuga än en seriös fotbollsklubb. På fredagen kunde inte Bovo, Dacourt, Mexès eller Montella delta under träningen, och Taddei fick avbryta den och hans deltagande mot Milan är högst osäkert. En hel drös (p.g.a. utrymmesbrist kan inte alla listas här) med spelare fick dessutom ta det extra lugnt under träningen för att inte riskera även deras närvaro.
Aquilani har visat en gryende form och kan räkna med att få spela bredvid De Rossi som återvänder från avstängning och förhoppningsvis är rejält spelsugen. Perrotta kan även han känna sig säker på en plats i förstalevan bakom den nyblivne spjutspetsen Totti. Det är sen det börjar bli klurigt. Amantino har just återvänt från ett längre skadeuppehåll, och frågan är om han är redo för att stångas med Milans försvar; det är trots sex insläppta mål på två matcher för Maldini & co. ren klasskillnad på de grabbarna och Serie C-gänget Napolis dito. Tommasi imponerade knappast mot Treviso, även om han som vanligt visar stort hjärta på planen. Alvarez snabbhet kan säkert skapa problem för Milan, men alla som sett hans prestationer på sistone inser att det inte är någon idé att ens föreslå honom i förstalevan. Och så har vi då Taddeis skada.
Så hur löser undertecknad problemet? Jo, spela Taddei om möjligt (tyvärr lär vi dock få se Amantino istället), bänka Amantino för gott, och angående den sista platsen:
Mi diverto solo se
solo se gioca Tommasi
gioca bene o gioca male
lo vogliamo in Nazionale!
