Sassuolo - Sampdoria
Inför Derby della Capitale
Ett av världens hetaste derbyn skall avgöras. Derby della Capitale. Slaget om Rom ska utspelas – eller?
Inför söndagens derby har jag under veckan som har gått skissat på diverse idéer till artiklar som skulle vara mitt bidrag till den strida strömmen av hatkrönikor, ironiseringar, satirer och glorifieringar som hör derbyveckan till. En idé, ett besök till Formello, förvandlades till en artikel som jag till slut bestämde mig för att inte publicera. Att publicera den vore att sjunka lika lågt som Lazio-redaktionens första lågvattenmärke, något som jag insåg att jag faktiskt inte har något intresse av. Men när den vinkeln var överstruken och raderad så insåg jag att jag faktiskt inte hade fler idéer.
Det var tomt.
Det fanns inget att säga om Lazio som inte redan sagts.
Det hela fick mig att tänka; vad bottnar det hela i?
För att vara helt ärlig mot er, så är svaret ganska uppenbart och enkelt.
Jag bryr mig inte om Lazio.
Där, nu var det sagt. Visst jublar jag och tar en extra öl på puben när Lazio åkt på däng – men det är mer principiellt än utav något riktigt intresse i hur det går för Lazio.
Jag måste ta en titt på tabellen för att se hur många poäng efter Lazio ligger.
Jag måste kolla på de senaste betygen från gazzettan för att se vilka spelare som gör bra ifrån sig och vilka som inte gör det hos våra grannar från landet.
Jag måste kolla en skytteligatabell för att se vem som gör mest mål för de ljusblå.
Jag måste googla för att se vilka som spelar och vilka som är bänkade för Lazio.
Och allt detta bottnar i en fullkomlig ignorans för de oönskade kusinerna. Och det är där som mindrevärdeskomplexet hos i laziali visar sig så väl. De är lillebrodern som så gärna önskar att de kunde vara som sin storebror, vi är storebrodern som ignorerar den lille parveln. För ärligt talat, har man varit i Rom så är det ingen större tvekan om vilket som är folkets lag.
Slaget om Rom avgörs enligt många på söndag. Enligt mig är det redan avgjort.
Staden Roma för laget Roma.
Så enkelt är det.
Men, fotboll ska det spelas i varje fall. Ett av de hetaste och mest prestigefyllda rivalitetsmöten som utspelar sig i fotbollsvärlden. Misstolka inte min ignorans för Lazio ovan för ignorans för mötet med Lazio. Mötena med Lazio får upp mig i en hype som bara Juventus-mötena kommer i närheten av (men ändå inte riktigt ända fram).
Och fotbollen som ska spelas på söndagkväll kommer att spelas utan Totti, som vi alla vet. Det sades att han själv ville sitta på bänken, trots sin skada, för att visa sina känslor för Roma, men Prade’ har sagt ifrån. Istället sägs det att Totti nu önskar assistera laget från sidlinjen. Hur det blir med det får vi se – men visst vore det inspirerande med Totti vid lagets sida. Panucci har ju för övrigt sagt att ett eventuellt mål dedikeras till Totti. Det skulle nog inte förvåna någon om alla spelare resonerar i liknande banor.
Tottis ersättare är en man som har en chans att bli historisk. Ett mål till, och han tangerar Delvecchios och Da Costas målrekord för Roma i Serie A-sammanhang (nio mål). Femårskontraktet till trots så tror jag inte att Montella kommer få så särskilt många fler derbychanser på sig att tangera detta rekord, så det är nu det gäller för Vincenzo. Upp till bevis, l’aeroplanino.
Apropå rekord och statistik, för övrigt, så är statistiken på Lazios hemmaderbyn i Serie A 18 vinster för vardera lagen, och 24 oavgjorda. Dags att ta överhanden även i den statistiken, månne? Dessutom har båda lagen fått sex straffar tilldelade till sig under dessa 60 möten. Men jag antar att det är för att Roma är så favoriserade bland domarkåren – det var ju tydligen bara att se på vilken domare Lega Calcio har valt, så får man det bekräftat.
Men tillbaka till matchen. Senast i mötet mot Club Brügge så gjorde Perrotta ett magnifikt inhopp och är självklart given på det offensiva mittfältet, liksom Amantino. Den sista positionen står mellan Taddei och Tommasi. Även om jag som vanligt förespråkar den senare kan vi nog räkna med Taddei – hästansiktet känns som Spallettis förstaval på den positionen.
Det andra enda riktigt huvudbryt för Spalletti är vem som ska flankera den självskrivne härföraren i Tottis frånvaro, Daniele De Rossi. Aquilani har varit förstavalet den senaste tiden – men Dacourt har en stigande formkurva och är en typisk derbyspelare med sin energi och jävlaranamma. Valet faller gissningsvis på den senare.
Kuffour och Bovo är de som konkurrerar om platserna i fyrbackslinjen – men platserna lär samtliga falla åt den numera samspelta fantastiska fyran där bak: Panucci, Mexès, Chivu och Cufré. Det finns ingen anledning att ändra på den, och det normala orosmomentet Cufré känns given i en derbyelva. Han har helt enkelt en inställning överlägsen Bovo som eventuellt skulle kunna konkurrera ut honom efter hans avgörande mål mot Brügge.
---
Det här derbyt känns extra viktigt för mig själv, och säkert många romanisti med mig. Det är till att börja med en otroligt viktig match för fjärdeplatsen. Den här matchen blir en indikation på hur vi kommer att klara oss utan Totti resten av säsongen. En vinst och spelarna vet att de klarar det – en förlust och det kan sätta sig i deras huvuden.
Och så har vi då chansen att bli historiska. En seger och vi skrivs in ensamma i historieböckerna som enda laget som mäktat med elva raka segrar i Serie A. Det vore sannerligen en passande tidpunkt att göra det på, under ett hemmaderby för Lazio.
Men, hur ska vi lyckas med detta? Det finns fyra nycklar.
1. Fortsätt springa sönder motståndarna. Att det är ett derby spelar ingen roll, löpvilligheten kommer vara extra viktig utan Totti. Vi har gjort det förr, och vi kan göra det igen.
2. Sätt enorm press på Liverani. Håll honom i strama tyglar och mycket av Lazios spelidé är förstört. Viktig roll för Perrotta här.
3. Mexès-Chivu måste hålla koll på Rocchi – och även i viss mån Di Canio. Det är förmodligen gubbens sista derby – och vad vore mer passande än att låta honom gå poänglös? (Ja, förutom ett självmål förstås, det vore än mer passande)
4. Ge Manfredini mycket yta om han nu får spela istället för Bonanni. Ge honom all den yta han vill ha. För ärligt talat, make til urusel spelare har inte skådats sen Xavier.
Det är nu det gäller, nu resten av säsongen för Roma ska avgöras.
“Innalzando i nostri color, che ci vien dal profondo nel cuor”, kommer curvan att sjunga när matchen drar igång. Vi bär upp våra färger, från botten av vårat hjärta. Håll fasta på det, vargar.
