Roma i veckan
Där vikten av Misters cojones avhandlas.
Men om vi börjar med att skriva något ord om den smått fantastiska inledning som Roma har fått på sin säsong. Härvidlag räknar jag inte Supercupen till den riktiga säsongen då den i mina ögon är en låtsastävling. Låtsastävling låter kanske hårt i vissas öron men den som håller med mig får vatten på sin kvarn när det faktum att Inter faktiskt vann konstateras, då det är allmän kännedom att Inter inte kan vinna riktiga tävlingar.
När man talar om Inter så kommer man ju osökt in på Champions League då en av det senaste dygnets mest omskrivna nyheter var Inters debacle i Lissabon. Men där tycker jag att vi lämnar de svartblåas äventyr och bravader och koncentrerar oss på gulrödas diton. En så pass klar seger mot ett erkänt starkt Shaktar Donetsk som det faktiskt blev kan man inte låta bli att imponeras av. Men, för det finns ett men, tydligen (jag såg inte matchen själv) så var vi, inte illa ute, men långt ifrån så överlägsna som slutresultatet vill påskina. Jag citerar den kloke Panucci:
”Det slutade 4-0, men under de första 50 minuterna var vi inte bra. Den sista halvtimmen spelade vi dock mycket bra. Hur långt vi går? Om vi spelar som ikväll räcker det till final. Men vi har båda fötterna på jorden då vi vet vilka svåra matcher som väntar oss.”
Och den ännu klokare Spalletti:
”Resultatet speglar kanske inte matchen. I början ställde de till problem för oss med sin höga press och sitt hårda tryck på ytterbackarna. Det var utan tvivel en svår match då Lucesco förfogar över ett mycket bra och fysiskt starkt lag.”
Ingen anledning att utropa oss själva till världsmästare än alltså. En intressant detalj från matchen är att Roma efter en kvarts spel gick ner på en trebackslinje bestående av Panucci, Ferarri och Chivu. Den som var med redan förra veckan kommer ihåg att undertecknad skrev om det och kallade det ”… ett tredje, och får man erkänna, ganska spännande alternativ…” men lade in brasklapp då ”… Spalletti tvingas rucka på det 4-2-3-1 som han så envist håller fast vid ...”. Nu visar det sig att Spalletti är pragmatiker när det gäller spelsystem vilket innebär att vi fans kan spekulera ännu vildare i kommande matchers uppställningar. Härligt!
Men det här skulle ju handla om Misters cojones. (För er som inte är bekanta med uttrycket kan det översättas till amerikansk engelska med balls eller brittisk dito med bollocks. Enligt världens roligaste man, Eddie Izzard, så kan man om man lägger till dog’s framför bollocks ändra uttryckets mening till en komplimang, t ex: That dress, your Majesty, is the dog’s bollocks. Men det är ju en parantes i sammanhanget.) När vår nya chilenska superstjärna David Pizarro besviken och frustrerad lämnade planen efter att blivit utbytt mot Livorno i lördags så gick han inte, som reglerna stipulerar, till bänken (för att där spendera ett minimum av två minuter). Nä, han vandrade istället förbi bänken, nedför trappan och sen in i omklädningsrummet! Spalletti var inte nöjd och markerade direkt på presskonferensen efter matchen att ett sådant beteende var oacceptabelt. Det hela berodde, enligt Spalletti, på att Pizarro förmodligen ”ännu inte lärt sig vilka regler vi har här i Roma”. Pizarro fick be laget om ursäkt och det skrevs i tidningarna om böter. Det, dvs böterna, har dock inte bekräftats från officiellt håll.
Denna incident tydliggör att Spalletti har något som t ex Capello saknar. Spalletti har cojones. Spalletti kräver att reglerna följs av alla och är det någon som inte rättar in sig i ledet så skickas han dit pepparn växer (vilket i det här fallet verkar vara Madrid). Capello borde naturligtvis markerat stenhårt mot Cassano från början men han lät honom hållas och när Capello sedan försvann till Juve lämnade han efter sig en grupp i spillror. Roma avverkade inte mindre än tre tränare på en säsong och disciplinproblemen var uppenbara.
Sen kom Spalletti och genast blev det ordning och till och med sammanhållning inom gruppen. Tillsammans med ett par spelare (bla Montella, Totti och Panucci) satte sig Spalletti ner och formulerade de regler som skulle gälla i Roma. Sedan har han varit stenhård. Regelbrott bestraffas och det hårt, oavsett vad du heter (Totti fick exempelvis böter när han i somras uttalade sig i radio angående nyförvärv). Misters cojones gör att utrymmet för godtycke försvinner och att reglerna på så sätt kan vinna allmän acceptans. Regler som bara följs ibland skapar irritation och dålig stämning. Regler som följs hela tiden skapar arbetsro och bra sammanhållning. På det är Roma ett lysande exempel.
* * *
Simone Perrotta har undertecknat ett nytt kontrakt som sträcker sig till 2010. Det nya kontraktet innebär att hans lön välförtjänt höjs något. Tidigare tjänade han 1,4 miljoner netto, nu får han 3 miljoner brutto vilket innebär att en löneökning på, som mest, några hundratusen (jag är inte tillräckligt väl bevandrad i det italienska skattesystemet för att räkna ut exakt hur stor ökningen blir). Dessutom så tillkommer ett bonuspaket vars storlek avgörs av Romas resultat på planen.
* * *
Roma-aktien har under veckan pendlat i intervallet 0,7-0,73 euro under låg volym. Några reaktioner på segrarna har inte märkts. Förmodligen lär utgången på kontraktsförhandlingarna med Mancini, Chivu och Mexes påverka kursen desto mer.
* * *
David Pizarro fyllde 27 år i måndags. Därför passar jag samtidigt som jag försöker avsluta artikeln på att i efterskott gratulera Pizarro, inte bara för att han fyllt år utan även för att han visade karaktär efter sin disciplinära fadäs genom att rakryggat ta sitt straff och att därtill sätta en snygg balja mot Shaktar Donetsk. Grattis Pizarro!
