Wurzburg - Dynamo Dresden
Inför Derby della Capitale
Timman är snart slagen, det vankas äntligen Romderby, och vi romanisti kan andas ut - Er Pupone lär delta.
Att det är derby på söndag kväll har väl knappast undgått någon. I flera dagar har det lanserats tankar, intervjuer och nervösa uppladdningsartiklar på SvenskaFans, och i flera dagars tid har derbyt prenumererat på platsen högst upp på Italien-sidan. Uppladdningen har dock skett utan den sedvanliga munhuggningen - något jag personligen välkomnar. De traditionella attackerna på motståndarna under veckan som föranleder derbyt har blivit lite av en tradition, men att de utebliver när det vankas derbyt som kallats "Derby della Pace" - Fredens Derby - är inte mer än lämpligt.
Och nu är det snart äntligen dags.
Derbyfebern är här.
Själv har jag en viktig universitets-uppsats att skriva tills på måndag, men har inte kunnat hålla fingrarna i styr utan har översatt ett par intervjuer under veckans gång, och nu när derbyt bara är en och en halv dag bort så finner jag det otroligt svårt att koncentrera mig.
Derbyt går inte att skjuta ur tankarna.
Och pessimist som jag är så är det mestadels mörka tankar som dominerar. För tänk efter själv; har det funnits någon mer lämpad tidpunkt att förlora ett derby? Optimismen i Roma-lägret har väl aldrig varit större. Roma kommer från sex raka liga-vinster och åtta matcher utan förlust. Lazio föll senast mot det Fiorentina som Roma för några veckor sedan fullkomligt krossade med 3-1. Flera av våra spelare visar på storform - gruppen är i harmoni och är mycket väl samspelt. Vi är en av de 16 främsta klubbarna i Europa efter att vi enkelt besegrade Valencia i veckan som gick. Dessutom har vi förra årets enormt sköna 2-0 vinst mot Lazio färskt i minnet.
Men det är enkelt att glömma att Lazio faktiskt är i ruskigt bra form. Innan matchen mot Fiorentina hade man radat upp storsegrar; Lazio - Udinese 5-0, Messina - Lazio 1-4, Lazio - Ascoli 3-1. Högst mediokert motstånd, men likväl moralförhöjare. Jag är säker på att Lazio-spelarna inte kommer gå in på planen och förvänta sig en förlust, jag är säker på att de kommer att komma målmedvetna och fyllda med självförtroende, precis som Roma.
Med de förutsättningarna förutspår många något utav 'derbynas derbyn' - en färgsprakande tillställning med en enorm anfallsfotboll och mål som rullar in både här och där.
Historien talar emot - statistiken säger oss att derbyn i Rom ofta är målsnåla, och ofta slutar oavgjort. Förmodligen är det överlägset vanligaste resultatet 1-1, utan att ha någon riktig statistisk grund för det uttalandet. Så det här är en uppmaning till samtliga romanisti; ju självsäkrare man är, ju hårdare blir fallet. Jag tror fortfarande på Roma, jag har förtroende för våra vargar - men jag vill varna för den självsäkerhet som många romanisti har visat upp när jag talat med dem den senaste veckan. Till och med en vän till mig som är ärkepessimist precis som jag visade häromdagen upp en sällan skådad självsäkerhet inför derbyt. Ett derby är alltid ett derby, och förutsättningarna kanske gynnar Roma något, men vad som helst kan hända.
Men det är inte därför, utan det är för att jag ytterst sällan brukar ha rätt i mina förutspåenden som jag säger;
Slutresultat, Lazio - Roma: 1-1.
Romas skadesituation är även den bättre än på länge. Spelare som lidit av småskador verkar samtliga ha återhämtat sig - till och med Tonetto. Enbart Faty och Freddi tränar fortfarande på egen hand, förutom den självskrivne Martinez. Men den stora frågan som har hållt oss romanisti vakna om nätterna alltsedan matchen mot Valencia är självklart Tottis vara eller icke vara. Efter en vecka fyllt utav "njaaaaeeejaaaaee.." så verkar det nu som att ja, Totti deltar. Det ser bättre ut och såvida det inte är en mörkning från Romas sida så spelar han på söndag kväll. I vilken fysisk form han är i vet vi inte, men spelmässigt den senaste tiden har Totti visat upp en enorm formkurva.
Det brukar alltid talas om hur viktig Totti är för Roma, hur fundamental han är för spelet och gruppen osv. Tidigare har jag tyckt att snacket varit överdrivet - Totti är inget kaptensmaterial, ingen egentlig ledare, och även om han kan vara fullkomligt briljant så brukar han ha svårt att prestera konsekvent och saknar ledaregenskaper. Men de åsikterna har jag inte längre - under Spallettis ledning så har Totti klivit fram och blivit den naturlige ledare vi alltid trott och hoppats att han kan vara. Totti har helt enkelt blivit inte bara en ledande spelare, utan även en spelande ledare. Nu, till slut, kan jag äntligen hålla med alla som säger att Totti är tungan på vågen, den som gör skillnaden i ett Romderby.
Därför säger jag att med Totti på plan ökas våra chanser markant. Om Roma-spelarna kan kliva in på planen med självförtroende, utan att för den skull vara säkra på segar, ja, då tror jag att det här kan bära långt. Ödmjukhet blandat med målmedvetenhet, det är segerreceptet för Roma i år.
Ja, det och en sjuhelvetes jäkla passion. Håll inget tillbaka nu på söndag kväll. Hellre en seger på söndag och en förlust mot Palermo veckan efter, än ett oavgjort resultat imorgon och en seger nästa helg. Ett Romderby betyder allt. Det vet våra spelare - många utav dem är egna produkter.
Det finns inte mycket mer att säga. Över hela Sverige, och även utanför landets gränser, så kommar svenska romanisti att sitta/stå och lida, eller förhoppningsvis jubla, tillsammans med laget i deras hjärtan. Själv kommer jag som ensam romanista bänka mig på the Goat and Boot nere på East Hill i Colchester och lida medans de lokala stammisarna skakar på huvudet åt den där konstige utlänningen som lever sig med i matchen som om lokala Colchester United mötte Arsenal i finalen utav FA-cupen på pubgolvet. De förstår inte, men jag vet att miljoner människor världen över förstår.
På söndag kväll befinner vi oss alla på Olimpico på ett mentalt plan. Klockan 22:30 svensk tid vet vi hur det gick. Tills dess ska jag försöka koncentrera mig på min uppsats, för oavsett hur det går vet jag att jag inte kommer få något gjort natten mellan söndag och måndag.
Forza Roma!
