Gästkrönika: 11-10 = 1 poäng
Tommy Karlsson bidrar med synpunkter efter matchen mot Fiorentina, och reflektioner över Roma och italiensk fotboll i allmänhet.
Än en gång så fick Roma chansen att spela med en man mer i matchen mot Fiorentina. Efter en underhållande första halvlek 11 mot 11 i 40 minuter så blev andra halvleken inget som direkt skrämmer Man United. Å ena sidan så finns det väl inte en britt som ser på Serie A. Å andra sidan så betyder bra spel i ligan inte automatiskt succé i Champions League.
Detta är hur som helst inte första gången Roma misslyckas med att utnyttja att man är en man mer. En skillnad jag dock har märkt är att om man redan tagit ledningen och sedan får en motståndare utvisad så brukar det flyta på utan problem. Däremot vid oavgjort eller i underläge så händer ingenting. Minns mot Bologna för några år sedan då vi med två man mer inte lyckades komma ikapp.
Att automatiskt tro att man har segern säkrad bara för att en motståndare ser rött är inget som är givet i dagens fotboll men att bli så uddlösa som Roma blir gör mig inte direkt hoppfull. Nästan så att man sitter och hoppas att motståndarna ska slippa röda kort. Hade Cris eller Fred fått sina förtjänade röda kort när vi mötte Lyon så hade väl matchen slutat 3-2 till Lyons fördel.
Det är också skillnad mot vilka lag man möter. Vissa backar hem och går på kontring då Roma ska försöka jaga kvittering eller vinst, inget som Fiorentina dock praktiserade. Istället bytte Prandelli ut en offensiv mittfältare i Jörgensen samt Liverani vilket enligt mig var ett smart drag då han flyttade spelet bort från vårat löpstarka mittfält som inte kunde pressa bollhållare då bollen aldrig var där. Och när dom väl fick bollen så stod man mest och rullade runt då man inte kom med fart.
Pizarro är jäkligt snabb i vändningarna och det finns inte en spelare som han inte kan vända bort. Synd bara att han alltid måste göra samma vändning två gånger och då med följden att han tappar bollen med ett lätt fall och en frispark som följd. ”One-touch” och ”Pizarro” är inget man brukar höra i samma mening.
Att vila spelare eller inte, Spalletti verkar ha gett sig fan på att byta ut Amantino tills han lär sig att sluta sura och det ser ut som han börjar att lära sig. Eller... allt är relativt men han såg inte fullt lika självmordsbenägen ut som han brukar.
Totti borde också få vila om vi nu ska gå på sparlåga i ligan och satsa allt på Champions League. Vill gärna se Tavano och Vucinic på topp i någon match. Gör dom ingen glad med det förtroendet från start så blir det enkelbiljett från den eviga staden. Tavano ute på kanten känns helt bortkastad och speciellt för priset Valencia satt på honom. Sommarrea är hans räddning.
Philippe Mexès är äntligen uttagen i Les Bleus. Må den mannen stanna i Roma tills den blonda kalufsen grånar.
När man ändå är inne på ämnet Amantino så fick jag till slut se firandet efter Lyonvinsten. Det verkar som om han vet när det är tid att fira. EFTER man har vunnit.
Synd att Roma-Milan spelas helgen innan Kvartsfinalerna i CL. Det riskerar att bli en värdelös match med 22 man som vill undvika skador. Eller 21 om någon inte påmint Rino.
Lazio 9 pinnar bakom. Ett avstånd dom inte kan äta upp eller hur? Eller... hur?
Cassanos räddning. Två år i Bari, jag lovar.
JONAS SöDERSTRöM är som en Mats Olsson som faktiskt har något att säga. Plus att man slipper alla patetiska försöka till smarta musiktips.
Och äntligen är det tillräckligt varmt i Italien för att Prandelli ska lämna sin läderpaj från 70-talet hemma.
Kollade på Arsenal-Everton i helgen. Fredriksson eller vem det nu var som kommenterade informerade om att unge Theo Walcott var uttagen i VM-truppen såhär 10 månader senare. Det hade jag helt missat, varför hörde man inte något om det i medierna förra våren? Det är ju en jättegrej! Och vem var nu Englands förbundskapten under VM? Jag och namn...
På tal om namn, någon som minns namnet på förre Italienbloggaren? Tänkte väl det. Birro per Sempre!
Och när kommer italienarna börja producera sin fotboll i HD? Enda planet som Allsvenskan kommer hålla högre kvalité på än Serie A.
Zlatan säger att han spelar för laget och det skapar rubriker. Tacka fan för det. Tog bara 25 år.
Domare. Can’t live with them, can’t play football without them. Tänk på det.
