Roma – Inter 6-2, En ”matchrapport” i bilder.
Om du har problem med att se riktigt glada människor, välj en annan artikel.
Det här är inte den vanliga matchrapporten med laguppställningar och ett referat av spelet. När det gäller italienska cupen så är detta inte något helt ovanligt eftersom det ibland kan var svårt att få matcherna (första omgången sändes ju inte ens på italiensk kabel), men den här gången beror det mer en eufori som förblindat mitt minne från matchen. Med tanke på att detta skulle vara Romas sista chans att vinna något den här säsongen och att man inte haft lika svårt mot Milanolagen som brukligt så var det inte särkilt svårt att välja att göra årets vårresa till Rom till cupfinalen.
Niklas med en av de ännu så länge inte särskilt åtråvärda biljetterna till cupfinalen. Inte ens Curva Sud förväntades bli utsålt. (30 timmar till matchstart)
I ett sommarvarmt Frascati 30 minuters tågresa från Termini hittade vi den här butiken där Philippe har en liten sidoinkomst. (26 timmar kvar)
Kan man ladda upp på ett bättre sätt kvällen innan match än med en drink med utsikt utanför Colosseum? (Drinkarna beställdes in efter att bilden togs). (19 timmar kvar)
Matchdagen inleddes med ett besök i supporterbutiken Fanatic Fans där CRS snabbt fann sin plats bland gelikar. (6 timmar kvar)
På väg till match så gjordes ett snabbt besök på Hotel De Russie, där vi mötte Roger Federer i entrén. Över drinkarna i hotellträdgården diskuterade vi om det var ett omen att vi såg det schweiziske tennisesset. Att svaret på detta skulle bli ett rungande 6-2 kunde vi knappast ana. (3 timmar kvar)
På grund av Roma-Inter ansågs vara en högriskmatch så hade man beslutat att matchen skulle spelas på eftermiddagen. (2 timmar kvar)
Niklas hittar lite nya arbetskläder. (90 minuter kvar)
Äntligen redo för match. (30 minuter kvar)
Trots alla farhågor så börjar det fyllas upp ganska bra på Distinti. (11 minuter kvar)
Roma roma roma core de sta citta. (1 minut kvar).
Matchen sätter igång och ännu så länge idel glada leenden på läktaren.
Tottigol, tottigol, tottigol! Matchen han knappt starta innan curvan och distini sjöng denna vackra och enkla sång. (1 minut in i matchen)
Nu är det nervöst, ska verkligen 1-0 hålla i 86 minuter plus en match till? (4 minuter)
2-0 och bollen hade ännu inte varit på vår sida av planen. (5 minuter)
Det här var ju en värre matchstart än VM-finalen 1974 där Holland gjorde mål efter en minut utan att Tyskland rört bollen. Här har det gått 5 minuter och den enda gången en Interspelare haft bollen i sin ägo är när Toldo plockat ut den ur sina nätmaskor. (5 minuter)
Då var det dags igen och nu övergick de glada leendena på läktaren till spontana gapskratt och huvudskakningar. På matchtavlan var man redan tvungen att minska typsnittet och radavståndet för att få plats med de tre målskyttarna. (15 minuter)
Efter att Crespo fått bollen i present av Pizarro och reducerat infann sig en viss oro på läktaren med höstens supercupfinal i åtanke. Men Mancini såg till att alla farhågor kom på skam. (30 minuter)
Crespo skulle föresten få två presenter till den här kvällen: ytterligare ett mål och Tottis tröja som han kunde ta med sig hem till sin fru som är romanista och Tottisupporter.
I andra halvlek var det så dags för den spelare som efter matchen skulle utses till världens bäste högerback att träda in i handlingen på allvar och göra ett par mål. (54 minuter)
När matchen led mot sitt slut och Panucci gjorde sitt andra mål för kvällen och fullbordade tennissiffrorna så blev det nästan för mycket, åtminstone för undertecknad som var tvungen att sätta sig en stund för då det svartnade för ögonen. (88 minuter)
De Rossi orkade inte vänta tills han kom in i omklädningsrummet innan han tog av sig sin svettiga matchdräkt. (3 minuter efter matchslut)
Niklas skaffar sig en ny ringsignal när Grazie Roma ljuder över Olimpico. Själv har jag som synes fortfarande svårt med skärpan (4 minuter efter matchslut)
