Roma anno 2001/02
17/6-01. ett historiskt ögonblick för varje Romasupporter över hela världen... det var dagen vi tog våran tredje Scudetti och återtog staden från våra bröder från landet.
Men som bekant, underbart ÄR kort och nu är det en ny säsong. Det är hög tid att se framåt och koncentrera oss på nya uppgifter. Denna (något försenade) krönika kommer att handla om den närmaste framtiden för oss Romasupportrar, årets säsong. En säsong innehållande en strävan om att behålla scudettoskölden på bröstet ytterliggare ett år.
Jag börjar min krönika med att snabbt redovisa av våra viktigaste transfers under sommaren.
På plussidan finns...
Antonio Cassano (forward fr. Bari), Diego Fuser (mittfältare fr. Parma), Francisco Lima (mittfältare fr. Bologna), Ivan Pelizzoli (målvakt fr. Atalanta), Sebastiano Siviglia (back fr. Atalanta), Sebastian Cejas (målvakt fr. Newells old boys), Ivan Tomic (mittfältare fr. Alaves) samt Saliou Lassissi (back fr. Parma).
På minussidan återfinns...
Eusebio Di Francesco (Piacenza), Sergej Gurenko (Parma), Cristiano Lupatelli (Chievo), Hidetoshi Nakata (Parma), Amadeo Mangone (Parma), Alessandro Rinaldi (Atalanta), Cristiano Zanetti (Inter) och Gaetano D´Agostino (Bari)
Något som slår mig direkt är att samtliga från fjolårets startuppställning är kvar, något vår president Franco Sensi tidigt lovade. Samtidigt har vi breddat och förbättrat övriga delen av truppen.
Och för första gången sen Konsels uppvisning så finns det en målvakt med talang i klubben, unge Ivan Pelizzoli. Dock ett litet frågetecken för hans bristande rutin. Rutin finns å andra sidan hos Antonioli men där kanske det är ett frågetecken för talangen istället?!?!
Våran akilleshäl från förra året, försvaret, har gjort en nödvändig ansiktslyftning. Våra svagaste kort, Mangone och Rinaldi, har bytts ut mot Siviglia och utvecklingsbara Lassissi. Dock så drabbades den senare av en otäck skada i en träningsmatch mot Boca Juniors som påtvingade honom en vila upp emot 6-7 månader. Det var tydligen något som fick vår president att reagera åtminstone av att döma av de senaste rapporterna.
Ryktet säger att Leandro Cufrè, från Argentinska Gimnasia La Plata, är i Rom för ett medicinskt test och slutligen påskrift. För tillfället är detta endast ett rykte, om än ett väldigt trovärdigt sådant. Mer om detta kommer vid ett senare tillfälle...
På mittfältet så huserar fjolårets Candela-Tommasi-Emerson-Cafu som väntat. Förste reserv för Fransmannen Candela är Guigou. Guigou kan för övrigt även förstärka inne i mitten vid behov tillsammans med Assuncao och Lima, dessutom så kommer alltså Tomic hem efter att han har varit utlånad till Spanska Alaves. För första gången på många år så finns dessutom ett vettigt alternativ om Cafu inte kan medverka, exLaziale´n Diego Fuser.
Anfallet, som redan ifjol klassades som dödligt, har förstärkts med Baris underbarn, Antonio Cassano. Dessutom så återfinns, trots en del dispyter och mängder med rykten, Montella. Att Roma klarade av att behålla honom är för mig den viktigaste insatsen klubben gjorde under sommaren.
Så vad är vår styrka? Det krävs knappast ett tränat öga för att förstå att offensiven är våran starkaste gren. Enligt mig så finns det inget, INGET, lag i världen som kan matcha våra kantlöpare, Candela och Cafu. Framför mittfältet återfinns en av världens absolut bästa playmakers och en av de starkaste anledningarna till att jag kommer att sätta en slant på Italien under nästa sommar i Asien, Francesco Totti. Säg vad ni vill om honom, men det finns hemskt få med hans splitvision och precisa passningar.
Avslutningsvis har vi två herrar som knappast behöver någon längre presentation, Vicenzo Montella och ärkeängeln Gabriel Batistuta.
En annan faktor som talar starkt för mästarna är det faktum att vi har ett homogent och samspelt lag utan egentliga förändringar sen den senaste säsongen. Fabio Capello gör sin 3:dje säsong med Roma till skillnad från konkurrenterna Juve, Milan och Inter som samtliga har nya tränare.
Och som sagt, när hade vi sådan täckning på samtliga platser i truppen?
Vad gäller ligan så räknar jag kallt med att vi ska slåss om de direkt kvalificerande platserna till nästa säsongs Champions League. Våra värsta konkurrenter tror jag blir Milan och Juventus.
Milan
Har äntligen fått en "10:a" värld namnet i Rui Costa. I Inzaghi förstärks anfallet avsevärt och dessutom så ska det bli hemskt roligt att se Contra. Ett litet minus dock, Terim har redan fått kritiker för sina laguttagningar...
Juventus
Har förstärkt sitt redan ogenomträngliga försvar med franske Thuram och en av världens absolut bästa målvakter, Buffon. På mitten så ansluter tjecken Pavel Nedved medans Salas täpper igen luckan efter Inzaghi. Enda minuset jag finner är Zidanes flytt och Davids dopingavstängning. Zidane är onekligen en fantastisk spelare men jag tror/befarar att Nedved faktiskt kommer utveckla ett redan starkt mittfält starkare vad det lider.
De övriga av "de sju systrarna" (som jag numer tror är 6!) tycker jag är svårbedömda.
Lazio tycker jag har förlorat lite väl viktiga spelare i Veron och Nedved. Mendieta må ha kunnandet men jag tvivlar på omedelbar succé och starke Stam i all ära men jag tror att Lazio lämnar Top-3 i år...
Parma har förlorat enormt när det gäller defensiven. Djetou må vara bra men i Thurams klass? Och hur mycket sämre än Buffon är Frey? På nåt vis känns det som Parma förlorat mer klass och status än vad som kommit in. Men trots allt så har också Parma äntligen fått en spelfördelare av rang, japanen Nakata. Och se upp med ny Marco Marchionni från Empoli.
Inter har, som vanligt, satsat friskt även om jag tycker att det verkar finnas aningen mer hjärna bakom Morattis handlingar i år. Det ska bli intressant att se vad disciplinerade Cuper kan tillföra och hur högt kan Inter nå med en frisk Ronaldo tillsammans med Vieri???
