Vilken seger för Roma!
På lördagskvällen tog Roma sin första tunga seger för säsongen mot förhandsfavoriterna Juventus och det var inte många som gav Roma en chans till tre poäng på Juves Delle Alpi, men oj så fel alla fick!
Den tredje vinsten i rad (Fiorentina, Lokomotiv Moskva innan dess) är den som inger klart mest respekt i övriga Italien, och Roma förtjänade verkligen tre poäng i matchen.
Det var en taktiskt genialisk match av Capello, som valde 4-4-2 som det pratats så mycket om tidigare. Han valde framför allt rätt spelare på rätt plats, t ex Panucci på högermittfältet som var mycket duktig. Totti led inte märkbart av att ta ett steg fram i planen, han var precis så briljant som vi vant oss vid och befäste sin plats osm världens just nu bäste footbollsspelare. Det mesta av spelet gick genom honom och han var också framme och högg på målet med några farliga skott och en genialisk lobb som så när blev ett drömmål, tyvärr klarade Buffon det den gången.
Det jag är mest imponerad av var försvaret, som gjorde en vädigt bra match och det såg väldigt stabilt ut, roligt att se gamle Pluto - Aldair - i gammal god form, han gjorde en näst intill felfri match och tillförde mycket med sin rutin och huvudspel. Zebina som varit så kritiserad var även han utmärkt och att man inte märkte att Del Piero var på plan är mycket fransmannens förtjänst.
Den första halvleken var ingen höjdare från något lags sida, i alla fall när det gäller spelet, taktiskt var den bättre. Roma hade klart bäst chanser, till skillnad från Juve som inte hade en chans på de första 45 minuterna, och det var också Roma som gjorde det enda målet efter en tavla av Buffon, som inte kunde rädda Batistutas frispark som faktiskt gick mitt på mål.
Den andra halvleken var väldigt intensiv, men förutom en stolpe och ett bortdömt mål (det enda bra domslutet i hela matchen) hade inte Juve någon chans nu heller. Roma var klart med i matchen trots att Juve kanske förde spelet på mitten, och Roma kändes riktigt farliga ända tills Batistuta blev utvisad. I en nickduell mot Paramatti råkar han slå armbågen i ansiktet på honom, klart oavsiktligt, och åker ut.
Man kanske inte ska säga för mycket men visst känns det för jävligt att Juventus än idag har domarkåren på sin sida, och det på ett så uppenbart sätt att man bara kan äcklas.
Trots tio man mot Juves elva höll Roma tillbaka dem och när Assuncao slog in en retur i Buffons högra kryss var det avgjort, och på något sätt hängde det i luften.
Om vi ska ägna några ord åt Juventus, så kan vi säga att det var det klart sämsta Juventus jag sett på flera år, aldrig har jag sett dem så viljelösa och likgiltiga.
Så nu är vi med i kampen om lo scudetto igen, och alla de som skrev av Roma efter de första matcherna får äta upp sina ord, och leva i skräck tills Roma kommer på besök till just er på vår väg till ligaseger. DAJE ROMA!