På besök hemma hos Totti - Nu med FanTV-länk
Solstrålarna hade precis lyckats tagit sig in genom fönstret på den tredje våningen när man vaknade upp för dagen. Det var lördagen den 13:e december 2008, en dag jag sent kommer glömma...
Länk till FanTV repotage
Men det var ingen solsemester som gällde denna dag. Direkt var det snabba tag som gällde, då jag inte ville riskera att bli sen och missa det hela när man nu ändå hade chansen. På med kläderna, ner med kamera, vatten och den magiska gulröda tröjan som så länge hade väntat på att bli fullbordad.
Ute på gatan möttes jag av solskenet och en temperatur man inte hittar norrut såhär års. Då jag kände att detta skulle bli en dag att minnas, tog jag ett kort innan jag fortsatte färden.
På väg till metron för första resan kilade jag snabbt in på ett fik och tog en espresso med tillhörande croissant. Visserligen ingen frukost man står sig vidare på men är man i Rom så är man i Rom. Sedan väntade metrofärd i 20 minuter innan vidare med buss till "kvarteret av guld" som så fint det kan kallas.
Nu var det bara någon kilometer färd till fots innan jag stod utanför huset, huset som han skulle bo i. Beskrivningen som jag fått i förtroende om att inte sprida vidare stämde bra och nu var det bara att vänta. Det skulle inte dröja länge innan jag upptäckte en grå merca på andra sidan gatan, en merca jag tyckte ha sett förut.
Som tur var hade jag med mig videokameran där jag filmat från tidigare dagar på Trigoria. Jag spelade upp några sekvenser från när spelarna åkte hem och visst, där kom den gråa mercan upp. Jag zoomade in och såg då registreringsnumret, vilket stämde mycket väl med den bil som nu stod framför mig.
Jag förstod att det bara var att vänta och vara på sin jakt. Det var cirka två timmar kvar till Romas träning på Trigoria så jag insåg att det kunde vara lång tid kvar innan han skulle komma ut men samtidigt kunde jag missat honom redan. Men då bilen stod kvar, parkerad såklart som av en stjärna mitt i vägen, så var jag rätt säker på att han var hemma.
Varje gång jag hörde dörren låsas upp så rykte man till men gång på gång så var det antingen någon städerska eller någon annan person som hade något ärende i huset.
Tidsuppfattningen kan vid stunder som denna vara svår att uppfatta men troligen efter närmare timmen på plats hördes dörren öppnas igen, tätt följt av en högljud barnröst som uttryckte sig: Papa, Papa!
Ropandes ”Francesco, Francesco” sprang jag till hans bil som redan fått sällskap av ytterligare en bil, en så kallad ”Smart Car”.
Då jag på min ifrågasatta flytande italienska försökt förklarat för Francesco att jag kom från Sverige och var här nere i Italien för att följa Roma tröttnade hans son Cristian. Hans nu 3-åriga son som verkligen inte upplever ett vanligt barns uppväxt sa: Ciao, ciao, varav jag svarade honom vilket fick honom till skratt.
Där stod jag på en av Roms gator och frontade Francesco Totti. Visst var det mycket med redan nu men det skulle inte ta många sekunder innan personen i Smart Car:en skulle stiga ur. Jag tyckte det var nog med att Francesco och Cristian Totti stod där men då också Ilary Blasi skulle komma så kändes det en tag som man stod i deras egna vardagsrum.
När Ilary senare förstod var det hela handlade om, då hon sett min gulröda Roma-tröja bad hon på italienska, antagligen om att få min kamera. Jag gav henne den samtidigt som jag gav Francesco min tröja.
Francesco skrev på tröjan med ett nöje innan han tänkte åka vidare till Trigoria, troligen redan lagom mättad på den uppståndelse som just skett omkring hans familj. Jag var dock inte nöjd med det utan ryckte tag i honom för att förbereda oss på ett fint kort.
Ilary knäppte kort och tur var väl det då jag nu många timmar efter det hela inte riktigt förstått vad som hade hänt. Bildbevisen och min vackra signerade Totti 10-tröja intalar mig dock att man borde vara nöjd med sin dag idag, den 13:e December 2008.
Min blogg från Rom hittas under denna länk.
