Brescia - Roma 2 - 3
Eller Brescia vs. Totti?
Efter de senaste veckornas debacel så krävdes mer eller mindre en vinst. Och trots (enbart illasinnade?) rykten om stridigheter inom laget så kunde en stark prestation krönas av tre mycket välbeövda poäng, vilket resulterar i en mycket passande arbetsro.
Matchen startade i ett högt och taffligt tempo med Brescia som det förande laget. Efter ett tiotal minuter så arbetade dock gästerna sig in i matchen och tog över som det förande laget, vilket tyvärr inte betyder att alltför mycket skapas. Fast det kom väl knappast som en nyhet i Capellos 3-5-2-tider...?
Firma Baggio-Tare störde ett par gånger utan att kännas alltför heta innan främst Totti replikerar med en bra frispark, synd bara att inte Dondarini förstod att 9.15 cm är avståndet mellan boll och mur... Och som inte det vore nog, bollen som Totti skickar iväg tar solklart på en Bresciaspelare (Tare?) men Dondarini reparer strax därefter sitt misstag då Emerson rivs ner strax utanför - eller som bäst: på linjen till - strafformådet. Straffen tar Totti som vanligt hand om på bästa sett.
Tio minuter senare så trodde jag att Totti dödade matchen. Med bara ett par minuter kvar till halvtid så smeker Il Capitano in en frispark. Och detta trots att Brescispelarna ÅTERIGEN rusar för tidigt. Dock ett litet plus noteras i Dondarinis protkoll då denne varnar framrusande spelare vid Tottis första försök att slå frisparken. Mina böner om tre poäng känns än mer besvarade då Filippini lite hårt blir utvisad för filmning.
Men precis mot min förhoppning så lever snart matchen igen... Baggio snubblar på en osynlig grästuva vilket föranleder en straffräddning av Antonioli. Tyvärr till ingen nytta då Tare vräks omkull på returen av en ytterst Okylig Zebina. Andra försöket av Baggio lurar Batman åt fel håll...
Andra halvlek var egentligen en enda lång gäspning - bortsett från de ibland otroligt farliga chanserna som skapades. Roma spelade inte helt oväntat på resultatet och snart var Guardiola äntligen på banan vilket innebar ett mer vårdande passningsspel.
Men likt tidigare matcher så får Capello något som måste betäcknas som hjärnsläpp och (om än dåliga) Montella byts ut mot Cassano. Min fundering är dock, är det inte bättre med en "targetplayer" och - iallafall tidigare - målgörare iform av Batistuta än att överge alla tankar på offensivt tänkade? Låt gå för att Dellas mycket klantigt precis blivit utvisad, men ändå...
Snart så har dock Cassano skapat en av få bra målchanser när han startade ett anfall som tillslut ställer Cafu fri. Denne bestämmer sig för att passa (eller skjuta utanför?) och Emerson som borde vara adressen för bollen får en omöjlig uppgift trots att han tillslut glidande lyckas styra den i stolpen från obefintlig vinkel. Ett par anfall senare så är det Baggios tur att bränna ett gyllene läge mitt framför Antonioli och där hängde verkligen Romas segerchanser på en tunn, tunn tråd.
Minutrar efter så trodde jag återigen att matchens store spelare - Francesco Totti - avgjort matchen. Med ett fint inbrott från vänster så avslutade han med ett mycket distinkt skott intill Srniceks vänstra stolpe. Men Antonioli och ett tafatt Roma-försvar ville annat och istället för att skicka bollen upp på läktaren så kunde Gianninis gamle vapendragare från Sturm Graz, Marcus Schopp fastställa slutresultatet med ett inte helt otagbart skott.
Trots att Dondarini la på hela 6(!) minuter i andra halvlek så hände inte så värst mycket mer och Roma kunde ganska rättvist kvittera ut tre mycket viktiga poäng och starta jakten på trion i toppen av ligan.
