Ivan
På straffarsparkar är den pojken något extraordinärt!
Orden är Ezio Rossis - Serie B-ledande Triestinas tränare -efter dramat som för hans mannar slutade i en tragedi.
"Pojken": Nr 22, 22 år, Romkvällens halvglamourösa hjälte - Ivan Pelizzoli.
Mamma mia che portiere! Mamma mia! kunde man höra en av "Radio Radios" kommentatorer utbrista i direktsändning i samband med vår andremålvakts andra raka straffräddning på de tre straffar bortalaget hann slå - innan det hela var över.
Fyra.
Det är siffran för de antal matcher den här säsongen där ovannämnde varit ett av våra duktigaste eller mest avgörande spelare.
I början av den här månaden åkte I giallorossi till ett Trieste i kuling - och flydde hem till Roma med ett-ett i bagaget. Guardiola hade innan dess hunnit slå några inlägg från diverse frisparkar; Montella mäktat med en joggingrunda på 72 minuter - och Pelizzoli ägt matchen.
Förra söndagen erövrade vi en seger för första gången sedan hjulets barndomsdagar, men även det kunde ha slutat annorlunda; Reggina var inte chanslöst, vilket här betyder: "inte i avsaknad av goda målchanser". Ivan avvärjde då minst två (siffran blir självklart högre ju mer inbiten tifo man är!) hypergiftiga tillslag under matchens ödesdigra skeden som ägde rum i den första halvleken.
I den "första" omgången ställdes vi mot vad som nu verkar vara ett utslaget Como ("Kläm-matchen" som spelades en november-onsdag har ni väl redan inte glömt?). Vinst med 2-1, och en Pelizzoli som räddade oss då matchen låg på sin dödsbädd tack vare att han lyckades sträcka ut sig en kropp.
Och alltså den för dagen relativt glesbefolkade Stadio Olimpicos hjälte i tisdags....
Vår talangfulle reservmålvakts insatser den här säsongen (som till dags dato omfattar fem spelade matcher) har helt enkelt gett mersmak. Annat var det (enligt mitt försumbara tycke) förra säsongen då denne unge och U-21 meriterade burväktare köptes in för dyra Lire efter en formidabel säsong hos de meriterade nykomlingarna Atalanta.
Efter sina 30 spelade matcher i ett lag som överraskade alla med sina välutvecklade spelarförmågor såsom Doni och bröderna Zenoni, hyllades även Pelizzoli för sina insatser mellan stolparna; 31 insläppta mål på 30 matcher är inte dåligt i ett lag som Atalanta (som i skrivande stund släppt in 24 mål).
Franco Sensis speciella öga, som inte övertygat honom angående Antoniolis färdigheter (och som en dag kommer att få Roma förvisat till den kanadensiska ligan), hade självklart uppmärksammat detta - och "pojken" köptes in som en ersättare för Batman till kommande säsong.
När säsongen väl kom igång visade sig att Ivan verkade bli vårt förstaval. Något som dock omkullkastades efter en besynnerlig inledning på säsongen av hela laget ,där vår nye målvakt verkade lite rädd över att ha hamnat i något betydligt mer storskaligt än tidigare. Platsen gick således tillbaks till Antonioli - som inte glänste något så fruktansvärt, men som inte heller direkt gjorde bort sig.
Varje gång den förre Bolognamålvakten var frånvarande till följd av skada eller avstängning infann sig självklart Pelizzoli i hans ställe. Då kände jag lite grann som jag känner nu om Zotti - vår tredje målvakt- skulle få chansen : darrningar...
Så känner jag inte längre.
Orsaken är att Ivan Peizzoli numera inte är skärrad; han vågar göra det han är bra på. Hans målvaktsstil liknar en hel del Buffons, vilket innebär att han är en explosiv målvakt som kan göra atletiska räddningar och verkligen vara matchens mest synliga spelare (medan vårt förstahandsval mera är åt "Toldo-hållet").
Min önskan är att vi inte ska släppa denna spelare, som med lite rätta omständigheter snart kan återfinnas i det "stora" Gli Azzurri...
Fakta: Ivan Pelizzoli
(seriematcher/insläppta mål)
97-98 Atalanta 0 0
98-99 Atalanta 0 0
99-00 Triestina (Serie C2)23/24
00-01 Atalanta 30/31
01-02 AS Roma 5/?
02-03 AS Roma 3/3
Applåder....även till de pojk-och-juniorlandslagsmeriterade Aquilani (f.1984) samt De Rossi (f.1983) som inte kom till korta mot någon i tisdags. Animo,ragazzi! Animo!
