Juan
I tunga pessimistiska tider, precis som den vi upplever nu, är det svårt att glädja sig åt det som sker på marknaden. Roma har precis sålt Aquilani till Liverpool samtidigt som man bråkat bort Panucci på fri bosman från klubben. Samtidigt har vi inte köpt en enda spelare, är det bara att blicka bakåt för att finna något gott?
Familjen Sensi har genom åren bjudit på många spektakulära värvningar, alla av olika klass. Vi minns de alla med olika reaktioner och alla slutade på varsitt, allt för ofta, sorgliga sätt. Men varje gång man går igenom alla de olika spelare som kommit och gått så är det lätt att fastna med ett leende vid denna spelare. En spelare man aldrig kan klaga på.
För i denna stund, för närmare två års sedan, gjorde Roma en av sina bästa värvningar någonsin. Det kan vara svårt att jämföra dagens transfers med de som skedde under förra seklet då spelare ibland kunde bytas mot uppsättningar av tröjor. Men tittar man bakåt till det stora ekonomiska inträdet kom till fotbollen så är det inte många signeringar som på allvar kan jämföras med denna.
Det var dukat för svensk sommar, och närmare bestämt dagen innan självaste midsommarafton som AS Roma och Bayer Leverkusen kom överens i förhandlingarna om Juan Silveira dos Santos. Den då 28 år gamla centrala försvaren med en given plats i det brasilianska landslaget gick från den tyska klubben till det romerska huvudstadslaget för en summa av 6,3 miljoner €.
Juan Silveira dos Santos eller Juan som han kallas var under denna tidpunkt på hemmaplan i Sydamerika och kunna för andra gången i sin karriär vinna Copa America, där han hade en viktig roll i det annars så offensivt lagda Brasilien. Efter att spelat samtliga matcher, kunde han tillsammans med bland andra Romas målvakt Doni lyfta bucklan efter finalseger 3-0 mot Argentina. En Doni som under turneringen hade kallat Juan för, "backarnas Ronaldinho", något som i alla fall under den tiden kunde ses som högsta betyg.
Efter sommaren anlände brassen till Rom som utpekad ersättare åt den skadebenägna rumänen Cristian Chivu som smugit iväg till Inter till en summa av 16 miljoner € samt halva Andreolli. Fansen nere i Rom var inte riktigt nöjda med sin ersättare och många tvivlade starkt på att Juan skulle hålla måttet i Serie A och Champions League från att spelat i tyska ligan.
Men det skull inte dröja länge innan Juan gav svar på tal och istället blev en av lagets absolut viktigaste spelare. Under sin första säsong i Roma tog brasilianaren en given plats bredvid Philippe Mexès i mittförsvaret. Juan var visserligen vid flera tillfällen skadad under säsongen men bidrog starkt till att Roma endast kom efter Inter i såväl poäng som insläppta mål.
Man kan ofta tro att Mexès är den ledande centrala försvararen men även om fransosen i sig håller hög klass på sitt spel så är det ofta Juan som står för de felfria insatserna. Vi har sett i många matcher nonchalansen hos Mexès vägt över och lett till misstag medan jag fortfarande än idag inte minns ett enda misstag som lett till baklängesmål från Juans sida.
Juan har en mera tillbakadragen roll i laget och syns inte på samma sätt som sin försvarskompanjon. Hans insatser är dock allt som oftast helt klanderfria och man kan vara säker på att hade brassen haft samma utstrålning och förmåga att byta frisyr som Mexès hade alla vetat vem Juan Silveira dos Santos. Men Juan som han vill kallas, vill inte ha det så…
