Blod och guld mot en nyans av grådask
"De får resultatet levererat i ett fint litet paket, utan att någonsin behöva oroa sig. Eller jo, det enda de behöver oroa sig över är hur mycket fulare deras tröjor blir från år till år. Allting annat fixar sig ju ändå."
För att bli kung måste man döda kungen. Helst framför hans eget följe, framför alla att se. Parallellerna är uppenbara. För att Roma ska återta den respekt fjolåret förbrukade upp måste vi slå Juventus. Hemma hos dem.
Och Roma gör det. Vi gör det. Sanna mina ord.
Jag är fullständigt fokuserad på matchen, jag ser fram emot den av hela mitt hjärta. Jag ser fram emot den med en hoppfullhet jag aldrig känt förr mot Juventus. För jag vet att mitt Roma överkommer hindret. Hade det nu varit så att jag hade haft naturens två tråkigaste färger i mitt hjärta istället för det tvåtusen år gamla epitetet blod och guld, då hade jag våndats.
Då hade jag gått runt och undrat om Lippi vet tillräckligt mycket om Mancini på högerkanten. Om tusentals stolta män och kvinnor från den stolta huvudstaden kommer trakassera Legrottaglie så till den milda grad att han gråtandes hoppar upp i Moggis knä för tröst. Och jag hade bett till gud att Del Piero över huvud taget kan gå efter sin första närkamp med Zebina eller Samuel.
Under den lugna, arroganta ytan tror jag även att Lippi darrar. Jag kan se honom framför mig, sittandes uppe hela nätterna med de nya specialbeställda banden från Brasilien då han försöker få grepp om Mancini. Han sitter och grubblar över om Chivu ens har någon svaghet. Och hur man ska stoppa guds utsände. Kan man ens stoppa Francesco Totti?
***
Den gamle damen har startat knackigt. Motorn är inte riktigt uppvärmd ännu. Hon går inte på toppfart. Vi blickar söderut, mot Rom. La Magica har fått en ordentlig genomgång av hela karossen och glider fram, snabbare och snabbare. Den första uppförsbacken i Udine var inte lätt, men man nådde toppen. Mot Brescia var det nedförsbacke, och la Magica kom upp i enorma farter. Nu är det raksträcka, la Magica maxar farten. Det står en zebra i mitten av vägen. Vi väjer inte, vi kör över den. Inget stoppar framfarten för la Magica.
***
Matchen är stor. Vid sidan av Lazio är Juventus rivalerna med stort R. Ytliga kan tycka att det är löjligt då Romas troféskåp tar upp en bråkdel av den yta Juventus dito gör. Men då förstår de inte hatet. Juventus representerar allt det Roma grundades för att slåss emot. Att sätta stopp för norra Italiens monopol på den inhemska fotbollen. Det går inte att bortse från.
Kristina Kappelin skrev för några månader sedan en (som alltid) läsvärd krönika om att Juventus inte går att älska. Visa mig var man skriver under för den teorin så är jag först i kö! Jag försöker att vara en så öppen och tolerant människa som möjligt, men "valet" Juventus kommer jag aldrig förstå. Trots det är det många som gör just det valet, de påstås ju trots allt vara Italiens mest älskade lag. Jag tror att de människor som gör "valet" Juventus är samma människor som när de var barn luskade ut vad de skulle få i julklappar flera veckor i förväg. Spänning är överflödigt. Man får resultatet levererat i ett fint litet paket, utan att någonsin behöva oroa sig. Eller jo, det enda de behöver oroa sig över är hur mycket fulare deras tröjor blir från år till år. Allting annat fixar sig ju ändå. Det ser Moggi och den äckligt effektiviserade ledningen till.
Att det sedan visat sig att gamle Roma-tränaren Zeman inte var helt ute och cyklade då han beskyllde Juventus för dopning har spätt bensin på elden, snarare än att släta ut klubbarnas genuina hat mot varandra. I samma stund brände Zeman alla broar som hade kunnat leda till en chans i en större klubb i Italien. Ändå tror jag inte att han ångrar sig. Jag tror att han är stolt för att han sade det ingen annan vågade säga. Att han stod upp emot etablissemanget och Agnelli-klanens alla miljarder. Jag vet att jag är stolt över honom i alla fall.
***
Åter till den gröna rektangeln nu. Jag ser inte Roma som underlägset Juventus på en enda position förutom målvaktsposten. Där Buffon är säkrare att ha i mål än att mura upp en hel tegelvägg på mållinjen är Pelizzoli ungefär lika säker på sina utrusningar som Musse Pigg. Förutom det klara nederlaget hoppas jag att de elva vargar som går in på planen på söndag går in med ryggen sträckt, huvudet höjt. De må vara Juventus, men vi är Roma. Det finns ingen anledning att känna sig i underläge, som man normalt sett kanske gör när Juventus står på andra sidan planen. Det finns däremot all anledning att se fram emot matchen. Utan den energitappande nervositeten som annars är bruklig.
***
Francesco Totti. Tungan på vågen. Tro mig.
***
"Andra må forma brons mer konstfullt och låta den andas, fånga ett levande ansiktes drag i marmor, och bättre hävda vid domstol sin sak, med ritstav teckna planeters banor, och förutspå när stjärnor stiger ur havet; din lott, romare, är att styra de övriga folken, [...] att nedslå alla som trotsar."
Utdrag från Vergilius "Aeneiden", ca 20 f.Kr.
***
Jag verkar inte vara ensam i min skepsis till varför någon väljer Juventus. 14,000 åskådare i en UEFA Champions League-match tyder ju inte direkt på stort folkligt stöd. Man hade kunnat bortse från det, och se det som en engångshändelse. Men: det är väl knappast första gången? Eller sista? 26,000 på förra årets derby är minst lika skrämmande med tanke på att det var ett derby. Jämför det med de 60,000 som såg Roma-Brescia. Efter att FIAT avskedat flera tiotusentals arbetare kanske det är dags att göra en ny undersökning om vem som egentligen är det mest älskade laget i Italien? Vem som är mest hatat, det vet vi.
***
Nu är det ju givetvis så som Capello redan påpekat att en match i den tredje omgången inte avgör några mästerskap. Men för Roma är det mer än en seriematch. Detta är vår revansch, vår upprättelse. Ingen tar oss på allvar ännu. Och kanske är det så att det är vi romanisti som tar oss själva på för stort allvar? Brescia hemma, hur imponerande utförandet än var, är ju faktiskt inte världens utmaning. En sak är dock säker; ett positivt resultat i Turin, så har folk inget val. Då måste de ta oss på allvar!
***
14,000!
