Roma - Sampdoria 3-1
Roma överkom dagens svårigheter med försvaret och besegrade Sampdoria med 3-1. Romarna Francesco Totti och Carlo Zotti är två av dagens största hjältar, tack vare matchavgörande insatser.
Med en försvarskris som heter duga var det idag Capello skulle göra skäl för sin mastodontlön. Det är därför han blir betald tränarvärldens hösta lön, för att utmanövrera sin motståndare där andra hade misslyckats. Och misslyckas, det hade många gjort med dagens förutsättningar i Roma. Två av världens absolut främsta försvarare, en inte alltför vild gissning säger att nio av tio experter håller de båda som givna på en topp-fem lista över försvarare, saknades i Chivu och Samuel. Dessutom drog Pelizzoli sig ur leken innan match och blev ersatt av junioren Zotti. Lägg dessutom till att Panucci drabbats av maginfluensa och aldrig spelat i dag om det inte varit just kris, så framstår det som en på förhand tuff match mot offensiva Sampdoria.
Den första halvleken började illa för Roma. Trots en positiv start av matchen tog Sampdoria ledningen redan i den sjätte minuten genom Bazzani. Ett uselt försvarsspel av samtliga inblandade i Roma tillät Bazzani att ta emot sin anfallspartners djupledspassning och hålla undan såväl Dellas som Panucci, för att sedan skjuta 0-1 förbi en alltför passiv Zotti i mål. Panucci bär det största hundhuvudet, då hans taffliga försök till att rensa undan bollen är oförsvarligt.
Repliken lät dock inte vänta på sig länge, redan fyra minuter senare hade Roma kvitterat genom John-John Carew. Dacourt var upphovsman till målet då han testade sitt skott från cirka 30 meters avstånd, vilket Antonioli räddade till en hörna efter lite om och men. På typiskt Roma-vis numer slogs en kort hörna, varpå Cassano kunde slå ett inåtskruvat inlägg framför mål. Där hoppade Carew högre än Antonioli, och kunde utan några bekymmer som helst nicka ikapp Roma. Några minuter efter målet var Roma nära att ta ledningen två gånger om - först genom Tottis stenhårda frispark som Antonioli med nöd och näppe kunde parera. Returen från Antonioli for mot Amantino som hade ett öppet mål framför sig att enkelt nicka in bollen in, lyckades faktiskt missa helt och hållet, och bollen gick långt om sidan av målet.
Halvvägs in på den första halvleken täppte Sampdoria till luckorna på mittfältet bättre och Roma fick det betydligt svårare att skapa chanser som kunde hota Sampdoria. Efter 36 minuter spelade blev det orsak för diskussion då Dellas lite klumpigt sparkade ner Diana i straffområdet, dock utan åtgärd från domaren.
Inför den andra halvleken byttes Tommasi in, samtidigt som Cassano fick stanna kvar utanför planen. Man kan givetvis spekulera i om Cassano har sagt något i halvtid, men jag tvivlar. Att byta in Tommasi var ett klockrent val av Capello, då Roma behövde återta övertaget på mittfältet. Att just Cassano blev utbytt är förstås tacksamt för skvallerpressen, men faktum är att Cassano var den sämre av de tre i anfallskonstellationen - Totti var hjärnan bakom allt Roma hade i anfallsväg och Carew hade redan gjort ett mål och ställde till stora problem för Sampdorias försvar med sin fysik och snabbhet. Ibland kan ett plus ett faktiskt bli två, även i Italien.
Redan i den första minuten av halvleken var det nära att Dellas ställde till det för Roma då han gick och drev med bollen i eget straffområde. Om inte Zotti varit alert två gånger om hade det kunnat bli en tidig, och mycket kylig, kalldusch. Halvlekens första Romachans skapade Totti då ha från kortlinjen slog ett inlägg till Carew som försökte sig på en cykelspark, som emellertid inte resulterade i mål. Med fem mittfältare (nu med inbytte Candela på Limas plats) och Carew och Totti längre fram blev Romas spelomställningar ett farligt vapen som brukades ofta, och med stor framgång. Just en sådan spelvändning låg till grund för ledningsmålet - Emerson vann bollen på mittfältet och levererade den elegant vidare till Amantino som satte fart längs högerkanten. Samtidigt startade Totti en löpning mot bortre stolpen, något Amantino noterade i ögonvrån och serverade kaptenen ett perfekt inlägg som gick över allas huvuden och händer till dess att Totti, liggandes en meter ovanför marken, slängnickade in ledningsmålet i bortre gaveln.
Bara 6 minuter efter ledningsmålet var det dags igen. Efter att Tommasi täckt ett skott av Doni långt ner på egen planhalva passade han bollen upp mot Totti som mötte upp någon meter in på Romas planhalva. Därefter gick det snabbt! Som om Totti varit en gudomlig varelse vågade ingen i Sampdoria gå in nära på honom när han dansade sig igenom ett helt mittfält och försvar till dess att han kom fri med Antonioli. Totti skottfintade och grundlurade sin gamla lagkamrat innan det att han lutade kroppen till vänster och satte foten under bollen, som en sked. Så föds poesi, så föds konstverk.
Vad som såg ut att vara avgjort väcktes till liv när Flachi rann igenom Romaförsvaret. Zotti rusade ut och fick undan bollen, men Flachi hakades upp på Zottis armbåge. Straff, givetvis, men faktum kvarstår att det var en bra insats av Zotti som fällde Flachi ofrivilligt. Zotti revanscherade sig dock när han räddade Flachis dåligt slagna straff, och om inte förr så avgjordes matchen där.
Sampdoria orkade inte samla fler krafter, och resten av matchen var en ren transportsträcka, ackompanjerat av publikens "olé" vid varje passning inom laget. Faktum är att Roma var närmare ett fjärde vid slutet av matchen, men siffrorna stod sig matchen ut.