Chievo - Roma 0-2
Så var säsongen över. Roma gjorde sin del. Siena försökte göra sin, men räckte inte till. Grattis Inter.
Av, hoppas jag, förståliga skäl så kommer matchrapporten den här gången att hållas lite kortare än vanligt. Roma ställde i vanlig ordning upp med 4-2-3-1-uppställning med Taddei istället för Menez och Motta som vikarie för Cassetti som var vikarie för Riise. (Hängde ni med? Cassetti till vänster och Motta till höger alltså.)
Roma gör en bra första halvlek och skapar en hel uppsjö med chanser. Allt som oftast är det vår kapten, Francesco Totti, som står som avslutare och inte bara allt som oftast, utan varje gång, slutar det olyckligt, det vill säga utan mål. Men så kom då ett läge för mannen som räddat oss mer än en gång den här säsongen. Och Mirko Vucinic avslutar så som en avslutare bör. Distinkt. Hårt. Och välplacerat. 1-0 till Roma.
2-0 till Roma kommer efter en så kallad mörsare från De Rossi. Varför det kallas mörsare är lite av en gåta, då alla som kan sitt svenska artilleri under 1600-talet vet att en mörsare var en kanon som lobbade projektiler bakom fiendens, oftast, befästa linjer. Och någon lobb var det definitivt inte fråga om från De Rossis sida. Det var ett stenhårt skott rakt upp i krysset. Kanske skulle skottet om det använts i ett fältslag på 1600-talet bringat liknande förödelse som en projektil från en mörsare och att det är där beröringspunkten ligger. Vem vet? Men det var ett så kallat sidospår. Hursomhelst 2-0 till Roma.
Så blev det paus och Scudetton var Romas. Men för alla som haft åtminstone ett öga på matchen i Siena visste att det bara var en tidsfråga innan Inter skulle göra mål. Kanske hade det blivit annorlunda om Albin Ekdal gjort mål på sin jättechans. Kanske hade det blivit annorlunda om Malesani låtit bli att byta ut sin bästa offensiva spelare (Maccarone) i den andra halvleken. Men, som jänkarna säger, if ifs and buts were candy and nuts…
I den andra halvleken var det så där avslaget som det bara kan bli i Italien när det ena laget har avgjort matchen och det andra laget egentligen inte har någon direkt anledning att försöka ändra på det. Chievo var dock det bästa laget. Vilket säger mer om nonchalansen hos de för dagen svartklädda bortalaget än vad det säger om hemmalagets prestation. (Svart är för övrigt ett märkligt färgval när solen gassar.)
Om man då ska försöka sammanfatta säsongen på något sätt. Roma har gjort en jättebra säsong. Så som det ser ut i Italien, rent krasst ekonomiskt, så överpresterar Roma varje säsong som tabellplaceringen blir bättre än fyra. Och om man till det dessutom lägger den miserabla säsongsinledningen, med allt vad det innebar av sparkade tränare och annat, så kan man inte göra annat än att hylla laget på det sättet som tillresta romafansen gjorde. Daje Roma! Daje!
Highlights.
