Bohemen åter i Rom
Fem år har passerat sedan hans vägar skiljdes från AS Roma; i kväll återvänder Bohemen med hans hyllade Lecce till Rom för första gången sedan avskedet.
I kväll återvänder Bohemen till Rom för första gången sedan han fick bana väg för Fabio Capello sommaren 1999. Det har varit fem år av blandade känslor för många; trots framgångar Roma inte uppnått på tjugo år innan dess har just Bohemen, Zdenek Zeman, levt kvar i mångas minnen och man tänker tillbaka på hans två år i Roma med ett leende på läpparna. Detta trots att man under hans styre förlorade fyra derbyn på lite drygt fyra månader. Detta trots att hans efterträdare Capello var långt mer framgångsrik med sitt vunna scudetto, samt två andraplatser. (Dock ska sägas i Zemans försvar att de två årsgångar av Roma han hade förfogande över skiljer sig kraftigt i slagstyrka gentemot de Capello hade. Med, i ärlighetens namn, mediokra spelare som Bartelt, Petruzzi, Paolo Sergio, Conti och Fabio Junior, att jämföra med Samuel, Emerson, Batistuta, Montella med flera som alla kom under Capellos tid.)
Det som gjort Zeman så ovanligt populär i Roma - ovanligt för dels den korta tid han var i klubben, dels för alla uteblivna framgångar och dels för hans förflutna i Lazio (dock har han aldrig döljt sitt förakt för den föreningen sedan de skilts åt) - är hans sätt som person, och framför allt den fotboll han praktiserar i sina lag. För er som ej är bekanta med Bohemens fotbollsfilosofi; han har alltid låtit sina lag praktisera enligt en hyperoffensiv 4-3-3 modell, och snarare än att resonera att man vinner matcher genom att släppa in färre mål än motståndaren lever Zeman vid tanken på att fotbollsmatcher vinns genom att göra fler mål än motståndaren. Petitesser kan tyckas, men det är inte att märka ord. Det är en världs skillnad, något alla som haft möjligheten att se Zemans lag spela kan intyga om.
Personen Zdenek Zeman ska inte heller försummas. Under den lite buttra ytan gömmer sig en fotbollsälskare och -filantrop av allra största mått. Bohemen är en tränare som tycker mycket om att vinna, men påpekar samtidigt strängt att han bara njuter av en seger om den tagits helt enligt reglerna. Ett annat berömt "Zemanskt" citat går tvärtemot vad man lär sig inom den svenska fotbollen; "Det spelar ingen roll hur mycket man springer under en match. Det som är viktigt är var du springer och varför".
Bohemen hamnade även i blåsväder under sin tid i Roma för sina uttalanden om Juventus och hans ifrågasättande till hur spelare som till exempel Del Piero vunnit så mycket i fysisk styrka och kroppshydda under en så kort tid. Svamlande, bottnande i avundsjuka kan tyckas, men faktum är att Zemans anklaganden påbörjade en undersökning i huruvida Juventus systematiskt dopat sina spelare. Rättegången pågår fortfarande, och det med framgång för den åtalande sidan.
Zeman spelade en stor roll för utvecklingen av den han själv kallat den störste italienska fotbollsspelaren; dagens kapten Francesco Totti. Fortfarande finns det en vänskap mellan de två, som bygger på den allra största respekten. Precis som Totti och majoriteten av Olimpico i kväll hälsar jag härmed Zdenek Zeman, den kedjerökande Bohemen, varmt välkommen åter till Rom och il popolo giallorosso som aldrig slutat fascineras av sin gamle Mister.
Bentornato Boemo! Sei ancora il mio Mister.
