Krönika: Vem bestämmer i Roma?
Andreas Felicetti presenterar i en krönika de nya maktstrukturerna i A.S. Roma.
I slutet av december presenterades AS Romas nya Global CEO. Mannen med det tuffa uppdraget att göra klubben till en av de största i Europa heter Italo Zanzi och är en 38 år ung italienskättad amerikan. Med andra ord kastas ytterligare en chef in i det sammelsurium av direktörer som redan räknar en president, en general manager och en VD. Otydligt ledarskap eller ett måste för att bli en vinnare i den moderna fotbollen?
Det kan inte ha varit lätt för sportchefen Sabatini när han klev in genom grindarna på Trigoria för första gången för cirka ett och ett halvt år sedan. Vid den tidpunkten visste han inte säkert vem hans närmaste chef var. Det var oklart hur klubbens ägarstruktur såg ut, spelartruppen var ålderstigen och tränare saknades. Den lätt neurotiska rompressen och supportrar väntade otåligt på svar då Sabatini, som ensam representant för det ”nya Roma”, klev upp på scen för den allra första presskonferensen.
Faktum är att det var först den 18 augusti 2011 som det blev klart att fyra amerikaner från Boston löste 60 procent av anrika AS Roma från storbanken Unicredit och tog över som huvudägare. Problemet var att ingen visste vilka dessa herrar var. Vissa ifrågasatta om de verkligen existerade, andra om de agerande i någon annans räkning. Då den okände mysfarbrorn Thomas DiBenedetto (Zio Tom som han kom att kallas i Rom – onkel Tom), landande på Fiumicino iförd en laxrosa pullover, var många i Rom oroliga. Att han dessutom reste i ekonomiklass gjorde inte saken bättre.
Så här ett och halvt år senare börjar de amerikanska pusselbitarna falla på plats. Onkel Tom visade sig vara övergångsfigur i väntan på att den ledande komponenten i kvartetten från Boston, James Pallotta, tog över som president i augusti 2012. Det framgick ganska tidigt att den framgångsrike hedgefond-gurun var den som egentligen skulle driva det nya Roma framåt.
DiBenedetto sitter kvar i AS Romas styrelse, men var mest aktiv under själva övertagandet av klubben medan de andra två medinvesterarna, Richard d’Amore och Michael Ruane, har försvunnit ut i periferin. En annan amerikan som passerat revy var Mark Pannes. Denne var en av Pallottas egna managers som fick i uppdrag styra upp den interna organisationen tills rekrytering av rätt person för VD-rollen var på plats. Men varken presidenten Pallotta eller hans förtrogna Pannes (eller DiBenedetto för den delen) var bosatta i Rom. Frånvaron av en tydlig nummer 1 på plats ledde till stor skepticism bland aktörer inom den italienska fotbollen.
I frånvaron av en tydlig nummer 1 blev Franco Baldini livsviktig för att skänka trovärdighet till amerikanernas projekt, när allting var som mest kaotiskt kring övertagandet stod hans namn som garant för projektets seriositet. Detta trots att han till en början fortfarande var knuten till Engelska fotbollsförbundet där har jobbade tillsammans med Fabio Capello. I rollen som general manager (eller direttore generale på italienska) är Baldini ytterst ansvarig för ”affärsområdet fotboll” inom företaget AS Roma. Med sitt fotbollskunnande och kontaktnät är han de amerikanska ägarnas referenspunkt när det gäller fotbollsfrågor. När det istället gäller att sätta ihop ett lag, scouta talanger, köpa och sälja spelare är givetvis sportchefen Walter Sabatini ansvarig. Dock inte utan att Franco Baldini har sista ordet i viktigare affärer.
Allt klart så långt. Då har vi inte kommit in på Claudio Fenucci. Ekonom med bankbakgrund, kom in i fotbollen via U.S. Lecce där han jobbade som VD. När den nya klubbens organisation skulle sättas behövdes någon som kunde sköta företaget AS Roma. In handplockades Fenucci i rollen som ammistratore delegato, som på svenska brukar översättas till VD, men uppenbarligen en roll med andra uppgifter än den som Global CEO. Fenuccis roll beskrivs på officiella hemsidan som ansvarig för investerarrelationer och det operativa dagliga arbetet inom organisationen. Kompetenser nödvändiga för att driva ett företag i Italien.
Vem är då Italo Zanzi? Född i New York, utbildad advokat med master i ekonomi. Pratar tre språk samt hjälplig italienska. Han har en gedigen idrottsbakgrund bland annat som amerikansk landslagsmålvakt i handboll, men har även spelat fotboll på college-nivå. Sedan har sport och affärer blivit hans specialitet. Till exempel har han varit vice generalsekreterare för CONCACAF (den nord- och centralamerikanska fotbollsfederationen). Han har även ansvarat för försäljningen av de internationella TV- och radiorättigheter för den amerikanska basebolligan.
Zanzi kliver alltså in istället för Mark Pannes som Romas nya Global CEO och till skillnad från sin föregångare kommer han att bo och arbeta i Rom. De mål som president Pallotta satt upp för Zanzi är klara. Som verkställande direktör är hans uppgift göra klubben till en av de främsta i världen och lyckas med att kapitalisera på det idag undervärderade varumärket AS Roma. Troligtvis kommer han även ha det övergipande ansvaret att driva de stora frågorna som väsentligt kan öka intäkterna dvs. TV-rättigheter, merchandising, sponsorer och egna arenan. Men för att uppnå målen räcker inte det inte att driva igenom strategiska samarbeten med multinationella företag (som Disney och Volkswagen), utan här måste man även börja vinna på plan samt på sikt vara konkurrenskraftiga både i Serie A och i Champions League. Med över 110 miljoner euro spenderat på spelarköp, överlägset mest i Serie A de senaste 1,5 åren, och endast en 6:e plats efter halva serien kan detta inte annat än beskrivas som ett sportsligt fiasko.
Avslutningsvis finns det en man som måste nämnas när man pratar om det amerikanska Roma. Kändisadvokaten från New York, Joe Tacopina. Mannen som mystiskt dök upp i Rom i samband med Soros-affären 2008, utpekad av tabloidblaskan New York Post som Romas nästa president. Tacopina hade med hjälp av Inner Circle Sports, en investment bank specialiserad inom sportbranschen, tagit fram en dossier om AS Roma. Något år senare var han på plats i Rom igen för att träffa Unicredit men denna gång representerade han kvartetten från Boston som tilltänkta köpare av klubben. Själv påstår sig Tacopina vara en stor romanista, hans pappa kom från området Monte Mario i Rom, och kanske är det så att utan hans ansträngningar så hade det aldrig kommit några amerikaner i Roma. Som
”hittelön” har Pallotta belönat honom med rollen som vicepresident i klubben.