Återuppståndelsen i Curva Sud
Efter sju månaders tystnad återuppstod över 50 år av läktarkultur framför ett fullsatt och emotionellt Stadio Olimpico.
12 mars 1972 i matchen Roma-Varese såg en ny banderoll dagens ljus. Med gul text på röd bakgrund stod det Fedayn. En ny ultrasgrupp, som skulle sätta standarden i Curva Sud under lång tid framöver, var född.
Läktargruppen bestod av ett kompisgäng från stadsdelen Quadraro i sydöstra Rom. Trots namnet, som de tog rakt av från en grupp palestinska frihetskämpar, ville gruppen vara opolitisk. De förenades av kärleken till staden och laget och de ville leva ut sitt supporterskap på ett passionerat sätt.
Fedayn var från början ganska illa omtyckta. Ultraskulturen var vid denna tid väldigt ny i Italien. Men med tiden växte förståelsen för deras passionerade sätt att stötta laget med sång, flaggor och pyroteknik samt deras ibland aggressiva sätt att stå upp för sig själva och andra romanisti på bortaplan. I takt med detta växte fascinationen och respekten för Fedayn och kompisgänget från Quadraro öppnade upp dörren för personer från andra delar av Rom som ville vara en del av deras gemenskap.
Grundaren, Roberto Rulli, blev snabbt en ledarfigur och en referenspunkt för hela curvan. En position som han inte fick genom att trycka ner människor och sprida skräck utan genom sitt karismatiska sätt att vara och hur han alltid stod upp för sina vänner. I Fedayn fanns ingen ledare utan de tog alla beslut demokratiskt och gemensamt.
De har genom åren gjort sig kända för deras uppfinningsrika ramsor, mäktiga koreografier och att de bevarat traditionerna genom att aldrig göra business av sitt supporterskap likt många andra ultrasgrupper i Italien. Det har lett till att de är respekterade och omtyckta av en stor del av alla romanisti och det är kanske anledningen till att de klarat av flera generationsväxlingar och lyckats vara ett viktigt inslag i Curva Sud i över 50 år.
Men på kvällen 4 februari 2023 skulle det hända något som utraderade över 50 år av läktarhistoria. Efter matchen Roma-Empoli attackerades Fedayn av maskerade män beväpnade med basebollträn från ultrasgruppen Delije och de stjäl Fedayns banderoll. Delije hade varit i Milano och följt Röda Stjärnan i en basketmatch och åkte sedan ner till huvudstaden för att genomföra denna attack mot Fedayn, som var helt oförberedda.
Upprinnelsen till attacken ska ha varit att ultras till Roma och Napoli drabbat samman vid en rastplats i Arezzo i januari. Delije och Napolis ultras har ett vänskapsband samtidigt som Fedayn har vänskapsband med Delijes ärkefiender ultrasgruppen Bad Blue Boys som stöttar Dinamo Zagreb.
Fedayn-banderollen brändes sedan upp på Marakana i Belgrad när Röda Stjärnan mötte Cucaricki. Innan dess visade de upp en banderoll där det stod “Ni valde fel vänner”. En tydlig passning till vänskapsbanden med Dinamo Zagreb.
Sedan dess har det varit tomt på mur nummer 17 till höger om jumbotronen på Curva Sud och det har varit helt tyst från medlemmarna i Fedayn. Fram tills 72:e matchminuten mot Empoli i söndags.
Då, vid ställningen 4-0 till Roma, tänds flera rökbengaler i gult och rött. Ett ljud av förväntan stiger på stadion. Sittplats enas i en unison applåd medan kortsidan vänder sig upp mot det högra hörnet av Curva Sud och stämmer upp i sången som ekat i betongen på Olimpico så många gånger förut. FE-FE FEDAYN, FE-FE FEDAYN.
När röken skingrar sig uppenbarar sig en vit banderoll med svart text “Signa Inferre!” som översatt från latin betyder “För framåt emblemet". Ett stridsrop som användes av de romerska krigarna när de avancerade mot sina fiender. En röd banderoll med gul text vecklas ut över muren som stått tom i sju månader: “Gruppo Quadraro”.
Sittplats ställer sig upp och applåderar och Curva Sud startar en klassisk Fedayn-ramsa som sprider sig över hela stadion.
Till tonerna av Marcella Bellas gamla hit Montagne verdi enas Olimpico i en sång som ekar över den eviga staden.
"Passa il tempo cambia la gente di battaglie ne ho fatte tante a noi tutti ci hanno invidiato a noi tutti ci hanno apllaudito dai ragazzi diamo la scossa facciam vedere la nostra pasta siamo pronti a ricominciare tutto il mondo dovrà tremare la la la la la la ROMA no no no non sarai mai SOLA"
(Tiden går och folk förändras, strider har jag tagit många, alla har varit avundsjuka på oss, alla har applåderat oss. Kom igen grabbar så tänder vi till låt oss visa vad vi är gjorda av. Vi är redo att börja om på nytt. Hela världen kommer att skaka. Roma, du kommer aldrig vara ensam.)
Över 50 år av läktarkultur går inte att radera ut. Den återuppstår i en ny skepnad fast med samma ovillkorliga kärlek till den eviga staden och de gulröda färgerna. Att få uppleva detta på ett fullpackat och emotionellt Olimpico är bland det mäktigaste jag varit med om och ett minne som jag kommer bära med mig för resten av livet.
Grazie Roma!
Vi på roma-redaktionen säger stort tack till Niclas för denna gästartikel!
Källa: asromaultras.org, romatoday.it
