Framtiden är här nu, Daniele
24e juli 1983. 37 km från Stadio Olimpico föds en liten pojk vars hjärta redan då bultar rött och gult. Fadern, Alberto, har representerat stadens stolthet och är numera allenatore för klubbens Primavera. Fotbollsgenerna finns tydligt där och sjutton år senare tar han steget in i sitt hjärtas lag efter att ha rusat igenom OstiaMare's ungdomslag.
Givetvis är det stadens framtida kapten jag talar om. Daniele De Rossi. Capitan Futuro. Framtiden är här nu och det är dags för De Rossi att kliva ut ur Francescos skugga och på allvar leda de romerska trupperna i strid. "Jag tror mitt öde är att vara ”Capitan Futuro” för alltid – Totti är den eviga kaptenen". Orden är Danieles och även om han aldrig haft utstrålningen eller stjärnglansen på samma sätt som Totti så har han ett hjärta som är så gult och rött som det kan bli. Han har alltid burit de gulröda färgerna med ära, stått i Curvan - han är en av alla de tifosi som funnits där för klubben i vått och torrt. Att se De Rossi fira ett Romamål är något av det vackraste som finns. Glädjen. Grintan. Blicken. På näthinnan sitter målfirandet där övriga i laget rusar ut mot curvan samtidigt som kameran filmar in Daniele hängandes i ribban, firandes som en galning.
År 2000 snappades han upp av Romas ungdomslag, ett år senare gjorde han sitt första a-lagsframträdande. 30 oktober 2001 träder han för första gången in på planen iklädd den gulröda dressen. Tränare är Fabio Capello och för motståndet står Anderlecht, i Champions League. Det dröjer ytterligare 18 månader innan De Rossi får chansen i Serie A, 3 maj 2003 mot Reggina, en chans som han tar och sedan dess har han aldrig släppt sin plats.
Även om det till slut inte var matchavgörande så kändes Danieles mål mot Genoa symboliskt på något sätt. Precis framför fötterna på Francesco pangar han in 2-1-målet och sätter full fart ut mot hjärtat på Olimpico, Curva Sud.
14 år har gått sedan Romsonen presenterade sig i Serie A. 419 framträdanden i högsta ligan, 41 mål, suveräna glidtacklingar, tonvis med grinta och romanita senare står han på egna ben att leda sin älskade klubb, sin stad, sina färger, sitt folk.
Grande Daniele.
Figlio di Roma é un vero campione.
