AA Gent - Roma1 - 1
Gent - Roma 1 - 1 ett odramatiskt drama
För min del så blev det fulströmning av kvällens match då inga etablerade tv-kanaler sände matchen. Det var inte helt enkelt att hitta någon pålitlig, utan jag fick kämpa lika mycket som spelarna. De på planen och jag mot nedsläckta hemsidor, ryska pinuppor och bettingsidor. Jag kan ha missat något, men det får läsare ha överseende med.
Utgångsläget var satt sedan förra veckans drabbning i den eviga staden, Roma hade 1 - 0 att gå på. Med andra ord, ett bortamål i kväll skulle innebära att hemmalaget skulle behöva att göra tre mål. Vi är Roma, så ingenting på något vis är dock självklart. Matchen gick igång och vi fick till ett anfall där jag tyckte mig se ett Kolarov-inlägg/skott träffa den borte stolpen, men lite osäker, och då hade det bara gått 49 sekunder. Efter det var det mest Gent som försökte sig på ett högt presspel, men allt som oftast lyckades vi spela oss förbi den. Redan i inledningen av matchen kunde man se ”hålet” mellan för dagen Spinazzola (högerback) och Mancini där det allt som oftast löpte in en blåklädd hemmaspelare. Gent öppnade den första kvarten starkare än oss även om de inte (eller vi för den delen) lyckades skapa några farligheter förutom några hörnor. I den 22:a minuten signalerade domaren för en hemmafrispark efter att Mancini snyggt och tydligt spelat bort bollen framför en Gentspelare. Detta var nog det enda domslut under hela matchen som domherren hade fel på, så redan här en hyllning åt honom. Frisparken lyrades in och det tog massor av blockeringar för oss på en handfull hemmaskottförsök, innan vi för stunden kunde andas ut. 1 - 0 kom i stället två minuter senare då en Gentspelare ute vid Kolarovs kant fick chansen att slå ett inlägg som landade precis mellan Mancini och Spinazzola och rakt på huvudet på David i hemmalaget som kunde pricka in ledningsmålet. Vi replikerade fem minuter senare då Mkhitaryan vid en omställning med en yttersida/vrickning kunde spela fram Kluivert som väldigt snyggt löpte in centralt från vänsterkanten och kunde med ett hårt skott placera in 1 - 1 längs gräset vid den närmsta stolpen. Nu var vi någorlunda heta och vår armenier drog på ett skott som täcktes bort till hörna. Hörnan flippade runt lite grann innan Smalling nickade fram Dzeko som med en karatespark fick se sitt försök långsamt studsa utanför den ena stolpen. Fem minuter innan pausvilan manglade Mancini både opolerat och onödigt ner en felvänd hemmaspelare vid hörnflaggan vilket medförde ett farligt frisparksläge. När bollen spelades in rusade Pau Lopezut ut, men missade den i värsta Bruce Grobbelaar-stil. Tur för oss att ingen blåklädd kunde utnyttja den situationen. Man kunde nu se att planen började släppa lite här och var trots att det var en ”hybridmatta”, men vi kunde trots allt kontrollera både bollen och de olika situationer som uppstod. Precis innan paus fick Veretout ett gult kort efter att först tre romaspelare blivit överspelade efter en enkel klackspark och sen fransmannen hamnade på efterkälken. Nåja, ett taktiskt kort i det läget var verkligen befogat. Mycket mer hände inte innan paussignalen och jag kunde konstatera att vår fyrbacklinje allt som oftast var väldig välsynkad förutom det ”hål” som uppstod vid ett flertal tillfällen mellan Spinazzola och Mancini.
Direkt i den andra halvleken märktes det tydligt att hemmalaget i pausen hade bestämt sig för att gå ”all-in” från början, men några chanser lyckades de inte skapa. Veretout blev fult neddragen bakifrån och med lite otur där i situationen hade han kunnat bli allvarligt skadad. Vår franske stålman kom dock tillbaka i spel efter lite kylspray och lite vätska från vattenflaskan. Nu blixtrade också Perez till för första gången i matchen då han snabbt tog sig förbi ett helt gäng hemmaspelare för att sen spela in bollen till Dzeko som i ett svårt läge inte kunde få bollen på mål. Nu kom vi dock in i en period med en hel del slarv, först genom Smalling, sen Mkhitaryan och slutligen Christante, men hemmalaget saknade förmågan att omsätta dessa bjudningar till något kreativt. Spinazzola och Pau Lopez körde lite sambalir, men något större feststämning blev det inte när vår högerback missade sin mottagning med bröstet och tvingades fälla en Gentspelare. Helt korrekt kom det gula kortet fram, men inlägget som följde passerade samtliga spelare. Nu var vi inne i en svag period där vi som bäst var trea på bollen. Kluivert som har en grym potential återgick till gamla synder med många bolltouch och meningslösa dribblingsförsök. Under denna perioden av matchen fick också hemmalaget sin kanske bästa chans i den andra halvleken då ett skottförsök strök förbi Pau Lopez högra stolpe. Nu kändes det som om den för dagen Bugsy Mallone-look-alike-klädde Fonseca borde göra ett eller flera byten då vi väldigt tydligt hade tappat mittfältet. Så klart kom inte bytet där, utan som vanligt blev vår högerback utbytt. Alltså ersattes Spinazzola med ett rakt byte mot Santon. Under en period för mig nu så dog fulströmmen i parti och minut, så jag kan ha missat något av värde här. Dock så kunde jag se när Fazio gick in som mittback och ersatte Veretout, vilket gjorde att Mancini fick gå upp på mittfältet i stället. Ytterligare ett byte genomfördes när Perez ersattes av Villar. Det var tydligt nu att Fonseca ville stänga av den centrala delen i planens längdriktning och därmed tvinga belgarna att ta sig fram längs kanterna. Hemmalaget behövde som vi alla visste göra två mål och det var aldrig någon fara på taket eller oro i leden, utan vi fick ett lugnt slut på matchen och kunde också skapa några halvchanser som inte resulterade. Vi får vara tacksamma för den lottning vi fick, men för att kunna gå vidare ytterligare en eller flera omgångar måste vi höja oss flera snäpp. Stark insats gjorde som vanligt Dzeko som sög in massor av bollar och krigade ofta på i sin ensamhet. För övrigt gjorde vi en stark kollektiv insats och viktorian får väl mest tillskrivas som en lagseger. Nu ser vi fram emot Cagliaribesöket i ”Radjaland” på söndag!
Forza!
