Julias Romablogg: Mot ljusare tider!
Den senaste månaden har varit tuff. Vi har åkt ur coppan, Totti har varit skadad, vi har blivit nollade mot både Inter och Lazio, vi har spelat två matcher utan vår fantastiska Curva (dessutom utan både Curva Nord & Distinti Sud), vi har haft svårt att göra mål, vi har snudd på haft alla våra ytterbackar skadade, vi har fått De Rossi avstängd i tre matcher, vi har åkt på ett sent baklängesmål mot Napoli i en match vi borde ha vunnit, vi har fått Strootman skadad i alltför många månader framåt. Det har alltså varit en lite tråkigare Romaperiod (dock känns det här som ingenting om man jämför med de värsta perioderna som varit under de senaste två säsongerna!).
Men mitt i allt det negativa finns det något jag vill lyfta fram, något jag vill hylla, något jag vill ge stående ovationer till och kasta konfetti över. Jag talar givetvis om försvaret. Jag har hyllat dem förut och jag kommer att göra det igen men hur skulle man kunna låta bli egentligen? Det som går att bevittna längst ner på Romas planhalva känns overkligt, magiskt och alldeles för bra för att vara sant. När man har varit van att snarare ha en hönsgård än en mur till backlinje det senaste decenniet så måste man nypa sig i armen när statistiken nu talar om att vi, tillsammans med Bayern München, släppt in minst mål i hela Europa (sett till Serie A, La Liga, Premier League, Ligue 1 och Bundesliga). Castan och Benatia tillsammans är troligtvis det bästa mittbackspar jag någonsin sett i Roma och jag vill att dem bildar mittbackslås i Roma för all framtid. När det har blåst snålt har dem hela tiden stått upp och jag vet inte hur många gånger de har räddat oss. Jag som tyckte Chivu & Mexes var ett fantastiskt mittbackspar tillsammans i Roma men jämför jag dem med Castan & Benatia framstår de mer eller mindre som bedrövliga. Jämför man även årets försvar med förra årets och året innan det så är det som dag och natt. De två senaste säsongerna har vi exempelvis släppt in fyra mål mot Cagliari (två gånger till och med!), tre mål mot Bologna, fyra mål mot Atalanta och fyra mål mot Lecce. Det känns som något som inte alls finns på kartan i år. Tidigare har man dessutom suttit och varit nervös så fort motståndarna hade bollen på Romas planhalva. Det är en nervositet som inte existerar den här säsongen. 12 insläppta mål på 26 matcher varav 17 (!!!) matcher utan ett insläppt mål…jag behöver inte säga något mer (förutom att förra säsongen var resultatet 47 insläppta mål på 26 matcher varav 5 matcher utan ett insläppt mål).
Imorgon ska det vara slut med de dystra tiderna. Nu ska saker bli bättre. Och tittar man på truppen mot Udinese ljusnar det redan. Dodô är tillbaka efter drygt en månads skadefrånvaro men det är inte hans återkomst man jublar högt över utan det är namnet längst ner på Rudi Garcias convocatilista som får en att slå volter. FRANCESCO TOTTI ÄR TILLBAKA!!! Helt plötsligt känns allt betydligt mycket bättre och det kanske inte är så konstigt då statistiken visar att vi gör betydligt fler mål med Totti än vad vi gör utan. Med tanke på att vi endast gjort ett mål på de tre senaste matcherna är hans återkomst otroligt efterlängtad. Bentornato capitano!
En annan vi kan säga ett mycket varmt bentornato till och som saknats alldeles för mycket på senare tid är givetvis Curva Sud. Det har varit otroligt trist att titta på Roma och se ett mer eller mindre dött Olimpico nästan helt utan sånger, flaggor, ramsor och banderoller. Senaste gången vi fick se en färdigspelad match på Olimpico där Curva Sud närvarade var den 18 januari, det är åtta omgångar sedan. Att Curva Sud äntligen är tillbaka kommer att betyda otroligt mycket.
Förutsättningarna inför morgondagens match ser betydligt bättre ut än på länge och förhoppningsvis får vi se en bra match med ett Roma som gör allt för att vinna. Udinese är ett bra lag (bättre än vad tabellen visar) och det kommer inte att bli en enkel resa till tre poäng. Men tre poäng ska vi helt enkelt ha och det är dags att visa att vi är betydligt bättre än det vi presterat i de senaste matcherna.
?
Imorgon ska vi vinna och givetvis ska vi göra det för Kevin Strootman!