Parma - Roma 2 - 0 och ”promenaden” på Ennio Tardini blev just bara en lång promenad
Hemmalaget tog en synnerligen rättvis hemmaseger då de var bättre på precis allt. Sepe i hemmamålet behövde inte göra en enda kvalificerad räddning, eller egentligen inte någon räddning över huvudtaget. Parma som hade så många spelare bort skulle ju bara klassas ut…
Hemmalaget tog en synnerligen rättvis hemmaseger då de var bättre på precis allt. Sepe i hemmamålet behövde inte göra en enda kvalificerad räddning, eller egentligen inte någon räddning över huvudtaget. Parma som hade så många spelare borta skulle ju bara klassas ut…
Visserligen inledde vi med några halvchanser, bland annat missade Dzeko bollen djupt inne i straffområdet och Pellegrini fick möjligtvis en tackling på foten i skottögonblicket efter hyfsat passningsspel, men det var i stort sett allt. I den nionde minuten passade Parma runt bollen på egen planhalva och vi försökte endast lojt få tag på den. Till slut spelades bollen ner på Kumbullas sida och i närkamp med den kvicke Man hängde han inte med. Man smällde in ett prefekt inlägg som Mihaila tryckte in på ett tillslag utan chans för Pau Lopez, men man undrade vad Mancini och Bruno Peres hade för sig då de inte hade koll på Parmas ytter. Parma fortsatte att spela organiserat och vi fortsatte att vara loja. Tydligt tecken på den rent ut sagt bristande närvaron var Pellegrinis hörnor, som det var både snö och måsskit på när de singlade ner i den bortre ända av straffområdet. Dzeko hade ett skott över när vi försökte skruva upp emot i matchen, men vi saknade förmågan att skapa minsta lilla ens. Pellegrini fortsatte i sin gamla vanliga stil vid frisparkar framför mål, med att antingen skjuta rakt i muren eller lobba den över till målvakten.
Den lilla tempohöjningen som vi försökte oss på ebbade snabbt ut och hade fördelat oss likt truppgymnaster med lika stort avstånd mellan alla spelare. Tillstymmelse till samarbete saknades totalt och hemmalaget fortsatte med sitt vägvinnande spel. Bruno Peres fick ett gult kort efter att han lekte ryggsäck på en hemmaspelare. Parma attackerade på sin vänsterkant och försökte med ett inspel som dock slutade med inspark. Vi hade absolut usel rörelse och det kändes som om hemmalaget var dubbelt så många som bortalaget, minst!
Sammanfattningsvis av den första halvleken var att igen i bortalaget var bra. De som hade det extra jobbigt var El Shaarawy, Dzeko och Kumbulla. Det kändes lite som matchen 2001 när vi också då låg under i paus, men lyckades vända tack vare Batistutas två mål. Idag vände sig nog Mister om mot bänken, men där fanns ingen Batigol. Det fanns dock en annan argentinare som kanske skulle kunnat förändra matchbilden, men han verkar bara vara maskot, eller som vill de inte chansa med honom för han är lika ömtålig som en Mingvas, Pastore.
De andra halvleken startade som hela den första hade varit, trött. Dzeko som normalt sett brukar fungera som en uppspelspunkt tappade varenda framspelning och allt efterhand som halvleken segade sig framåt segade sig bosniern längre och längre ut mot vänsterkanten. Parma kom fram igen genom vänsterbacken Pezzella som var väldigt duktig. Inspelet hamnade återigen hos Vihalia, men denna gången räddade Pau Lopez. Vi vaskade dock fram några chanser och det var främst när hemmaspelare utan press på sig gjorde lite mindre bra passningar. Pedro missade bollen en gång och El Shaarawy sköt strax utanför efter att en back fått bollen på sig. Pelle screenade bort Ibanez på ett uppspel och i och med det blev det öppen gata för tre hemmaspelare att fria storma mot Pau Lopez. Ibanez rusade ikapp, men fällde hemmaanfallaren i skottögonblicket. Straffen placerades säker i mål till 2 - 0 och matchen var mer eller mindre redan körd här trots att återstod 35 minuter. Ledningen var absolut hur rättvis som helst och det var till och med nära 3 - 0 när Kumbulla återigen blev rundad.
Fonseca gjorde vad han kunde och försökte med ett trippelbyte. Ut gick Kumbulla, Pedro och Bruno Peres och in kom Christante, Carles Perez och Reynolds som fick göra debut. Mancini nickade en hörna över efter att Pellegrini i den andra halvleken börjat slå mer flacka inspel. Med 25 minuter kvar verkade bortalaget tända till lite, men det blev mest fel och slutade vid ett flertal gånger med tjafs och Pellegrini sköt en felaktigt dömd frispark rakt i muren, ingen högoddsare precis. Nya byten med 10 minuter kvar, Diawara mot Villar och Mayoral mot Pellegrini. Fotbollen som spelades nu såg mest ut som en match på 10-rasten på en lågstadieskola där ingen ville försvara utan de flesta väntade bara på att få bollen för att sen ”hitta på något”. De gånger vi fick till inlägg nickades bollen symptomatiskt alltid bort fastän hemmalaget var i 1 mot 4 underläge där inlägget landade.
Ingen var bra idag, vi var aldrig inne i matchen och det var tydligt att det inte går att bara ställa ut skorna och hämta poäng. Vi har en jobbig vecka med en tur till Ukraina och sen en hemmamatch mot Napoli. Det var dock kul att få se Reynolds och även om han inte bidrog till något nämnbart så tycktes det finnas potential med snabbhet och en vilja att anfalla och löpa i olika riktningar och från olika positioner.
Det är inte längre läge att titta genom framrutan, utan vi får i stället kolla i backspegeln. Napoli och Lazio är på gång och CL-platsena är visat för andra än oss.
Upp på hästen igen!
