Roma - Genoa1 - 0
Roma - Genoa 1 - 0 och ännu en skön ”trea” i en måstematch
Stora stygga Mancini nickade in matchens enda mål efter hörna, men det var en händelsefattig match total sett, men segern var hur rättvis som helst.
Tankar innan matchen var hur vi skulle klara oss utan Veretout, som varit en av våra est bärande spelare under säsongen. Fransmannen lär vi tidigast få tillbaka efter landslagsuppehållet så Mister Fonseca fick och kommer att få sättas på prov framöver. Ganska väntat fick Diawara fortsatt förtroende ihop med Pellegrini. Smalling var tillbaka i startelvan och fick lite överraskande spela central där bak med Christante till vänster. Spinazzola vilades och därmed spelade Bruno Peres som vänstervinge. Likaså sparades Mkhitaryan till förmån för El Shaarawy. Genoa då? jo, de har nått avsevärt bättre resultat sedan Ballardini kommit tillbaka, men fy vilken tråkig fotboll han står för. Alla får ju som jag brukar skriva spela bäst de vill, men att gneta och vänta på motståndarnas misstag är inget som jag varken hade lagt tid eller pengar på att titta på vecka ut och vecka in.
Matchen då? Jo, Strootman delade ut en sultackling mot Pellegrini direkt i inledningen och borde faktiskt fått ett gult kort redan där. Och en annan bortaspelare delade ut en armbåge på Mayoral, men slapp även han kort den gången. I den 13:e minuten kunde/borde domaren dömt straff för Genoa då Smalling tydligt fick bollen på armen inne i eget straffområde. Destro fick dock bollen, men avslutade rakt på Pau Lopez. Under den första kvarten hade spelet präglats av felriktade passningar och svaga mottagningar. Karsdorp spelade fram till Pellegrini som klackade till El Shaarawy, men han fick inte kontroll över bollen. Minuten senare var Karsdorp framme igen med en passning, denna gången till Mayoral, men en bortaback kom emellan och det blev hörna av situationen. Inget farligt hände på den hörnan och rent allmänt så var vi väldigt tandlösa. Vi spelade ofta lite längre bollar än vanligt, gärna förbi deras något tröga backlinje, men den där perfekta tajmingen mellan passare och mottagare infann sig aldrig. I den 24:e minuten fick vi en dubbelhörna och på den andra slog Pellegrini en utåtskruvad boll som Mancini mötte perfekt med pannan. Masiello sprattlade hjälplöst till ca metern under italienaren som bombade in hemmaledningen i nätmaskorna. Vi dominerade inte på något vis, det var Ballardini som gett order om att ligga lågt med hela laget och försöka fresta oss att passa in bollen centralt så att Genoa skulle erövra bollen och ställa om snabbt. Den taktiken gick sådär i den första halvleken och avsaknad av anfallsorganisation var uppenbar, även för den som såg sin första fotbollsmatch.
Lite mer ”action” var det i den första halvleken, bl.a. snoppade Pellegrini bollen från Strootman men efter vidare passning till Pedro som i sin tur tjurrusade 30 meter räddade Marchetti det inte allt för svåra skottförsöket. Pellegrini sköt minuter senare i blocket och El Shaarawy över. Masiello kapade Mayoral precis utanför straffområdet, men som vanligt när Pellegrini ska skjuta frispark har man små förhoppningar. Denna gången gick inte skottet över, utan rakt i fothöjd mitt i muren. Halvleken avslutades med att Mancini klumpigt försöker screena bort Destro när Karsdorp redan hade bollen. Domaren gav frispark för bortalaget i ett inte alls så dumt inläggsläge. Frisparken slogs med inåtskruv och viss kalabalik uppstod. Destro hade glömt att matcherna filmas med 16 kameror och från olika vinklar när han försökte göra mål med handen. Domaren ahde inget val, utan den före detta Romaspelaren fick se det gula kortet.
Reflektioner efter den första halvleken var att Genoa med denna samling fotbollspelare inte hade en chans att göra mål på oss. Det enda lilla hotet var faktiskt Zappacosta som alltid ställer frågor med sina djupledslöpningar. Karsdorp kunde svaren på alla dessa frågor så det skapades inget att nämna i detta referat. Så klart uppmärksammade även Ballardini detta och skiftade in två nya spelare.
Genoa kom faktiskt fram i ett läge direkt, men det avblåstes för offside. Vi fortsatte med lite för svåra passningar och skarvningar. Och El Shaarawy fortsatte med sina löpningar som dock ingen i det röda laget uppmärksammade i rättan tid. Mancini var sen med i två aktioner, först blockerade han ett skott i farligt läge och sen från ingenstans dök han upp som världens centertank och frispelades nästan av Pellegrini, men bollen smet iväg från honom. Mayoral hade inte någon lyckad eftermiddag och missade både passningar och mottagningar.
Ledningen med uddamålet var ingalunda säker och det som på förhand kunde blivit Reynolds debut, beroende på om vi hade gjort några fler mål fick vänta på sig. I stället fick Mister sätta in Mkhitaryan mot El Shaarawy och Villar mot Diawara med halvtimmen kvar. Bruno Peres gjorde ett juniormisstag när han försökte ta emot en boll på bröstet i pressat läge i stället för att spela iväg bollen med ett tillslag och Mancini fick gult kort efter att han trampat på Strootmans fot. Under denna perioden av matchen ägde Genoa lite boll, men skapade inget värt namnet målchans. Mkhitaryan vann en närkamp på offensiv planhalva och spelade fram Villar. Spanjoren rusade fram och smällde på ett skott i utsidan av Marchettis ena stolpe. Oron började sprida sig i de romerska leden och en av Fonsecas assisterande fick syna det röda kortet. En av halvlekens farligare situationer till att bli mål stod Marchetti för då en bakåtpassning gled under hans dubbar och höll på att gå in i eget mål. Ytterligare en boll gick in i bortamålet, men i förspelet var Pedro klart offside. Fonseca gav Carles Peres de sista 15 minuterna när denne bytte av Pedro. Spelet var öppet och dåligt och det verkade som om Roma inte ville ha bollen i sin ägo. Tanken med det var väl att bortalaget inte hade någon som helst plan för hur de skulle anfalla mot ett samlat och organiserat lag. Luca Scamacca smällde på en volley ganska nära Pau Lopez ena stolpe, men han verkade ha koll över den situationen. Minuterna segade sig fram och i den 87:e minuten kom så ett byte som fick i alla fall mig att lyfta på ögonbrynen. Fonseca är ju inte precis känd för att fegspela, men bytet mellan Mayoral och Fazio var synnerligen oförväntat. Bruno Peres lämnade även plats för Spinazzola och i samband med byten klev Charistante upp till mittfältet. Visserligen kunde man ana att Genoa skulle dra iväg med några tjongbollar in mot straffområde som Fazio med sin längd skulle kunna rensa bort, men det blev allt annat än tryggt i de bakre leden. Villar drällde med bollen i fel läge och det hade kunnat straffa sig. Spelarna i båda lagen var trötta, men lunchmatcherna brukar sällan vara särskilt sprakande. Mycket riktigt drog bortalaget iväg med långbollar i i boxen och vid ett av dessa tillfällen uppstod panik innan Smalling kunde rensa. De sista minuterna maskade Pellegrini och Mkhitaryan bort efter att ha fixat lite hörnor och inkast.
Vi är inne i en hård period med mycket matcher och vi lyckades bärga ännu en viktig uddamålsseger. Vi är med i racet där uppe, men vi kommer att behöva lyfta oss flera pinnhål för att vi ska nå topp 4.
Smalling var väldigt stabil idag och Pellegrini visade att han faktiskt har ledaregenskaper. Karsdorp var stabil bakåt, men framåt utmanar han allt för sällan.
Förmodat ledigt i morgon för att sen ladda för matchen mot Shaktar på torsdag.
