Roma - Manchester U3 - 2
Roma - Manchester United 3 - 2 och Mourinhoeffekten syntes innan han ens kommit till Rom
En märkligare scenförändring av ett lag har jag aldrig sett, ett gäng slappa primadonnor som lullat runt på en grönyta i månader för att helt plötsligt springa runt som tjurar och vara beredda att offra än den ena framtanden och än den andra.
Det var inte många som trodde att vi skulle ha en chans att vända förra veckans pinsamma 2 - 6 förlust hemma på Olimpico igår, men spelarna gav det i alla fall ett försök. Äntligen gav Fonseca upp speglingen av Gasperinis 3 - 4 - 2 - 1 system och körde med en fyrbacklinje. Helt plötsligt så fanns inte de där ytorna på kanterna för motståndarna och vi blev samtidigt starkare på det centrala mittfältet. Redan i minut fyra var det nära hemmaledning efter en frispark från Pellegrini. Bollen ville inte in trots två försök från Mancini och på den efterföljande hörnan nickade Mkhitaryan utanför i helt fritt läge vid den bortre stolpen. Luke Shaw gav sig på ett omöjligt försök att täcka ut en boll till inspark och Karsdorp snodde enkla den från honom. Inspelet höll på att gå i mål via De Gea, men det stannade vid en hörna.
Efter en kvart av matchen gjorde Cavani en onödig och ful tripping, men den för dagen sämsta aktören på planen, domare Brych från Tyskland, gav bara frispark. Ännu värre var det när Uniteds högerback totalt körde över Bruno Peres med dubbarna före och vår brasse nästan snurrade ett helt varv i luften. Domare Brych visade gult kort, vilket var väldigt billigt. Hade vi haft vårt ”gamla” mittfält hade hämnden inte låtit vänta på sig, inte ens vår styggaste spelare Mancini tryckte till den varnade spelaren när han fick chansen minuten senare. Fotbollsmässing, eller chansmässigt så fick Cavani ett läge från ingenstans, men hans lobb över Mirante var aningen för hårt och gick via ribbans överkant till inspark. Cavani fick ytterligare minuter senare ett fritt läge och denna gång smällde han på med kraft. Bollen for som en projektil mot målet och Mirante sträckte upp näven, men på reprisen såg man att han räddade skottet med ansiktet till hörna. Domaren tillät allt under en period och stundtals liknade planen mer ett slagfält än en fotbollsmatch.
Så klart fick vi vår obligatoriska skada med byte som följd. Chris Smalling, som blivit vår ömtåliga Ming-vas lade sig ner och signalerade för byte. Snabbt skrudade Kumbulla om för inhopp, men Fonseca ville annat. Darboe från primaveran fick hoppa in på det centrala mittfältet i stället och Mancini fick kliva ner till innerback bredvid Ibanez. Intressant i samband med bytet var att när Smalling gick förbi Karsdorp skedde ingenting, ingen klapp på axeln, eller något uppmuntrande ord, det såg ut som det var två främlingar som aldrig setts, märkligt! Pedro gav iallafall ”five” med Darboe då han fick kliva in bland de stora grabbarna. Efter några fina passningar mellan Dzeko och Pedro kom ett inlägg från den senare som Mkhitaryan nickade tätt utanför i bra läge. Och strax därpå försökte Dzeko vända och vrida i straffområdeskanten i stället för att passa en helt fri Pellegrini. Slutligen hamnade dock bollen hos italienaren som smällde på ett vänsterskott som De Gea räddade till hörna.
Så klart kom 0 - 1 som ett brev på posten när United stod för en omställning. Ibanez som sista utespelare var inte kall nog att stanna upp för att ställa Cavani offside, utan uruguayaren tajmade sin löpning perfekt och bombade in bortaledningen. Vi gav inte upp för det, utan strax därpå hade Pellegrini och Dzeko ett fint samarbete som friställde Mkhitaryan, men hans skott räddades av De Gea.
Sammanfattningen från den första halvleken var att vi hade mer spring i benen än det är under ett traditionellt kosläpp och det var väl det som gladde mest. Vi har sett bedrövligt deprimerade ut de senaste månaderna och de flesta av spelarna har mest lullat runt och verkar ha tänkt på annat än prestation.
Inga ytterligare byten skedde i paus och den andra halvleken började i samma stil som den första hade flutit på. Vi försökte och United tog det mest lugnt. Intressant blev det dock i minut 49 när Maguire fick bollen solklart på handen, men eftersom vi är så långt från United i näringskedjan fanns det inte en chans i världen att Brych ens skulle bemöda sig att kolla på VAR. I detta skede av matchen och för den sammanlagda ”poängställningen” för dubbelmötet spelade det mindre roll, men med facit i handen kanske det hade gjorde det? Med dryga halvtimmen kvar spelade Christante bollen till Mkhitaryan som med ett snyggt inlägg hittade Pedro. Spanjoren misslyckades totalt med sitt målskott på volley, men otroligt nog träffade hans missriktade försök Dzekos panna från 2 meter ut från mållinjen och så var det kvitterat till 1 - 1. Nu blev det ytterligare fart på påkarna hos de röda spelarna och efter att Karsdorp, Pellegrini och Christante krigat till sig en boll i utkanten av straffområdet så pangade den senare in bollen stillastående helt otagbart för De Gea till hemmaledning 2 - 1. En minut senare passade Darboe till Karsdorp som med ett snyggt inspel hittade Dzeko som från två meters avstånd sköt Uniteds spanska målvakt rakt i bröstet och minuten efter det passade Karsdorp in ytterligare en boll som nu Mkhitaryan från två meter även han lyckades att träffa De Gea och sen fick se bollen retfullt rulla framför målet till hörna.
United var lite skärrade i detta läge av matchen, men hade först ett jätteläge i minut 66 och sen minuten senare så tajmade den omöjlige Cavani ytterligare en löpning perfekt och nickade in 2 - 2. Bruno Peres som spelade vänsterback ersattes sen av Santon och efter någon minut ytterligare så smällde Mkhitaryan ett vänsterskott i stolpen efter pass från Pellegrini. Roma trummade på och man kunde nästan känna att spelarna fruktade Mourinhos vakande blickar för maken till löpningar med och utan boll har inte skett på evigheter. Dzeko hade en nick över efter inspel från Pedro och efter det böts de båda ut mot Mayoral och debuterande Zalewski också han från primaveran. Det dröjde inte många minuter sen innan Santon gjorde en fin prestation på vänsterkanten och slog ett lång inlägg som inbytte Zalewski mötte på volley. Skottet gick via en bortaback in mellan benen på De Gea och ledningen för hemmalaget var minst sagt rättvis. Även om det sammanlagda resultat nu var otroliga 5 - 8 så fortsatte hela laget med ett bombardemang de sista minuterna främst från Christante och Mayoral, men fler mål blev det inte.
Tyvärr kan man väl inte tillskriva Fonseca prestationen, utan det får man väl tillskriva Friedkins som annonserade den nya tränaren tidigare i veckan. En annan observation var att det kändes som om lagen uppträdde i varandras tröjor för United betedde sig som vi brukar, håglöst och oinspirerat. När det gäller spelarprestationer så fastnade jag för för följande spelare:
Pellegrini, som gjorde de en riktigt dålig insats spelmässigt, kämpade, slet och löpte kilometer efter kilometer. Med tydligare arbetsuppgifter, ett annat spelsystem (4 - 3 - 3 och mezzala), kommer Pellegrini gå mot högre höjder och bli en bärande spelare.
Bruno Peres, säga vad man vill om honom, men han har spelat både till höger och till vänster och gjorde det klart godkänt under hela säsongen. Han har också varit tillgänglig på ett sätt som ingen annan av våra ”wingers” har varit. Mot United var han som vanligt, gjorde det han skulle och inga större misstag. Offensivt fungerar han som vi alla vet bättre till höger än till vänster.
Karsdorp, det är ett problem att han gör misstag, men ett ännu större problem att han tänker fel. Han har ett nytt långt kontrakt, men om han ska kunna spela för Mourinho så kommer han att behöva steppa upp flera nivåer. Förmodligen kommer han göra det om han blir klar för om han tänker vara en ”free-spirit” och spela på intuition kommer han se de flesta matcherna från sidlinjen. Frågan är vilken typ av högerback Mourinho vill ha, för om Spinazzola ska spela så är det tveksamt om den nya portugisen vill spela med en vek högerback som yrar iväg utan ”die-hard”-attityd. Aurier hade däremot varit perfekt i den rollen, men det är mest en önskedröm.
Darboe, man måste ge cred till den killen. Han fick hoppa in vid ett minst sagt oförväntat tillfälle, men han löste det fullkomligt utmärkt. Endast vid ett tillfälle steg tuppkammen honom åt huvudet i den första halvleken, men annars var ha i stort sett prickfri. Ett enkelt passningsspel ofta med ett tillslag i rätt ögonblick och inte en massa bolltransporter som man lätt kan förvänta sig av en juniorspelare, imponerande!
Fonseca, som inte haft det lätt med alla skador, covid-19, är förlåten. Han har inte lyckats få till ett krigande, attackerande Roma där spelarna gett allt för honom och tröjan, utan spelet har mest varit en katt- och råttafotboll som inte lett till något konstruktivt. I går var det en fröjd att se laget, men också en fröjd att se Mister som satte in framtiden och att de verkligen tog chansen att visa upp sig.
