- -
Roma - Parma 2-0: Live forever
Cirkus Totti drar vidare, river ner applåder och bjuder på extranummer. Den mystiske mytomspunna bollmagikern som inte åldras berör och fortsätter att sätta sitt avtryck i historien varje gång han gör entré på en fotbollsplan. För varje felpass kompenserar han med en precis klackning eller vrickning som får den mest inbitna fotbollsfanatikern att få våta ögon.
Denna föreställning får en ganska intetsägande och slät inledning med strilande regn som ackompanjerar artisterna på plan i ett Roma där lite överraskande Perrotta startar. Vi startar utan Osvaldo och Bradley men däremot ett kärt återseende är Marquinhos den kvicke lille akrobaten.
Det här skulle inte bli Perrottas kväll den skulle ägas och tillhöra huvudattraktionen, Francesco Totti.
Sju minuter in på föreställningen springer Totti ute på kanten och slår en väl avvägd klack till Marquinho som fångar upp bollen vid kortlinjen passar den snett inåt bakåt, bollen tar på Castans huvud och hamnar hos De Rossi som tar ett tungt skott på Lamela vid bortre stolpen och som vinklar in 1-0. Florenzi firar, Lamela är euforiskt glad, Stekelenburg hoppar jämfota av glädje.
Efter fjorton minuter och relativt välkontrollerat av Roma tar Totti fram nästa nummer och tar sig nära straffområdet och ett tungt avslut som Parmas målvakt snyggt enhandsräddar. Minuten senare bjuder sedan trollkarlen på ytterligare en patenterad kvalitet när han i fart tar emot en ganska dåliga pass och snurrar 180 grader och klackar bollen till Marquinho, bollen hamnar hos Perrotta som har oflyt i avslutet och drar bollen i undersidan av ribban.
Första halvlek är en kavalkad av Tottiklackar och inspirerade spelare i Florenzi, Lamela, Marqhuinho, Marquinhos, Burdisso, Stekelenburg och även Taschtidis.
Andra akten börjar och det tar inte lång tid innan Totti ska slå frispark. Med en omänsklig precision samtidigt kryddat med en smula otur drar han bollen i stolpkrysset som denna gång avfärdar kejsarens försök till nätkänning.
Stekelenburg sviktar egentligen bara vid ett enda tillfälle och det är när han i den 51:a tappar bollen som går till Amauri men han har inte kylan eller precisionen och således hamnar avslutet utanför.
62 minuter och Parma har en boll i ribban. Minuten senare får Burdisso precis ut ett ben i rätt tillfälle när avslutet från Parma tas mellan straffpunkten och mållinjen.
När vi har spelat i 70 minuter sitter publiken som har hänförts av de tekniska nummer som vår kapten har bjudit oss på denna kväll och håller andan. Totti har fått en chans strax utanför straffområdeslinjen med en frispark från höger. Skottet går hårt och lågt mittemellan två Parmaspelare i muren och målvakten är chanslös och får kapitulera för andra gången denna afton. Huvudpersonen själv gör som så många gånger förr sin målgest och Romaglädjen vet inga gränser. För den 226:e gången får Totti göra mål i Serie A och huserar nu ensam på andraplatsen i skytteligan genom alla tider.
I den 81:a är Totti sånär på väg att göra sitt 227:e mål men Parmas målvakt räddar med en skicklig benparad.
Summeringen blir att Olimpicos älskling nummer ett, den eviga stadens eviga trollkarl och Peter Pan upphäver återigen fysikens lagar, han leker fotboll och han trivs och tillåter sig småle mellan varven samtidigt som han jobbar kopiöst över planen och styr sitt lag med pondus och disciplin. De tycker vi öser superlativ över detta unikum, vår kapten men superlativen räcker inte till. Det sitter i vårt DNA, i vår ryggmärg att älska den som vissa andra älskar att hata. Det finns de som säger att Barcelona är utomjordingar, jag säger att Francesco Totti är från en galax långt långt borta.
