Roma - Sampdoria1 - 0
Roma - Sampdoria 1 - 0, Dzeko avgjorde rättvist efter en match som stundtals liknade vattenpolo
Den taktiske mästaren Ranieri lyckades med organiserat defensivt spel nästan sno åt sig en poäng, men Karsdorps inspel till Dzeko som skarvade in segermålet var väldigt rättvis.
Redan på uppvärmningen och säkert under hela dagen för övrigt hade det regnat i huvudstaden, som det ofta gör vintertid. Man såg på spelarna att de var genomblöta och deras kroppsspråk innan matchen visade att kanske helst velat göra något annat än spela boll. Dock fanns det inga sådan tendenser när väl matchen kom igång, utan vi skapade en hörna nästan direkt i inledningen. Den blev resultatlös, men minuter senare tyckte nog de flesta att vi skulle fått en straffspark då Mkhitaryan helt sonika blev nerknuffad djupt inne i Sampdorias straffområde. Inte ens VAR-domaren ville kolla på den situationen och man misstänkte att vi inte skulle få någonting gratis denna eftermiddagen. Smalling fick ett löjligt gult kort när han attackerade sin motståndare i ryggen, men Albin Ekdahl slapp gult kort i den första halvleken trots två tydliga fällningar. Det var långt emellan farligheterna för Roma i den första halvleken, för det fanns bara ett lag på planen som verkligen ville spela konstruktiv fotboll. Sampdoria och Ranieri hade taktiken klar och med sin julgransuppställning (4 - 3 - 2 - 1) var det uppenbart att det endast handlade om omställningsfotboll. Underhållsvärdet var så klart inte så högt med det ingångsvärdet och inte blev det högre när bortaspelarna skrek som stuckna grisar så fort någon rödklädd kom i närheten. Ibland föll de efter fällningar ibland föll de av sig själva. Varje frispark tog minst 30 sekunder att lägga så något tempo i matchen var svårt att skruva upp. Tur man bara ”måste” se Sampdoria två gånger denna säsongen.
Pellegrini testade ett långskott som Audero i bortamålet lätt fångade. Åt andra hållet fick Candreva frispark med sig efter en synnerligen dålig filmning där han i stället borde blivit varnad. Efterspelet från Sampdorias frispark ledde till en omställning för oss, men domare Guida lämnade inte oss fördelen och det var inte den sista gången han gjorde så att vi inte kunde ta nytta av bättre lägen än en frispark där hela ”julgranen” med kulor, tomtar och glitterband fick tid att samla ihop sig. För övrigt så var det mycket en känsla av en kompismatch och vi saknar någon spelare som kan ryta till och få lite adrenalin i laget. Något som också saknades enormt var Spinazzola som skadad ersattes av Bruno Peres. Brassen var inte dålig, men vi har blivit bortskämda med italienarens ideliga löpningar längs vänsterkanten. Brassen utmanade sällan och kom med totalt 2 - 3 inlägg sammanlagt. Karsdorp å sin sida fick ett ypperligt inläggsläge, men när bollen slutligen damp ner var det både snö och is på den och lätt fångat för Audero. Mkhitaryan var pigg värre under hela matchen och jagade bollar och motståndare mest hela tiden, allt medan Karsdorp fick fler chanser att spela in bollar. Tyvärr var motståndarbackarna välplacerade och många till antalet som det blev aldrig de där klara målchanserna. Nu var dryga halvtimmen spelad och Roma började nu hitta in med bollar mellan innerbackar och ytterbackar och samtidigt började våra mittfältare ta de där extra löpningarna i djupled. Sampdoria körde vidare med att trilla lätt och sen dryga ut tiden innan de spelade igång matchen igen. Vid en frispark för bortalaget sköt Candreva slutligen ett hårt skott som Pau Lopez efter lite besvär tippade till hörna. Regnet fortsatte att ösa ner och det började så sakteliga att bildas pölar på planen som inte precis gjorde det enklare för spelarna och deras passningsspel. Precis innan paus funderade jag på vilken eller vilka spelare för bortalaget som skulle ta plats i hemmalaget. Efter ca en millisekund kom jag fram till svaret, ingen, absolut ingen!
Inga byten skedde under pausen och frågan jag ställde mig när den andra halvleken startade var om planskötarna hade semester till efter trettonhelgen för planen hade nu flertalet vattenpölar som eventuellt skulle göra spelet mer hasardartat och definitivt gynna bortalaget. Vi tog kommandot direkt och efter ett inspel från Bruno Peres nickade Dzeko tätt utanför. Brassen fick sen ett gult kort när han touchade Candrevas arm med en onödigt hög spark, men den gamle lazialen var skämmig som skrek som ett litet barn. Inte ens i pojklagsmatcher håller spelarna på med sånt. Veretout spelade in en fin boll till Pellegrini, men han fick ingen träff på bollen i det hala väglaget. Guida fortsatte att vara seg i avblåsningarna, blåsa av när vi hade fördel av bollen och fortsatte att tillåta tidsförspillan mest hela tiden vid varje bortafrispark. Nu hade vi dock börjat skruva åt tumskruvarna för bortalaget och Smalling nickade snyggt en frispark från Pellegrini i ribban och ut. Villar fick ett gult kort och Mancini försökte sig sekunder senare på ett skott utifrån, men det gick rakt på målvakten. Dzeko var ”on fire” nu och nickade först ner en boll till Pellegrini vars avslut gick till hörna. Bosniern var framme och nickade i utmärkt läge rakt på Audero som lyckades parera även det försöket. Romapressen intensifierades samtidigt som Villar fick ge plats för Christante i den 68:e minuten. Bruno Peres slog ett långt inlägg som Karsdorp slarvigt bredsidade utanför målet och strax därpå kontrade Sampdoria farligt, men Pau Lopez räddade med handflatorna. Vi ställde om och efter ett grymt anfall löpte sig Karsdorp fri och på Christantes passning hittade han själv in med en boll längs backen till Dzeko som trängt sig fram först och kunde mycket elegant skarva in det synnerligen rättvisa ledningsmålet. Mkhitaryan bombade ett skott mitt på målet och strax därefter fick Tonelli fult fälla armeniern utan att få ett andra gult kort, svagt av domaren. Karsdorp hade nu en fin period offensivt och han krigade också tillbaka på ett sällsynt sätt. Med tio minuter kvar flyttade så Sampdoria fram sina ställningar, men i stället för att spela lite mer enkelt och kanske lite mer rakt envisades vi med att spela kortpassningsfotboll på egen planhalva. Offensivt passade holländaren in ytterligare en boll och jag tror det var Bruno Peres av alla som var framme och försökte stöta in 2 - 0, men nådde inte fram. Carles Peres ersatte en bra Pellegrini med 10 minuter kvar och Roma fortsatte med sitt huvudlösa passningsspel på planen som nu på vissa ställen var helt täckta av vatten. Dzeko blev utbytt mot Mayoral med tre minuter kvar och Guida fortsatte att ge pojklagsfrisparkar åt bortalaget. Vi fick ett utmärkt läge att döda matchen, men Mkhitaryan var sällsynt sen med sin passning, men jagade tillbaka bollen efter en galen solopress, klass! Man satt som på nålar och hade nu nästan även tuggat upp nagelbanden, mycket på grund av att vi inte klarar av att spela cyniskt utan vi anföll med 5 - 6 spelare som sen fick toklöpa tillbaka. Carles Peres och Karsdorp stod för några mindre genomtänkta och taktiska insatser på slutet, medan Mayoral med sitt förflutna i Real Madrid stack iväg mot hörnflaggan i stället för att riskera en omställning mot oss.
Planen var som sagt väldigt svårspelad, men spelarna visade prov på enorm skicklighet främst i sitt passningsspel. I vissa lägen borde det dock bättre att skjuta iväg bollen på ytan i stället för att köra tiki-taka när underlaget är minst sagt svårbemästrat. Hur som helst tog vi en rättvis seger och vi är med i kampen om europaplatserna. Redan på onsdag är det dags igen, då borta mot Crotone, 15.00.
Daje!