Lagbanner
Roma - Sampdoria 2 - 1, Kung Dzeko med dubbla världsklassavslut

Roma - Sampdoria 2 - 1, Kung Dzeko med dubbla världsklassavslut

Det var inte annat än man fick lite Batistuta-vibbar när man så här i efterhand konstaterar att vår bosnier Dzeko gjorde två fantastiska mål båda på volley, det första aningen snyggare än det andra.

Så klart hade Fonseca klart för sig hur han skulle disponera sin i stort sett kompletta trupp, där alla stjärnor inte kunde få plats i startelvan. Lite överraskande var att Ibanez fick starta bredvid Smalling när vi valde att spela med fyra backar. Man kan tänka att till nästa match mot Milan så kommer kanske både Mancini och Fazio spela, men bara kanske. Vidare så spelades ju matchen inför tomma läktare precis om överallt annars i Europa. Lägg till det långa, märkliga avbrottet efter/under Covid-19 så hade vi en cocktail som vi fått till oss ”in blanco”. Till Olimpico välkomnade vi även Ranieri i kväll dock på Sampdorias bänk.

Matchen drog igång med ett offensivt satsande Roma som i inledningen kunde (borde?) gjort två mål redan under de inledande tio minuterna. Dzeko hade både ett skott och en nick, där Audero i bortamålet gjorde en stilig tv-räddning på den senare. De få gånger som Sampdoria kom fram över mittlinjen kändes vi oorganiserade och lämnade stora ytor för de för dagen vitklädda att härja fritt på. Dzeko fick sen ett alldeles utmärkt läge att göra mål på, men skottet räddades ut till hörna. I efterspelet på hörnan bombade Perez ett stenhårt skott, men tyvärr mitt på målvakten. Även Pastore fixade ett läge helt på egen hand när han ålade sig igenom, men tyvärr blev inte mål utan Audero kunde rädda med ansiktet. På den efterföljande hörnan nickade en i den första halvleken pigg Mkhitaryan över. Självklart gjorde vi ett defensivt misstag när Diawara passade fram Gabbiadini som enkelt rundade Mirante och stötte in 0 - 1 ur snäv vinkel i tomt mål. Vår offensiv avtog dock inte i detta skede av matchen utan vi tryckte på. Perez bombade vidare med några hårda skott och även om inget smet in idag så kommer det säkerligen att göra det i framtiden. Kolarov fick ett av många bra frisparksläge, men denna gången var det mest snö på bollen innan den landade ute på löparbanorna. Diawara gjorde ytterligare två felpass under den första halvleken på egen planhalva och var minst sagt ringrostig efter både operation och Covid-19-uppehåll. Vid det första bolltappet sköts ett skott över och vid det andra så tippade Mirante skottet via utsidan på stolpen till hörna. 

Ingen nytt hände under kvällssolen i Rom, vi tryckte på framåt, sköt snälla skott som fångades eller tippades ut till hörna och Sampdoria kom upp i några ströattacker med halvchanser som följd. Taktiskt sett så spelade Sampdoria 5 - 3 - 2, eller 5 - 1 - 3 - 1. Vi själva malde på med vårt 4 - 2 - 3 - 1 där många uppspel gick via Veretout som gled ut till vänster när Kolarov lyfte upp högt. Pastore verkade ha en minst sagt fri roll och dök upp lite varstans som ”anden i flaskan” ur en rökpuff. Tyvärr blev det ofta lite för svåra nummer och några farliga bolltapp som med lite oflyt kunde gett mål i nacken. Efter en snabb omställning där Dzeko spelade fram Pastore fick vi hörna och efter lite flipperspel knorrade Veretout på världsklassmaner in 1 - 1. Nu blev det helt plötsligt VAR-granskning och så klart viftade Calvarese bort målet därför att Perez fått bollen på armbågen när han pressade en motståndare. Ingen i Roma protesterade och visade upp en väldigt sportslig sida. Nästa säsong snackas det dock redan om att vi kommer att spela med ”randiga” tröjor. 

Nu uppstod lite av en transportsträcka av tid i matchen och det var inte förrän på slutet av halvleken som det hettade till (nåja), med ett bortagult kort och vars en chans innan halvtidssignalen. Vi genom Mkhitaryan, men som vanligt blev det bara ett skott som styrdes till hörna. Under halvtidsvilan visste man inte om man skulle vara glad för den hyfsat bra genomförda matchen med ett klart godkänt passningsspel (förutom nämnda Diawara och Pastore), eller arg för underläget. Några spelare stack ut lite från resten under den första halvleken, Perez, Dzeko och Mkhitaryan.

Inga byten skedde dock i paus och vi fortsatte den andra halvleken där vi slutade den första. Sampdoria ställde upp sitt (handbolls)försvar och vi försökte zick-zacka igenom, något som fungerade helt ok förutom att den där avgörande löpningen eller passningen aldrig kom. Sampdoria fick precis som i den första halvleken några omställningslägen, men Mirante var alert och kontrollerade allt, ibland lite mer övertygande än vid andra tillfällen. När vi inte fick hål på motståndarna satsade Fonseca på ett trippelbyte där Diawara, Pastore och Bruno Peres ersattes av Christine Pellegrini och Zappacosta. Inget system eller prioriteringsskifte medförde bytena, men att lämna Pellegrini rättvänd och utan press skulle visa sig vara ett stort misstag från bortalaget. Lekande lätt chippade han fram Dzeko förbi en stillastående backlinje, som med vänstern bombade in kvitteringen. I detta skede av matchen kändes det som om det bara var en tidsfråga innan vi skulle ta ledningen ganska omgående efter kvitteringen, men hetare än en frisparkskanon av Kolarov i insida stolpe kom vi inte. Cengiz Ünder ersatte Charles Perez, men gjorde inget avtryck i matchen. Mkhitaryan gjorde en fällning och fick gult kort, kanske mest eftersom han inte accepterade domslutet och viftade med pekfingret lite väl demonstrativt. Goda råd började bli dyra för Mister och med fem ordinarie minuter kvar fick Mkhitaryan lämna plats för Kalinic. Kort därefter fick Christante en snedträff från mittplan upp mot Sampdorias straffområde. Bollen gick väldigt högt, men också seglade förbi den på nytt stillastående bortabacklinjen fram till en perfekt löpande och perfekt volleyavslutande Dzeko. Den enda skillnaden mellan avsluten var väl att bosnierna använde högerfoten vid det andra målet, WELTKLASSE!

På slutet spelade Christante oborstat runt egen box och drog på sig några totalt onödiga frisparkar. Lyckligtvis lyckades Dzeko nicka bort en och Mirante halvboxa bort en annan. Tacksamt nog blev det bara tre tilläggsminuter och hemmaspelarna kunde välförtjänt sträcka händerna i skyn efter de sista tre signalerna från Calvareses visselpipa.

Ingen spelare i hemmalaget föll ur ramen, men en stod ut som ingen annan. Edin Dzeko var/är precis den spelaren vi behöver och trots att han missar många bra lägen nästan i varje match så är han alltid framme i situationer där det förr eller senare blir mål. Idag är det bara för alla fotbollsälskare att lyfta på hatten för Dzeko, maken till dubbla avslut har man inte sett sedan Batistuta avgjorde mötet med Parma under säsongen 2000/2001.

Arne Holmgren2020-06-25 01:31:00
Author

Fler artiklar om Roma