Sagan har nått sin ände...
Jag sitter med tårar i ögonen och kan fortfarande inte greppa att dagen är kommen. Francesco Totti kommer beträda gräset på Stadio Olimpico som spelare för sista gången ikväll. Det är med kaptensbindeln runt sin arm han tar sina spelare och leder ut på gräsmattan, likt en gladiator springer först in i striden en sista gång och denna gången vet vi att han inte kommer återvända. Vi visste nog alla att denna dagen var ofrånkomlig men har ändå blundat för detta till sista stund.
Jag vill börja med att tacka för allting jag har fått uppleva med dig. Jag har gråtit på Olimpico i ren eurfori när du gjorde två mål i ett derby, jag har även gråtit i soffan när vi ännu en gång misslyckats och jag har sett sorgen i dina ögon. Jag vet att du likt som alla romanisti brinner för den här klubben och man brukar säga att utan sina supportrar så är laget ingenting. Men du är både laget och supportrer och jag vet vilken tyngd vi har lagt på dina axlar och jag ber om ursäkt för det. Men någonstans har du velat vara den hjälte vi har trånat efter, den generalen som vill stå längst fram när fienden anfaller, den som bär hela laget och staden på sina axlar i vått och torrt. Jag ser längre inte ljust på framtiden för den framtiden betyder att vi inte har dig som vår kapten och den spelare som man alltid tror ska komma in och avgöra. Trots att du är 40 år gammal så har jag alltid sagt "byt in Totti så löser det sig", det har kvittat om vi har legat under med 2 mål för du ändå min frälsare och kommer alltid vara.
Andra lags supportrar säger ofta att ingen spelare är större än laget men någonstans har du vuxit ut till att bli större än laget. Jag vet att det kanske inte alltid har varit till fördel men jag skulle inte vilja ha det på något annat sätt och du är värd allt efter ha gett hela din karrirär till våra färger och det lag som vi gemensamt älskar. Det är bara se den senaste veckan hyllningarna som har strömmat in från världens hörn och en av de största, Maradona, hyllade dig genom att säga "Francesco Totti, kung av Rom! Han är och förblir den bäste spelare jag någonsin sett!" och större än så blir det inte. Jag vet inte vad jag ska skriva som kan toppa någon av de hyllningar du har fått i veckan men jag är en simpel kille från Sverige som har förälskat mig i dig och laget Roma. Det var du som var anledningen att jag en gång började följa Roma och utan dig så hade inte mitt supporterskap varit det som de är idag. Jag har Romaloggan intatuerad på insidan av armen eftersom jag brinner för detta laget men för mig är det du som är laget och utan dig kommer det aldrig bli desamma igen. Jag har två klubbtröjor som hänger hemma i lägenheten och självklart är det nummer 10 på ryggen för det finns ingen annan siffra jag vill ha tryckt på baksidan eftersom det alltid kommer vara du. Du är den evige kaptenen och fick jag välja skulle du aldrig gå i pension! För mig kommer du alltid vara evig och du kommer alltid vara den spelare som har betytt mest för mig. Nu av olika anledningar kan jag tyvärr inte vara på plats i Rom idag och jag skulle kunna ge min vänstra arm för att kunna vara där men det går inte. Jag grämer mig idag, jag har grämt mig sista månaden och kommer gräma mig för kanske resten av mitt liv att jag inte fick se dig göra sista matchen på den stora scenen. Det är med stor sorg jag säger hejdå till dig Francesco och jag vet inte om jag någonsin kommer få tillbaka den passionen som du har gett mig när du har rört vid bollen men en sak är säker för mig kommer du aldrig dö och du kommer alltid vara min kapten!!
Grazie per tutto il mio capitano eterno, sei unico!!!!