Spelarporträtt: Franco Baresi
Året var 1976 och två unga bröder provspelade för Inters ungdomsakademi. Den äldre brodern, Giuseppe Baresi fick kontrakt med de blåsvarta medan den besvikne lillebrodern Franco skickades hem. Istället blev det 719 a-lagsmatcher i Milan under en legendarisk 20 år lång karriär.
Milan
Baresi var den perfekta ”sweepern”. I den moderna fotbollen fyrbackslinje finns det normalt sett två tunga centrala mittbackar som med sina fysiska attribut båda agerar sweeper. Franco, endast 1,76 lång, skötte denna roll själv och bidrog dessutom ofta i anfallsfasen med centrala räder långt upp på planen. Han kontrollerade tempot i matcherna från djupet, något som numera normalt sköts av en central mittfältare. Baresis kanske främsta styrka var att han läste spelet otroligt väl och därmed nästan alltid var på rätt plats vid rätt tillfälle.
Hans legendstatus cementerades redan i 25-årsåldern då han under Sacchis ledning ingick i världens kanske genom tiderna bästa backlinje tillsammans med Maldini, Tassotti och Costacurta. Baresis speltekniska överlägsenhet tillät Sacchi att frångå den traditionella italienska catenaccion med tre centrala försvarare till två. Det nya systemet kallades för ”Elastico”, vilket i praktiken innebar att Baresi spelade djupare än övriga tre försvarare och tog i försvarsfasen steg upp i banan bara för att ställa motståndarnas anfallare offside. Den som inte sett perfektionen i dessa offside-fällor har missit något mycket stort och rekommenderas att titta på gamla band.
Sacchis Milan med Baresi som försvarsgeneral vann Serie A 1988 och Champions League 1989 och 1990 och ses av många som ett av de fyra bästa klubblagen genom tiderna tillsammans med Di Stefanos Madrid, Cruyffs Ajax och Messis Barcelona.
Fabio Capello tog över efter Sacchi 1991 och Milan med Baresi som kapten vann Scudetton 92, 93, 94 och 96, samt Champions League 94. Totalt vann Baresi med Milan 6 Scudetti, 3 Champions League och 2 Klubb-VM.
Landslaget
Det tog lång tid innan Baresi bröt sig in i det italienska landslaget. Landslagstränaren Enzo Bearzot föredrog i VM 1982 Juventus-trion Cabrini, Gentile och Scirea i försvaret och även om Baresi var med i truppen fick han inte spela när Italien tog hem VM-guldet. Som en direkt följd av detta vägrade Baresi att spela för Italien så länge som Bearzot ledde laget och deltog därför inte heller i VM 1986. Hans första turnering för Italien där han spelade en central roll var EM 1988, då Italien gick till semifinal. Med Baresi i laget tog Italien sedan brons i VM 1990, efter vinst mot England i matchen om tredjepriset.
Baresi var kapten när Italien under Sacchis ledning reste till USA för VM 1994. 34 år gammal visste han att detta var hans sista turnering. Olyckligtvis skadade han sig dock i gruppspelet i en match mot Norge och efter följande operation trodde många att Baresis landslagskarriär var över. Han hade dock inget underskott på grinta och när Italien tog sig till final mot Brasilien ställde Baresi upp för spel.
Nyopererad, hoplappad och utan ett fullt träningspass i kroppen på flera veckor spelade han under 120 minuter en av sin karriärs bästa matcher och höll brassarna mållösa trots väsentligt spelövertag. (ni missar något om ni inte tittar på detta klipp från VM-finalen http://www.youtube.com/watch?v=boPQNpPvJq0 ). Brytning efter brytning frustrerade Romario och Bebeto. I straffsparksläggningen missade Baresi och Baggio sina straffar och Brasilien tog hem pokalen till Baresis tårar. Efter matchen lämnade Baresi på plan symboliskt över kaptensbindeln till Maldini.
Baresi spelade totalt 82 matcher för Italien och har i sin bokhylla ett VM-guld, silver och brons.
Legacy
Baresi är en av mycket få spelare på den internationella toppnivån som spenderade hela sin karriär i samma klubb. Under 20 år dominerade han med en grinta som Gattuso, spelförståelse som Pirlo och elegans som Maldini. 1999 röstade fans fram Baresi till århundradets bästa spelare i Milan.
De allra största spelarna är inte bara bra själva utan hjälper medspelare att utvecklas. Baresi var mentor till en annan klubblegend, Paolo Maldini, ett jobb han skötte med bravur då Maldini kunde ta över som kapten i både Milan och i det italienska landslaget när Baresi lade skorna på hyllan.
När Baresi spelade sin sista match grät Silvio Berlusconi. På frågan om varför han aldrig sålt spelaren svarade han ”att sälja Baresi vore synonymt med att sälja Milans flagga”. Baresi lade skorna på hyllan och hans tröjnummer pensionerades med honom. Nummer 6 är för evigt synonymt med Baresis lojalitet och genialitet. Legenden lever vidare.
I serien ”Spelarporträtt” kommer Milanredaktionen skriva om en del av Milans storspelare genom åren. De läggs till i vänsterkolumnen allteftersom artiklarna publiceras.
