Supporter i Fokus: Joel Olsson

Supporter i Fokus: Joel Olsson

Vi ger Torino-redaktionens Joel Olsson välförtjänt uppmärksamhet och tar redan på vem som döljer sig bakom namnet.

- Vem är du och hur hamnade du på SvenskaFans?
Joel Olsson, 23 år gammal, född och uppvuxen i Stockholm men för närvarande bosatt i Falun, på grund av studier. Hittade till SvenskaFans i mitten av 00-talet men då som läsare och forumräv, dock inte på Torinos forum så jag missade legenden torino-star. Som skribent för Torino började jag skriva 2007 då sidan låg nere och jag såg det som en självklarhet att den skulle upp igen.

- Varför blev det just Torino? Val eller slump?
Har svårt att sätta fingret på vilken orsak som gjorde att Torino blev mitt lag, allt smalt samman. Brorsan är Fiorentinasupporter och fick mig intresserad för italiensk fotboll. Men de lila färgerna fastnade inte helt i mitt hjärta som den vinröda Granatafärgen gjorde. Vändningen från 0-3 till 3-3 i derbyt mot Juventus 03 etsade sig fast i hjärtat men det var först åren efter, när man åkt ner i Serie B, som jag började följa laget dagligen med att läsa nyheter m.m.

- Vad är det viktigaste för dig som supporter?
Nu när vi ligger i Serie B är det främst det resultatbaserade som är viktigast. Segrar som ska ta oss tillbaka till Serie A. Men som helhet är segrar och titlar inte det viktigaste, då hade mitt hjärta knappast klappat för Toro.

- Vad är du mest stolt över när det gäller ditt lag?
”La leggenda è nostra gloria - legenden är vår ära”. Det går inte att ta upp klubbens historia utan att man ryser. Trots att lagets storhetsperiod ägde rum innan mina egna föräldrar var födda engageras och berörs jag av den.

Supportrarna lever för klubben och stödjer sitt lag i vått och torrt. Nu ser det ut som att man arbetat fram pengar så att Filadelfia kan rustas upp, efter år och åter år av tjafs, och bli träningsanläggning för A-laget.

- Och minst stolt över?
Kaoset som varit från slutet av 90-talet till nu. Klubben behöver lugn. Cairo verkar ha lugnat sig lite nu också. Tränare och sportchefer har sparkats kontinuerligt och om Petrachi sitter januari ut har han suttit längst som sportchef under Cairo.

- Vad vill du att alla ska känna till om Torino?
Mycket populär och framgångsrik klubb. Supergatragedin gör att många känner sympati för klubben. Sjua i maratontabellen och har fler Scudettos än vad till exempel Romklubbarna har tillsammans. Torino är en klubb som historiskt sett hör hemma i Serie A. Förhoppningsvis får vi även se det snart.

- Vilka är era största rivaler?
Juventus såklart. Historien mellan antagonisterna tar oss tillbaka till Torinos grundande då avhoppare från Juventus var med och startade klubben, klokaste beslutet någon gjort i den klubben. Första derbyt spelades januari 1907 där en av dessa avhoppare, Alfredo Dick, blev inlåst i ett rum av Juventusfolk och missade matchen. När Dick väl kom ut fick han gladeligen veta att Torino vunnit matchen, 2-1.

I Serie B är det Atalanta och Piacenza. Piacenza bland annat för att det är en populär Juventushåla.

- Vad kallas Torinos supportrar?
Granata. Torinos första supportergrupp heter just Ultras Granata 1969.

- Står Torinos supportrar för något politiskt?
Torino har sitt ursprung från arbetarklassen och det har hängt med i tiden. Nu finns det fler olika supportergrupper så det är lite mer utspritt.

- Hur påverkar ditt supporterskap ditt vardagliga liv?
En del men inte så mycket. Torino och Serie B får inte direkt mycket medialt utrymme så de negativa/positiva rubriker som skulle påverka mig får jag leta upp själv. Men det är klart man mår bättre när Torino vinner och sämre när vi torskar.

- Hur ofta ser du ditt lag på plats?
Under fjolåret blev det första gången med både hemma- och bortamatch. Denna säsong har jag tyvärr inte varit nere än men hoppas kunna ta mig ner under våren.

- Vilken årgång av Torino är den bästa du sett?
De Torino-årgångar jag sett har alla varit väldigt ojämna. Man kan spela ut ett topplag för att sedan förlora mot ett bottenlag. Den årgången jag vill lyfta fram är den från 2005/06. Efter konkursen och Cairos intåg fick man sätta ihop ett nytt lag på en månad. Roberto Muzzi kom till ligapremiären direkt från flygplatsen. 8,5 månad senare var Torino klara för Serie A, 274 dagar från helvete till himmel.

- En särskild match du minns?
Sista kvalmatchen som tog oss tillbaka 2006. Mantova vann första matchen 2-4 men vi vände på Delle Alpi efter förläggning och allt. Just känslan av att från att sommaren innan gått i konkurs till ett år senare vara tillbaka i Serie A var obeskrivlig.

- Favoritspelare nu och genom tiderna?
I dagens Torinolag är det definitivt Bianchi. När allt var kaos och kris ifjol klev han fram som ledaren och kaptensbindeln var given. I en fotbollsvärld där spelare försöker bråka sig ur kontrakt och vill ha mer och mer pengar är det skönt med en spelare som Bianchi. När det stod klart att vi blev kvar i Serie B, gick han ut och sade att han respekterar det kontrakt som var skrivet och att Torino fick bestämma om han skulle gå.

Genom tiderna är det inte svårt att plocka fram Valentino Mazzola, kapten för Grande Torino, och Luigi Meroni. Oj vad man hade velat se dessa genier spela fotboll.

- Ultimat drömvärvning?
Alessandro Rosina, som var med och tog upp laget senast det begav sig. Rysk mästare i all ära, kom tillbaka och ta laget tillbaka till Serie A igen. Ska vi vara mer realistiska hoppas jag stenhårt på Gabionetta i januari. Var grym som ytter för Lerda i Crotone och ville komma i somras men det sket sig då Crotone och Gabionettas brasilianska klubb hamnade i bråk om kontraktet.

- Realistisk dröm inför framtiden?
Att bli ett stabilt mittenlag i Serie A lag. Får Petrachi fortsätta sitt påbörjade arbete och ungdomsverksamheten bli lika bra som den var tidigare, ser jag inte varför vi inte skulle kunna bli det. Alla Serie A-säsonger under Cairo har slutat med pannkaka, dags för lite kontinuitet. 

 

Redaktionen2010-12-23 07:00:00
Author

Fler artiklar om La Curva

Goals of the week (omgång 11)