En svensk stjärna som inte har lyst tillräckligt nog för Hamrèn
Jag tycker att det är dags för förändring i ett svenskt landslag och jag har lösningen.
Efter att Erik Hamrèn tog över tronen efter den resultatskördande Lasse Lagerbäck så skulle det bli många förändringar på svensk fotboll. Inte minst så skulle man spela en roligare och mer anfallsinriktad fotboll men även nytt nya friska ben skulle in,
Tiden var kommen där unga friska spelare skulle ta över rodret och vi skulle få en ny era i Sverige, Den moderna anfallsfotbollen skulle komma.
Kom den ? Njaa..
Hamrèn fick i allafall alla att tro på att något stort var på gång när han visade upp ett helt nytt spelsystem , vi fick se moderna ytterbackar som kom på överlapp, en ensamforward och två wingar som utmanade.
Tiden har gått och resultaten har uteblivit och Sverige har aldrig legat så långt ner på Världsrankingen som nu. Nationer som Cap Verde, Nord-Irland och Guneia ligger förre Sverige i skrivande stund.
Man har under en tid fastnat med spelare som Sebastian Larsson, Källström och Granqvist i startelvan. Dessa spelare gör sällan något fel på planen men jag kan tycka att den kreativa delen uteblir oftare och oftare.
Känslan är att den nytänkande Hamrèn har fastnat något.
Detta gör så klart ont att se när man vet om att det finns en Alexander Farnerud som är bättre än någonsin tillgänglig och den formen har pågått en längre tid utan att Hamrèn har brytt sig. Det skulle vara väldigt intressant att se Farnerud brevid Ekdahl som två sittande mittfältare i Sverige Landslag.
Det har ju hänt en del sedan Alexander gjorde debut som 18 åring för 12 år sedan. Han har så klart alltid varit en talang, men det verkar som att han kanske är något av en ”LaterBloomer” ialla fall enligt mitt tycke.
Det är svårt att säga om att han är ett bättre alternativ än Kim Källström, men det är i alla fall värt att prova. Alexander är en positiv drivande mittfältare i Torino och står för kreativitet, detta är jag säker på att han skulle ta med sig och förmedla i ett Svenskt landslag också om han fick chansen.
Frågan är då: Varför blundar du Hamren ? Lyser inte denna Stjärna starkt nog?
Vi har väntat länge på att detta skulle ske och den 20 Mars hände det. (Jag har för mig att senast det hände så spelade Daniel Nannskog i Landslaget i någon trött USA Turne). Alexander blir uttagen!
MEN! Detta sker några dagar efter att Alexander kliver av med ett skadat knä och detta gör mig riktigt konfunderad. Jag kan inte släppa tanken att Erik tar ut honom bara för att är skadad och ej speldugligt skick. En sån enkel utväg. Alla blir glada!?
Eller så är det bara ren otur ? Vet inte riktigt på vad jag ska tro på!?
Men som tur är var skadad inte allvarligare än ca två veckors vilande. Farnerud kommer att ta chansen igen om han får den och han kommer förvalta den.
Det är glädjande att se att Jansson tar plats igen. Han ska vara mer eller mindre givande i en Svensk trupp numera. Inte bara pga av brist på annan utan för att han förtjänar det. Jag hoppas att Hamrèn såg matchen i Florens emot Fiorentina där Ponne plockade bort Babacar på ett föredömligt sett, såg han den så startar nog Jansson med stor sannolikhet borta mot Moldavien.
Tiden var kommen där unga friska spelare skulle ta över rodret och vi skulle få en ny era i Sverige, Den moderna anfallsfotbollen skulle komma.
Kom den ? Njaa..
Hamrèn fick i allafall alla att tro på att något stort var på gång när han visade upp ett helt nytt spelsystem , vi fick se moderna ytterbackar som kom på överlapp, en ensamforward och två wingar som utmanade.
Tiden har gått och resultaten har uteblivit och Sverige har aldrig legat så långt ner på Världsrankingen som nu. Nationer som Cap Verde, Nord-Irland och Guneia ligger förre Sverige i skrivande stund.
Man har under en tid fastnat med spelare som Sebastian Larsson, Källström och Granqvist i startelvan. Dessa spelare gör sällan något fel på planen men jag kan tycka att den kreativa delen uteblir oftare och oftare.
Känslan är att den nytänkande Hamrèn har fastnat något.
Detta gör så klart ont att se när man vet om att det finns en Alexander Farnerud som är bättre än någonsin tillgänglig och den formen har pågått en längre tid utan att Hamrèn har brytt sig. Det skulle vara väldigt intressant att se Farnerud brevid Ekdahl som två sittande mittfältare i Sverige Landslag.
Det har ju hänt en del sedan Alexander gjorde debut som 18 åring för 12 år sedan. Han har så klart alltid varit en talang, men det verkar som att han kanske är något av en ”LaterBloomer” ialla fall enligt mitt tycke.
Det är svårt att säga om att han är ett bättre alternativ än Kim Källström, men det är i alla fall värt att prova. Alexander är en positiv drivande mittfältare i Torino och står för kreativitet, detta är jag säker på att han skulle ta med sig och förmedla i ett Svenskt landslag också om han fick chansen.
Frågan är då: Varför blundar du Hamren ? Lyser inte denna Stjärna starkt nog?
Vi har väntat länge på att detta skulle ske och den 20 Mars hände det. (Jag har för mig att senast det hände så spelade Daniel Nannskog i Landslaget i någon trött USA Turne). Alexander blir uttagen!
MEN! Detta sker några dagar efter att Alexander kliver av med ett skadat knä och detta gör mig riktigt konfunderad. Jag kan inte släppa tanken att Erik tar ut honom bara för att är skadad och ej speldugligt skick. En sån enkel utväg. Alla blir glada!?
Eller så är det bara ren otur ? Vet inte riktigt på vad jag ska tro på!?
Men som tur är var skadad inte allvarligare än ca två veckors vilande. Farnerud kommer att ta chansen igen om han får den och han kommer förvalta den.
Det är glädjande att se att Jansson tar plats igen. Han ska vara mer eller mindre givande i en Svensk trupp numera. Inte bara pga av brist på annan utan för att han förtjänar det. Jag hoppas att Hamrèn såg matchen i Florens emot Fiorentina där Ponne plockade bort Babacar på ett föredömligt sett, såg han den så startar nog Jansson med stor sannolikhet borta mot Moldavien.
Holmbergrobert@liwagruppen.se2015-03-25 08:44:00
