Udinese 1-2 Arsenal: Grande Udinese
Udinese nådde inte hela vägen och det skulle kunna vara lätt att peka finger och misströsta, men istället vill jag ge laget en eloge för den attityd man visade och för att man höll fast vid Udineses fotbollsfilosofi.
Euforin i halvtid efter att hjälten Di Natale vackert nickat in 1-0 var total, en härligt bubblande lycka men när samme Di Natale missade en straff i ställningen 1-1 så kände nog alla som håller på Udinese en stor tomhet. Man skulle kunna älta om att straffen inte var så bra och att en skyttekung måste göra mål i ett så pass viktigt läge. Visst kan man kräva det men när allt summeras spelar det ingen roll, Di Natale är en hjälte och en straffmiss kan knappast få glorian på sne. För att slå ett lag som Arsenal, krävs total koncentration och att samtliga spelare lyfter sig, jag tycker alla gav allt, en Pinzi som låg magjuk kämpade på, Di Natale slet i den tropiska värmen och Benatia offrade sig hänsynslöst.
Det var annars en välspelad och underhållande första halvlek där lagen utbytte chanser, vi hade två i virket medan Arsenal hade en dubbelchans som man brände, det var svängigt och det var kul hur väl vi hängde med i tempot. Så kom det förlösande målet där Di Natale vackert nickar in 1-0, den känslan kommer jag bära med mig hela säsongen och jag hoppas alla som var på Friuli ikväll gör det också.
Tyvärr kunde Arsenal kvittera tio minuter in i andra men det kändes ändå som om vi hade övertaget och när domaren blåste för straff (som straffområdes domaren korrekt uppfattade) så var det en gyllene chans att sätta press på Arsenal, mål där och vi hade "bara" behövt ett till för att gå vidare, fram kliver kaptenen "Toto" och jag hinner tänka "han kommer missa den.." vet inte varför men fick den olustiga känslan och mycket riktigt så gör Szczesny en fin räddning, även om straffen inte var perfekt. Tyvärr gick luften ur laget, det var halmstråt man hade behövt men aldrig lyckades greppa och Arsenal kunde sedan hålla i bollen och spela av matchen.
Tycker ändå vi ger Arsenal en riktigt fight sett över två matcher och det kanske viktigaste av allt var att man höll fast vid Udineses adelsmärke, man vågade spela fotboll, man vågade försöka och man vågade spela snabbt, sitt eget spel. Ikväll räckte det inte men jag tror det finns tillräckligt med karaktär i laget att snabbt studsa tillbaka.
Till sist två punkter, först en hyllning till publiken som bidrog med en härlig stämning (för er som inte vet är sektioner av Friuli avstängda och kapaciteten är därmed tiotusen mindre än vad stadion är byggd för), att man hejar på laget hela vägen och hyllar det med en varm applåd tycker jag är skönt och stort.
Sist men inte minst ett grattis till Arsenal.
Forza Udinese!
Spelarbetyg:
Handanovic 7
Flera fina räddningar och chanslös på målen, visade vilken världsmålvakt han är.
Ekstrand 5
Lika bra som han var i London lika dålig var han ikväll, ett rundningsmärke tyvärr och Benatia fick rädda honom gång på gång.
Benatia 6.5
Betyget dras ner lite pga att Gervinho kom runt vid Arsenals kvittering, men fick å andra sidan reparera andras misstag och gjorde flera viktiga brytningar.
Danilo 6.5
Växer i rollen och gjorde en fin insats, stark i luften dessutom.
Neuton 6
Mycket bättre än i London, bättre positionerad och fina uppspel, filmningen drar dock ner betyget.
Isla 6
Ett gott hantverk med en fin framspelning och hårt jobb, men kanske inte hans mest framträdande insats.
Pinzi 6
Magsjuk under natten men kämpade ändå på väl.
Badu 6.5
Riktigt bra och kommer bli en storspel, ett genombrott ikväll, snabb, teknisk och stark.
Asamoah 6
Klart godkänd insats med flera fina genombrytningar men kanske inte det där lilla extra.
Armero 6
Inte lika vass som på Emirates, men löpte och kämpade matchen igenom.
Di Natale 6
Straffmissen drar ner, målet var en delikatess och Toto är och kommer alltid att vara älskad i Udine.
Arsenals bästa spelare:
Jenkinson
