Udinese - Genoa 1-0: Lättnad och glädje

Udinese - Genoa 1-0: Lättnad och glädje

Veckomatcher har under de senaste åren gett alla Udinesesupportrar kalla kårar, då det påminner om europaspel. Under tisdagkvällen övervanns dock alla sådana farhågor när Udinese tog tre poäng hemma på Friuli.

Matchen började i ett ganska långsamt tempo. Udinese vårdade bollen bra och höll den inom laget. Genoa å sin sida föll hem och verkade måttligt intresserade av att gå framåt. Bortalagets taktik verkade vara den mest framgångsrika. Visserligen var bollinnehavet Udineses men intrycket var att det endast handlade om ett skenbart övertag. Pereyra var den som försökte spela in bollen men hans försök avvärjdes av en för dagen ypperligt spelande Genoakapten, Portanova. Udinese lyckades inte öppna upp Genoas kompakta försvar. Kanske hade ett distansskott kunnat locka upp Genoas backlinje men några sådana initiativ togs inte.
 
Det var med andra ord ingen slump att det dröjde till matchminut 28 innan matchens första riktigt heta chans kom. Precis som alla Udinesesupportrar fruktat var det Genoa som skapade den i en kontring. Konate sprang igenom på högerkanten och testade bössan men gjorde det utan framgång.
 
I nästa sekvens trodde åskådarna på Stadio Friuli att de fått uppleva något historiskt. Inför matchen låg nämligen Di Natle endast ett mål efter Giampiero Boniperti i Serie A-historiens totala skytteliga. När så Di Natale prickade in bollen i mål trodde många att han hade gjort sitt historiska mål och kvitterat Juventuslegenden men så var inte fallet. Den assisterande domaren vinkade korrekt av för offside.
 
Första halvlekens hetaste chans kom med drygt fem minuter kvar av ordinarie tid. Ett inspel från höger nådde Pereyra som klackade bollen via Portanova och tätt utanför den vänstra stolpen. Även om ett blockerat skott inte är något märkvärdigt för en mittback måste Portanovas agerande tas upp. Domaren dömde nämligen inspark men Portanova visade på stort sportsmannaskap och korrigerade domslutet till sin egen nackdel.
 
Den andra halvleken fortsatte som den första. Udinese höll i bollen men kom ingen vart. Initiativ saknades och det dröjde till matchminut 71 innan Udineses sköt sitt första långskott i matchen. Då drog inhoppande Muriel till men bollen gick utanför.
 
I den 77:e minuten stod Heurtaux för en matchavgörande brytning när han sträckte ut ett långt ben och förhindrade Calaiò från att få ett friläge. Två minuter senare skulle vi dock få se mer av Calaiò. Udinese fick en frispark på vänsterkanten och hade därmed en god möjlighet att lyfta upp folk till offensivt straffområde. Alla tre mittbackarna, Naldo, Heurtaux och Danilo skyndade upp för att nicka in bollen men när Di Natale väl lyfte in bollen var det ingen av dessa som lyckades. Istället var det nyss nämnde Calaiò som nådde högst. I ett försök att hindra Udinese från att göra mål styrde han istället in bollen i eget mål. Ett olyckligt självmål för den italienske anfallaren och Genoamålvakten Perin var chanslös.
 
Plötsligt var Genoa tvungna att flytta fram spelet under de sista tio minuterna. Det var precis vad man gjorde men Kelava i Udinesemålet var lugnet själv. Han avstyrde chanser genom att skära av inspelsmöjligheter och han plockade ned Genoas inlägg. Den osäkerhet som gjorde att han ifrågasattes under de första matcherna var som bortblåst och istället för att Genoa skapade chanser var det Udinese som kom närmast ett mål i slutskedet.
 
Det skedde när Di Natale satte igång en kontring och med en passning genom försvaret friställde Badu. Denne kom med en väldig fart och utnyttjade den till att gå runt Perin. Dessvärre fick Badu bollen för långt ifrån sig och chansen rann ut i sanden. Istället fick Udinese nöja sig med en uddamålsseger.
 
Nyckeln: I Införrapporten var jag inne på att Genoas försvar är svårforcerat och att nyckeln till Udineseseger skulle vara att vara kliniska i avslutningslägena. Mycket riktigt skapade Udinese väldigt få chanser och man behövde även hjälp med att göra mål.
 
Matchen i matchen: Pozzo mot Preziosi. Oklart hur jag ska bedöma vem av de två ägarna som var bäst. Klart är att Pozzo hade en hektisk afton. Hans engelska klubb, Watford, spelade nämligen samtidigt.
 
Bäst i Udinese: Badu. Löpstark och arbetsvillig. Bidrog med många djupledslöpningar och var nära att punktera matchen i slutskedet.
 
Bäst hos motståndarna: Portanova. Lagkaptenen var mästerlig i försvarsarbetet.
 
Lagen:
Udinese: Kelava; Heurtaux, Danilo, Naldo; Basta, Badu, Allan, Pereyra (Lazzari, 86), Gabriel Silva; Maicosuel (Muriel, 54), Di Natale (Zielinski, 90)
 
Genoa: Perin; Gamberini, Portanova, De Maio; Vrsaljko, Cofie, Lodi, Bertolacci (Biondini, 66), Antonini (Stoian, 83); Konate (Calaiò, 61), Gilardino
 

Jesper Klingnell2013-09-25 14:44:17

Fler artiklar om Udinese