Ungdomskollen special: Halvtidssammanfattning av säsongen
Primaveras och de utlånade spelarnas insatser summeras efter knappt halva säsongen i denna specialinsatta ungdomskoll. Mycket trevlig läsning att inleda det nya året med, hoppas vi på Milan-redaktionen!
Tanken är att, där så är möjligt, kortfattat rapportera om och sammanfatta ynglingarnas insatser mer eller mindre regelbundet, både ungdomslagens och de enskilda spelarnas. Mycket av underlaget hämtas från ypperliga milannews.it och naturligtvis acmilan.com samt diverse forum.
Låt mig börja med att klargöra att det denna gång - till skillnad från tidigare versioner av ungdomskollen - inte blir ett uppradande av insatserna för samtliga spelare i alla divisioner, inte heller kommer alla ungdomslagen att tas upp.
Istället ägnas en stor del till det fåtal spelare som gjort störst intryck och avtryck under säsongen hittills. I övrigt presenteras ett axplock.
Vi inleder med läget för Primavera och därefter följer de individuella spelarna. Förresten bör det redan här nämnas att Merkel, Strasser och Paloschi är de enda som lirar i serie A-klubbar.
Ett föryngrat Primavera levererar äntligen
Tränare Stroppa lämnade i somras, det gjorde även chefsscouten Pederzoli. Milan-ledningen var inte nöjd med lagets prestationer och spelarnas utveckling, speciellt med tanke på de kvaliteer som fanns och åldern på spelarna. Därför fick naive och orutinerade tränaren Stroppa (nybliven tränare för Sudtirol i serie C) sparken, medan skicklige scouten Pederzoli sökte nya utmaningar som sportchef hos nyupplyttade Novara. Ny sportchef för ungdomssidan blev Pecini som tidigare haft samma roll i Juventus och en liknande i Sampdoria. Han har även varit scout för Tottenham i tre år. Medan Aldo Dolcetti tog över som tränare.
Nytt för denna säsong är att kommunikationen och samarbetet mellan Allegri och Dolcetti kommer att vara ännu tätare än med tidigare tränare. Man kommer så långt som möjligt spela enligt samma modell och filosofi, allt för att underlätta övergången upp till A-laget. Förebilden är Barcelona, men dit är det långt, mycket långt kvar. Dolcetti har känt Allegri länge och de spelade ihop under 80-talet. Om Stroppa sägs det att han saknade taktisk disclipin, kontinuitet och kontakt med spelarna. Det är just dessa bitar som är Dolcettis styrka.
Nu väntar vi bara på ett stort genombrott för någon av dessa spelare, för det är ändå det handlar om: att fostra fram en Maldini, en Borriello eller varför inte en ny Merkel. Det är inget fel på titlar, men man måste komma ihåg att syftet ändå är att upptäcka, fostra och förbereda spelare för seniorfotbollen.
Så hur har det gått i år då? Ganska bra om man ser till resultaten och tabellen, riktigt bra om man istället väljer att se på insatserna och hur spelarna utvecklats.
Dolcettis grabbar leder sin serie tillsammans med Chievo efter exakt halva säsongen. Tänk dock på att slutspelet skiljer sig från seriespel och där kan vad som helst hända. Man avslutade året med fem raka segrar och en semifinalplats i Coppa Italia, där Roma väntar i januari. Åldern på truppen har sänkts i förhållande till de andra lagen jämfört med föregående säsong, nu lirar spelare födda 1994 eller till och med 1995 i laget. Helt klart ett steg i rätt riktning, bort från den överdrivna försiktigheten man hade tidigare.
Kommunikationen mellan Allegri och Dolcetti har gjort att den förstnämnde nu har bättre koll på ungdomarna och kan känna sig trygg i sina uttagningar. Och under året har vi sett nyare och yngre debutanter som tagit över efter Merkel och Strasser. De Sciglio, Piscitelli, Comi, Boateng, Cristante har alla figurerat i A-lagssammanhang. Till träningslägret i Dubai finns ju fem ungdomar uttagna: Carmona, Piscitelli, Ely, De Sciglio och Valoti.
Just Valoti hoppas jag se mer av, han har varit skadad under hösten (liksom Calvano) och jag tippade honom som säsongens överaskning i somras. Än är det inte kört.
Ett annat tecken på positiv utveckling är landslagsuttagningarna under hösten, dessa är för många för att ta upp här. Men det säger sig självt att detta är ett kvitto på att Milan snart kan vara ikapp Inters och Romas nivå på den fronten.
När det gäller de enskilda spelarna har vi dels dem kända "gamlingarna" som tex Piscitelli, Calvano, Hottor, Carmona, Ely och Ganz som etablerat sig i laget, dels de nya stjärnskotten Comi, Ferreira, Baldan och Innocenti som slagit igenom och imponerat. Tränare Dolcetti har gått på form och energi och tagit ut sitt lag därefter, oavsett ålder och tidigare erfarenhet. Riktigt unga spelare som mittfältaren Cristante (född 1995, lagkapten och Scudetto-vinnare med både Giovanissimi och Allievi) har därför kunnat slå sig in medan tex formsvage Ganz bänkats. Cristante debuterade dessutom i Champions League, stort för en sextonåring!
Här bör man lyfta fram mittfältaren Alessio Innocent, född 1993 i Argentina med italienskt pass. Han har visat sig vara Primaveras egen Nocerino (ingen jämförelse i övrigt). Grinta, taktiskt intelligent och dessutom målfarlig har han överraskat och hyllats. Innocenti ingår i Allegris CL-trupp.
Efter Zigoni, Beretta och Ganz är det nu Gianmario Comi som är prima punta. Och han har överträffat dem alla i sin målproduktion: 11 matcher 12 mål, inkl två hattrick. Men vi har hetsat upp oss för alla dessa anfallare tidigare, nu harvar dem i lägre serier så vi lugnar oss lite och avvaktar denna gång.
På det stora hela känns satsningen än mer seriös och samarbetet mellan Allegri och Dolcetti lovar gott. Att fler och yngre namn kliver fram är ett tydligare tecken på framgång än en buckla i ett skåp. Med det sagt är ändå inte helt fel med en tredje raka mästerskapstitel för unge Bryan Cristante!
Il tedesco-kazako - "personlighet och taktisk blick"
Den klarast lysande stjärnan på den rödsvarta himlen är fortfarande Alexander Merkel. Nu delägd med Genoa där han gavs fullt förtroende av nu sparkade Malesani på mittfältet, nästan i en fri roll där han för övrigt är ordinarie hörnläggare. Hur det blir med förtroendet och speltiden under den nya tränaren Marino återstår att se.
Merkel har spelat 11 av Genoas 16 matcher hittills med snittbetyget 6.03 hos de tre stora tidningarna, vilket är högre än tex Hamsik och Seedorf (snittbetyget för hela Genoa är 5.89).
Han är bekväm med bollen, är ständigt spelbar och fattar snabba och smarta beslut när han passar. Det som varit positivt för tysken är Malesanis ständiga experimenterande med laguppställningen. Han har fått mogna och utvecklas under för honom mycket goda förutsättningar. Man märker till exempel att han gör sig mycket bättre som mezz'ala än som trequartista, alltså utgångsposition vänster innermittfält.
Tysken blev rubrikernas man efter sin imponernade insats mot Juventus i oktober, där han enligt många var bäst på plan. Han fick högst betyg av Gazzettan och övriga tidningar. Hans highlights kan ses här, kolla in assisten efter ca 1 min. Kvicktänkt och med hög kvalitet på inläggen, precis vad Milan behöver!
Merkel lär bli kvar i Genua fram till sommaren, förhoppningsvis med fortsatt förtroende och i samma utvecklingstakt. Milan har sin framtida mittfältare i Genoa, tyska landslaget har en framtida ledare i Milan. Preziosi lär dock inte släppa sin halva lika lätt som han släppte El Sharaawy. Får han nr 10 till sommaren?
Il Portiere - "reflexer och mirakelräddningar"
Det andra utropstecknet under säsongen är målvakten Antonio Donnarumma, utlånad till Gubbio i botten av serie B. Efter en säsong på bänken med sporadiska inhopp i Piacenza lånades den förre Primavera-målisen ut till nyuppflyttade Gubbio i somras. Laget ligger tredje sist och kämpar för sin överlevnad: en perfekt miljö för en målvakt under utveckling! En skakig backlinje och en usel defensiv sätter målvakten på prov och ständiga utmaningar, vilket gör att han utvecklas och ständigt tvingas vara på sin vakt. Att detta sker i serie B och inte lägre är gynnsamt det också.
Donnarumma har spelat samtliga 20 matcher och släppt in 30 mål. Han inledde säsongen lite svagt men jobbade snabbt upp sig. Kvicka reflexer, resolut spel och hög nivå har blandats med klassiska misstag pga orutin och svagt spel i luften. Men Donnarumma har gjort ett positivt helhetsintryck på de ansvariga i Milan och dem som följer serie B.
Mest minnesvärd hittills är matchen mot Padova i december som Gubbio vann 1-0. Där stod "Donna" för fem mirakelräddningar, se highlights i denna länk och lyssna på kommentatorn.
Donnarummas hyllningskör är fortsatt ljudstark. Min uppfattning är att lösningar som denna är optimala: utlåning och speltid på nästhögsta nivån i en utsatt miljö. Donnarumma har verkligen hanterat detta bra och jag instämmer med de som vill se honom i Milan inom ett par år. Nästa steg är kanske utlåning till ett lag i botten av serie A? Milans målvaktstränare är väldigt nöjda och ser redan nu Donnarumma och Primaveras Piscitelli som Milans framtid. Väldigt sällsynt med sådan optimism i fallet Milan och unga målvakter!
Verdinho - "kvick och oberäknelig"
Simone Verdi, snabb och finurlig seconda punta som liknats vid Pato är tillsammans med Oduamadi och Darmian i Torino.
Verdi (och Odu) satte sin prägel på Torinos spel direkt i öppningsmatchen mot Ascoli där han lirade från start som högerytter i Venturas lag. Verdi hotar ständigt och leverear bollar till anfallarna, slår frisparkar och hörnor, han fixar dessutom en straff, highlights här. Oduamadi satte för övrigt segermålet i den matchen som slutade 2-1 till Toro.
En skada höll den lille liraren borta från spel och sedan har hans form varit ojämn. Det är även detta han har gemensamt med Pato. På många sätt kan han liknas vid en ung Pato och behöver utveckla många sidor av sitt spel och sin fysik. För detta behöver han kontinuitet och förtroende. Men den råa talangen är uppenbar och under en "maestro di calcio" som Gaimpiero Ventura kan han växa tryggt.
Torino toppar serie B och Verdi kommer att få gott om tillfällen att lära, göra sina misstag och utvecklas i ett lag som har ett varierat anfallsspel och mycket boll.
"Verdinho" har flera gånger uttryckt sin dröm om att en dag återvända till Milan och bära tröja nr 7. Den tiden kanske kommer.
Darmian har fått en hel del speltid främst som högerback med snittbetyget 7, hans defensiv lyfts fram. Odu har bara fått fyra matcher och har fortfarande mycket att bevisa.
De landsförvisade
Vi hoppar raskt över till de spelare som lånats ut utomlands. Aubameyang - som hade ett fint 2011 och äntligen fick sitt genombrott - har etablerat sig så pass i franska ligan och St Etienne att han bad om att bli såld. Milan inkasserade en miljon Euro och Aubameyang tillhör nu St Etienne.
Didac fortsätter vara ordinarie vänsterback i Espanyol med främst positiva resultat. Han har flest spelminuter och gör inget större väsen av sig. Jag har själv inte sett honom, men åsikterna går isär: han upplevs som medioker och spelmässigt inte bättre än Antonini av vissa; en talang med potential som behöver lära sig det italienska försvarsspelet av andra. Allegri bestämmer, men det vore trist om han inte fick chansen att visa sitt sanna värde i Milan.
I Getafe finner vi vår gamle vän Albertazzi, tidigare omtalad som löfte och nära genombrott. Han har inte debuterat ännu och har som bäst varit på bänken. Inte mycket finnns således att säga om den snart 21-årige mittbacken. Han tackade ju som ni minns nej till flera serie B-klubbar i somras för att ta chansen utomlands. En härlig erfarenhet men hans utveckling kan knappast gynnas av träning varvat med läktarplats.
I övrigt:
I serie A finns förutom Merkel även Paloschi och Strasser. Alberto lånades ut till Chievo i slutet av sommaren där det initialt blivit mycket bänktid och skador. Trots detta har Paloschi gjort respektabla insatser, mycket tack vare sitt slit och uppoffrande spelsätt. På 11 matcher, mest som inhoppare, har det blivit två mål och en assist och en fin avslutning på 2011. Tränare Di Carlo kommer att använda sig mer av den hårt kämpande yngligen, räkna med det!
Strasser fortsätter slita på Lecces mittfält. Han får gott om speltid och avslutade året som ordinarie. Det har blivit ett mål och massor av gula kort, och tabellens ankare Lecce har flest insläppta mål. En otacksam uppgift som städare på mittfältet för Rodney förvärras av ett tränarbyte och det hopplösa läget i botten av tabellen. Strassers kontinuitet lovar dock gott inför våren. Kämpen är nyttig i bottenstriden!
Spelare som Beretta, Zigoni och Fossati har inte imponerat i sina klubbar. Det har blivit sparsamt med speltid och ett fåtal mål i lägre serier. Backarna Romagnoli och De Vito har det däremot gått bättre för, de har etablerat sig i serie B i Pescara respektive Cittadella.
Klippan Romagnoli handplockades av Zeman från Foggia där de arbetade tillsammans och är nu en del av lagbygget. Vänsterbacken De Vito, tidigare lågmäld kapten för Primavera, är given startman på vänsterbacksplatsen i Cittadella, i alla fall innan en skada satte stopp. Han har varit borta sedan oktober men har redan fått smeknamnet "Up & Down", inte för sin ojämna form utan för sitt löpvilliga spel på flanken. De Vito fortsätter därmed där han slutade i Primavera. En intressant spelare.
***
En intressant skara spelare med talang och potential. Speltid och förtroende är naturligtvis viktigt för utvecklingen liksom inställning och mentorskap. Till sommaren vet vi och framförallt klubben vilka spelare som utvecklats rätt, vilka som lämpar sig för byteshandel och vilka som är värda att kallas hem. Spännande, minst sagt.
