Voce dei Rossoneri: ” En mänsklig mina”
Muntaris ställning är första ämnet som diskutera i Voce dei Rossoneri. Läs även om vad panelen tycker om Destro/Pazzini samt Gallianis målsättning.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Kaveh Golestani, Erik Terzi och Henrik Brandel.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Muntari fick ännu en gång bottenbetyg senast mot Hellas Verona. Trots sina bristfälliga insatser får ghananen ständigt nytt förtroende av Inzaghi, i en historiskt svag mittfältskonkurrens. Är det försvarbart att ge Muntari speltid trots den svaga konkurrensen?
Kaveh Golestani: Försvarbart är det säkerligen, för vi vet trots allt inte vad som händer under alla träningar. Dessutom vet jag att han är en uppskattad figur i omklädningsrummet, vilket säkerligen bidrar till det hela. Rent fotbollsmässigt är det dock oförsvarbart att man som Milan, en klubb med den historia och ambition som man faktiskt har, står i en situation där Muntari kan ses som ett alternativ i startelvan.
Erik Terzi: Superpippo har som sagt väldigt lite material att välja mellan på mittfältet. När giganten De Jong är skadad - och det har ovanligt nog hänt ganska ofta i år - är Inzaghi nästan tvungen att välja en mellan Essien och Muntari för att ge lite tyngd åt mittfältstrion. Personligen ser jag hellre Muntari än Essien i en 4-3-3 laguppställning, men i dagsläget borde Sulley verkligen bara få spela i nödsituationer. Han har varit extremt instabil och okoncentrerad i år och det är verkligen det sista vårt krismittfält behöver just nu. Efter bottenbetygen mot Juventus och Verona tycker jag att man borde ge mer förtroende till andra spelare som till exempel Suso, som har fått alldeles för lite speltid i år.
Henrik Brandel: Det är nästa för enkelt att kritisera Muntari, men jag tar betet. Fysiskt är det i grunden en talangfull spelare med imponerande styrka och en slägga till fot. Mannen saknar dock helt spelförståelse och lider dessutom av hybris, en fullständigt livsfarlig kombination. Konsekvensen är att han inte uppfattar riskfyllda situationer i tid och dessutom tar sig an för svåra tekniska nummer vilket skapar ytterligare risksituationer. Hade Muntari spelat i en mer framskjuten position vore detta ett mindre problem, men på det centrala mittfältet är han inget annat än en mänsklig mina.
Jag kan inte komma på någon spelare, inte bara av mittfältsalternativen utan i hela truppen, som jag skulle bänka till förmån för Muntari. På mittfältet är De Jong, Montolivo, Poli, Bonaventura, van Ginkel och till och med Essien stabilare (inte nödvändigtvis stabila) alternativ. Kanske till och med Honda och Suso. Och på vilket sätt skulle Milan vara sämre om man tog ut Muntari och istället spelade med en till försvarare eller anfallare? Muntari är givetvis inte ensamt ansvarig för Milans katastrofala säsong, men han är definitivt en del av cancern.
Inzaghi lät Pazzini få starta mot Hellas istället för Destro, något som kritiserades i efterhand av flera tyckare. Var det rätt att testa Pazzini istället och hur ska Inzaghi göra mot Fiorentina?
Kaveh Golestani: Än en gång ska det poängteras att det är lätt att döma med facit i hand, vilket Inzaghi själv också påpekade efter matchen. Destros formkurva har inte direkt pekat uppåt och det är helt okej att Pazzini fick chansen en enkel gång. Samtidigt ska det sägas att man värvat Destro som en form av räddare i nöden, och det är lite märkligt att han inte får spela sig in i den rollen ordentligt. I min bok hade jag valt Destro före Pazzini alla dagar i veckan, men det känns inte helt skandalöst att han fick starta mot Hellas. Framgent tror jag att det är Destro som gäller, delvis för att Pippo inte kommer att klara stå emot pressen.
Erik Terzi: Så länge Bonaventura är den ende som kan leverera spelbara bollar till anfallarna har det inte så stor betydelse om det är Pazzini eller Destro där framme. Jag tycker att Inzaghi gjorde helt rätt att ge Pazzo chansen från start mot Verona och det är klart inte bara Giampaolos fel att gick som det gick. Om Menez inte återhämtar sig från skadan innan måndag skulle jag gärna vilja se Pazzini och Destro samtidigt i en 4-4-2 laguppställning, gärna med Suso eller Bonaventura som Trequartista. Vi har provat på det mesta i år så varför inte våga ha två "nummer 9" för en gångs skull.
Henrik Brandel: Jag tycker inte att Destro per definition alltid skall gå före Pazzini, så mycket bättre är han inte (än). Det jag stör mig på i valet av Pazzini framför Destro är Pippos eviga oförmåga att bestämma sig för ett spelsystem och en startelva. Hur skall laget tro på projektet och tränaren om han långt in på våren fortfarande inte tror på sina egna val?
Galliani säger sig nu sikta på en sjundeplacering för Milan och lämnar därmed en eventuell plats i Europa League åt konkurrenternas vidare öden. Dina omedelbara tankar när du hörde den nya målsättningen?
Kaveh Golestani: Rimligt med tanke på vad vi faktiskt kan uppnå med nuvarande trupp. Sorgligt med tanke på vad alla milanisti förväntar sig av sitt lag. Som läget är nu känns det verkligen som en förhoppning och inte mer än så. Jag hoppas självklart att det är något som Inzaghi kan ro i hamn, och en EL-plats var väl egentligen en okej målsättning med tanke på hela situationen med uteblivna värvningar och en oerfaren tränare.
Erik Terzi: Man är så van att höra Gallianis svängande målsättningar nuförtiden så jag reagerade knappt på uttalandet. Samma sak varje år - man kan nästan dela upp Milans säsonger i "målsättningsfaser". I augusti-september är vi alltid bland favoriterna för ligatiteln, efter 10-12 matcher börjar vi tappa poäng och då blir plötsligt en CL-plats högsta prion. Mot slutet av säsongen inser man äntligen att problemen finns och då kan en Europa League-plats räcka. När man misslyckas även med det så brukar ursäkten vara att "det är jobbigt att spela på torsdagar" och att det är bättre att fokusera på Scudetton i efterföljande säsong. Sjunde platsen är tyvärr en realistisk prognos hur bedrövligt det än låter, kanske till och med lite optimistisk.
Henrik Brandel: Att Galliani sa just sjunde plats beror säkerligen på att det är en placering bättre än förra året och skulle detta åstadkommas kan han säga att "Milan utvecklas i rätt rikning". Givet hur kasst laget nu spelar är slutlig tabellposition (över 18) nästa oväsentlig för mig. Mycket viktigare är att hitta kontinuitet och stabilitet i taktik och startelvan.
Om nu klubben gett upp chansen på Europaspel nästa år och ägaren vill se ett lag huvudsakligen sammansatt av italienska spelare, spela Destro, El Shaarawy, Bonaventura, Poli, Montolivo, Abate, De Sciglio och varför inte Mastour och Di Molfetta när helst möjligt resten av säsongen. Vad har vi att förlora?
Och jag skulle med glädje byta 7:e mot 12:e plats mot att De Jong förlänger.
