VdR: ” Kommer få tacka Leonardo storligen för denna diamant”
Segern mot Cagliari är första diskussionen i Voce dei Rossoneri (VdR). Paquetas intåg och nästa match som spelas mot Atalanta kompletterar frågeställningarna.
Milan tog en stabil seger mot Cagliari med 3-0 och det ser allt bättre ut för de rödsvarta. Dina reflektioner från segern?
Kaveh Golestani: Det var en ganska enkel seger och det mesta gick ju Milans väg, så alltför stora slutsatser drar jag inte från den matchen. Samtidigt är det otroligt skönt att vi börjar ta enkla segrar igen. Det är inte hållbart att behöva slita för varenda poäng sådär, och jag känner först nu att Milan på riktigt börjar bli en kraft att räkna med i ligan igen. Inte så att vi vinner mot allt och alla, men att vi gör livet svårt för alla och att vi på en bra dag kan slå alla.
Tommi Uksila: Jag tycker att vi nu ser ett Milan på frammarsch, i alla fall tillfälligt. Hela 2019 har varit som ett ganska stort fall framåt med Coppa-segern mot Napoli som främsta adelsmärke. Helgens match mot Cagliari hade och borde slutat med ännu större vinstmarginal, men det finns en del fundamentala spelare som kämpar med formen just nu. Jag såg någon statistik på att Suso bara gjort ett mål på de senaste 11 matcherna. Det säger en del om våran viktigaste kantspelare.
Henrik Edman: Hur stabilt och säkert som helst. Varje lagdel fungerar just nu och det är extra skönt att veta att Donnarumma finns längst bak om någon gör en tabbe. Det finns många spelare som presterar bra men också en del som begår individuella misstag. Men eftersom laget fungerar ypperligt som en helhet så har vi råd med det. Och Piatek är en enorm tillgång. Det är nästan skrattretande hur mycket sämre Milan var framåt när Higuain hade Piateks roll. Jag var en av de som tyckte Higuain var en klasspelare, nu kan vi bara stå med lång näsa och erkänna vårt begränsade fotbollskunnande.
Nyförvärvet Paqueta har parkerat i startelvan och mot Cagliari gjorde han sitt första mål för Milan. Dina tankar om brassen så här långt?
Kaveh Golestani: Nu kommer ju hela Milanfamiljen, redaktionen och alla andra lyncha mig. Han har absolut börjat lovande men har inte alls övertygat mig ännu. Det krävs väsentligt mer om han ska vara värd den investering Milan gjort i honom. Vi kan säga att det finns mycket utrymme för förbättring. Han verkar ha en bra arbetsmoral och fantastisk grundteknik och spelförståelse. Dessutom är han inte helt klen vilket gör att han faktiskt kan spela på den position han fått spela på. Om man vänder huvudet mot hans brister så är de lite för många. Han slarvar ofta i passningar och är usel defensivt. Han kompenserar för en del med sin löpvilja, men saknar det där lilla extra i steget - tempoväxlingen. Dessutom, och detta är nog det jag stör mig mest på: När han står och dräller med och sular bollen felvänd. Liksom väntar på att motståndarna ska dubbla på honom och enkelt ta bollen av honom. Bara Boban fick göra så. Bara Boban kunde göra så. Bara Boban.
Tommi Uksila: Jag tycker att han ser mer och mer spännande ut för varje match som går. Han är 21 år och har precis anlänt Europa från den brasilianska ligan. Det är en ekvation som sällan brukar gå smärtfritt till en början. I Paquetas fall är det tvärtom och han har redan cementerat sin fasta plats i startelvan. Jag är ganska säker på att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer få tacka Leonardo storligen för denna diamant.
Henrik Edman: Jag älskar det självförtroende som brassen visar. Det har bjudits på flera läckerheter från hans sida och förhoppningsvis vågar han fortsätta. Tyvärr brukar det sluta med att lekfullheten renderar i ett ödesdigert misstag med enorma skurar av skit från fans och media efteråt. Det tar effektivt bort det roliga och fantasifulla inom fotbollen då denna kritik blir mångfaldigt större än om samma ödesdigra konsekvens utfaller i en situation där spelaren inte vågat sig på något extra. Man får passa på att njuta fram till att detta misstag görs och sedan avvakta utvecklingen.
På lördag spelas ännu en mycket viktig match, borta mot rivalen Atalanta. Är du nöjd med en poäng där?
Kaveh Golestani: Nej. Jag vill faktiskt att vi börjar ta lite svårare trepoängare nu. Atalanta är en svår nöt att knäcka, absolut, men Milan har definitivt kapacitet att ta en bortaseger i Bergamo. Truppen är stark nog och en bara alla (läs: även Calhanoglu) presterar så bör vi kunna få till en trepoängare.
Tommi Uksila: I dagsläget behöver vi trepoängare mest hela tiden för att ha en reell chans på Champions League-platserna. Med det i tanken så är Atalanta i nuvarande form en av de tuffaste matcherna i hela Serie A, så en poäng är absolut inget fiasko. Gasperinis mannar är otroligt heta och jag ser fram emot att se hur Musacchio/Romagnoli lyckas få bukt på Duvan Zapata. Kanske läge att slänga in kusinen Cristian i startelvan till helgen, någonting störande måste han ju ha på sin släkting?
Henrik Edman: Hmm, tveksamt faktiskt. Det är lätt att ryckas med när det går bra och man får upp vittringen på större och större byten. Alternativet är att tillhöra dem som tycker man ska dämpa glädjen efter varje framgång, av rädsla för att pendeln slår tillbaka hårdare annars. Det är en form av pessimism som jag har väldigt svårt för. Njut av stunden och låta sig ryckas med av framgången istället tycker jag. Så visst, tre poäng vågar jag kräva.
