Mindre talang och mer hjärna
Veckans viktigaste frågor fortsätter att gräva bland lyckosparkarna och misslyckandena i VM. Varför gnäller spanjorerna, varför lyckas italienarna och varför blir inte Frankrike av med sina problem?
Englands EM tog slut i kvartsfinalen och återigen blev det straffar som skickade ut England. Har engelsmännen själva några teorier kring varför landslaget har så förtvivlat svårt att vinna matcherna från 11-meterspunkten?
- Flera spelare sa att England inte hade turen som behövdes. Men jag tycker att Andrea Pirlo visade att tur inte har något med straffar att göra. Det handlar om att hålla nerverna i styr. Så länge man bara väntar in att "turen" ska komma, så kommer denna förbannelse att leva vidare.
Vilka har reaktionerna varit kring Roy Hodgson efter EM-uttåget? Är folk och media i allmänhet beredda att ge honom förtroendet fram till nästa VM-slutspel?
- Reaktionerna har förvånat mig. Många spaltmetrar har skrivits om hur England var modiga och gjorde sitt land stolt. Fabrice Muamba skrev att England verkligen inte förtjänade att åka ur. Flera sportsjournalister skrev att spelarna kan vara stolta. Och jag förstår det inte. Visst tog sig England vidare ur gruppspelet, men det var ju knappast övertygande. Sedan gick det precis som jag misstänkte, att Italien skulle vara klassen bättre. Ifall Hodgson fått sina mannar vidare hade det varit Daylight Robbery.
Även de som kritiserar England skriver att Roy har gjort det han kunnat med truppen. Så jag förmodar att han får chansen att leda Three Lions in i VM-kvalet.
Tycker du att Roy utnyttjade truppen på bästa sätt eller hade du hellre sätt några ändringar i det manskap han valde att matcha under EM?
- Jag tycker nog han gjorde så gott han kunde. Det man kan gräma sig över är alla spelare som inte kom med av olika anledningar. Men ett framtida Three Lions med Oxlade-Chamberlain, Walker, Wilshere, Jones, Smalling, Carroll, Welbeck känns ändå spännande. Med en Rooney som fått spela samtliga tre gruppmatcher tillsammans med ångloket Walker och den fantastiske Wilshere. Jag läste en artikel i The Guardian där skribenterna fick ta fram sin VM-elva för sommaren 2014.
Det finns ändå gott hopp om spelare som Rodwell och Cleverley dessutom kan ta sig in i Three Lions.
- Henrik Örtenvik
Veckans viktigaste video:
- Konsten att hantera ett uttåg ur EM - eller inte.
Veckans viktigaste fakta:
* Ashely Young är den spelare i EM som lyckats så flest felpassningar på egen planhalva i en enda match, i kvarten mot Italien.
* Joe Hart var den spelare i England som hade flest passningar i matchen mot Italien, 45.
Italien var det klart offensivare laget när man till slut efter förlängning och straffar skickade hem engelsmännen från EM. På vilka punkter tycker du att Prandelli gjort de största förändringarna i det här italienska landslaget, jämfört med tidigare årgångar?
- Prandelli har inte uppdaterat genom att byta spelsystem eller genom att ta in ett par "fräscha" spelare, han har förnyat genom att vända på allt. Hans föregångare hade ingen filosofi, de tog ut de spelare de tyckte passade och hoppades att spelarnas fotbollsutbildning skulle räcka. Det gjorde den inte alltid. Prandelli har bestämt ett mycket oitalienskt spelsätt och tagit ut spelare som kan uppfylla hans önskemål. Det finns inga personliga motsättningar, man ser helt enkelt till att komma överens.
Istället för att använda mittfältet som en brygga mellan försvar och anfall använder Prandelli mittfältet som lagets hjärta. Bara spelskickliga, dynamiska mittfältare. En annan stor skillnad är att han vågar testa och ger oprövade spelare chansen. Borini, Diamanti och Abate är några exempel ur EM-truppen. Det finns fler som dock inte fick åka med till EM.
EM började med en 3-5-2-uppställning för att sedan gå över till en 4-3-1-2-variant. Vilken sifferkombination faller dig mest i smaken? Eller är den av underordnad betydelse?
- Utan tvekan den med fyra längst bak. Det är så man spelat genom i princip hela kvalet. Prandellis Italien är helt enkelt ett 4-3-1-2-lag. Trequartista-rollen har han haft problem att fylla och har ofta använt som pelare Montolivo, Mauri eller Aquilani. Det finns andra namn, men balansen är viktig. Så länge De Rossi är med kan laget flexa hur mycket som helst. Med rätt trequartista, som han ännu inte hittat, kommer det bli 4-3-1-2.
- Italien, med Balotelli i spetsen kämpade ner tyskarna och spelar återigen efter 12 år EM-final. Vad ger du laget för chanser mot Spanien? Hur ska man kunna vinna den matchen och vilken spelare kommer klä sig i hjälterollen?
- En final är alltid öppen. Vill man tro, och antagligen är det så. Åtminstone på den här nivån, alla som tar sig till final håller ju mästarklass. Det viktiga för Italien blir att fortsätta spela sitt spel och att Prandelli fokuserar på de avgörande delarna. Vad kan man släppa från sig själva för att skada motståndarna och tvärtom. Det vore ju sagolikt om Cassano kunde bli hjälte. Förmodligen för sagolikt. Varför inte Buffon, som efter sju svåra år (okej, fem) plötsligt står på fotbollsvärldens topp igen?
- Jonas Söderström
Veckans viktigaste video:
- Balotelli får en obehaglig överraskning.
- Balotelli får en behaglig överraskning.
- Balotelli ger Cassano en obehaglig överraskning.
- Fotbollen engagerar på alla plan i Italien.
Veckans viktigaste fakta:
* För fjärde gången kommer EM-finalen spelas mellan två lag som redan mötts en gång i turneringen.
* Italien är fortsatt obesegrade mot Tyskland vad gäller tävlingsmatcher. sviten är nu åtta matcher lång.
* Italien gjorde för första gången sedan år 2000 två mål i en och samma halvlek i en EM-match.
* Mario Balotellis 1-0-mål var det första Italien gjort någonsin i en EM-semifinal.
* Italien är det enda lag som ännu inte varit i underläge i detta EM.
Den spanska fotbollen har under senare år varit en förebild för många under de senaste åren. Ett fröjdefullt anfallsspel har under de senaste mästerskapen också resulterat i pokaler. Nu börjar det dock gnällas vid TV-apparaterna runt om i världen att det här kanske inte är så kul att titta på längre. Hur har de inhemska reaktionerna varit på det faktum att Spanien under detta mästerskap till och med setts som ”tråkiga”?
- Till och med i Spanien gnälls det. MEN. Inte för att spelet ska vara tråkigt, utan snarare för att "rätt" personer inte spelar. Många vill ha Fernando Torres och/eller Fernando Llorente i laget längst fram på topp och kanske Jesús Navas som ordinarie på kanten för att få in snabba inlägg mot anfallarna. Spelet utan nämnda herrar kanske är samma sak som tråkigt men det fokuserar man inte på i Spanien utan man är mer fokuserade på att ha rätt spelartyper på planen. Diskussionen runt den så kallade doble pivoten med Busquets och Xabi Alonso som defensiva mittfältare är stor bland landslagssupportrarna och troligen är det här man vill ha en förändring, att bara en av Busquets/Alonso spelar, för att få in bättre spets. Jag har inte upplevt det som att Vicente del Bosque ska ha varit så kritiserad på hemmaplan förut men att han nu blir det och Spanien ändå är i en final, igen, kanske säger en hel del om den spanska fotbollens kapacitet.
Under de senaste åren när rivaliteten mellan Barcelona och Real Madrid nått galaktiska höjder så har man kunnat skönja vissa orosmoln på den spanska landslagshimlen över det faktum att spelarna från respektive lag kanske skulle ha svårt att komma överens när det vankades landslagsspel. Har man kunnat skönja någonting av dessa motsättningar, eller är stridsyxorna på ett prydligt sätt nedgrävda för gruppens bästa?
- Vid blotta anblicken så ser spelarna ut att trivas bra tillsammans och så tror jag också det är. Inför straffsparkarna mot Portugal kysste Busquets Iker Casillas på kinden och Sergio Ramos kramade om Cesc Fabregas innan han skulle slå den avgörande straffen. Sen är det klart att det förekommer grupperingar inom laget, som vilket lag som helst, och att Barca-/Realspelarna kanske sitter för sig i omklädningsrummet men jag tror inte det påverkar stämningen i truppen eller spelet på planen på något sätt. Så pass proffsiga är spelarna trots allt.
Spanien tog en dramatisk seger mot portugiserna och spelar återigen EM-final. Vad ger du laget för chanser mot Italien? Hur ska man kunna vinna den matchen och vilken spelare kommer klä sig i hjälterollen?
- Spanien är regerande mästare och har dessutom vunnit ett VM där emellan, så det vore fel att inte kalla la roja för favoriter. Jag kan hålla med om att spelet inte sett klockrent ut, inte tråkigt men ensidigt, och att det finns en del att förbättra. Samtidigt är Vicente del Bosque en överraskningarnas man och mycket kan hända till finalen. I semin mot Portugal fick exempelvis Negredo starta, en spelare som inte spelat en sekund tidigare i EM.
Italien har skrällt måste jag säga. Före EM hade jag inte med dem i favoritsnacket men de azurklädda har gjrot det bra. Vad laget kan prestera såg vi redan i gruppspelet när de båda lagen möttes, en av mästerskapets bästa matcher som vore rolig att se finalen. Historiskt sett har Gli azzurri ett jätteövertag på Spanien men efter det att la selección bröt förbannelsen vid straffsegern 2008 kan vad som helst ändå. Fick jag välja motstånd hade jag dock valt Tyskland. Tyskarna såg starka ut men de vet man i alla fall vart man har, Italien är jag livrädd för. Ska Spanien vinna så ska man göra precis som man tidigare gjort. Spela sitt spel och vänta på rätt läge. Det är ingen hemlighet. Det vet italienarna också om. Vågar vi gissa på Torres som finalhjälte igen?
- Robert Johansson
Veckans viktigaste fakta:
* Endast en gång tidigare hade det slutat mållöst mellan Spanien och Portugal på totalt 34 möten.
* På fyra semifinalförsök i stora mästerskap har Spanien alltid lyckats ta sig till final.
* Cristiano Ronaldo ligger tvåa i alla tiders poängliga i EM med sina nio poäng. Endast Michel Platini ligger före med sina tio poäng. Han ligger dessutom trea i den totala EM-skyttligan efter just Platini och Shearer.
* Spanien har vunnit 31 av 34 matcher under Vicente del Bosques ledning.
* Spanien har spelat 9 raka matcher i EM- och VM-slutspel utan att släppa in mål, rekord.
Grekland hade inte mycket att sätta emot när det tyska maskineriet satte igång och man lät de stora (och den lilla) kanonerna tala. Fram steg bl.a. Schürrle, Klose och Reus. Är det angenäma problem för Löw att ha denna myriad av anfallstalang att välja mellan, eller vore det bättre att ha en klar startelva att utgå ifrån?
- Det kan ju inte vara en nackdel att ha en bred trupp där flera spelare skulle platsa i en EM-startelva. Det gynnar konkurrenssituationen och Löw får flera varianter på hur han kan ställa upp. Schürrle, Klose och Reus var alla bra mot Grekland.
Innan mästerskapet så rådde det ganska stor osäkerhet kring det tyska försvaret där skadorna härjat. Mats Hummels som kom från en ny bra säsong med Dortmund var långt ifrån given inför EM, men verkar ha tagit chansen på bästa sätt nu. Är det en ny tysk försvarsgeneral som presenterat sig och ser du honom som stöttepelaren i detta försvar de närmsta 10 åren?
- Han var väl given i en EM-trupp, så mycket kan man nog säga men att han skulle starta var definitivt mer tveksamt, det har du rätt i. För mig är Mats Hummels den bäste mittbacken Tyskland har fått fram på många, många år även om jag också är förtjust i hans EM-kompanjon Holger Badstuber. När Mertesacker fick kliva åt sidan har Hummels tagit ett stort ansvar i backlinjen och varit riktigt bra. Att hävda att det inte är ett namn som kommer att vara en stor del i det tyska landslagets framtid, är bara löjligt.
Tysklands resa tog slut mot Italien i semifinalen. Bör tyskarna trots allt vara nöjda med sin insats och ser du att det finns utvecklingspotential i detta lag inför kommande VM?
- Jag var ju ganska pessimistisk till att Tyskland skulle nå final inför turneringen eftersom jag inte ansåg att Löw hittat några direkta linjer i sitt tankesätt att spela. Men ju längre in i turneringen vi kom desto mer trodde jag på tyskarna. Det är dock ett väldigt ungt lag på många platser, men där jag förväntat mig betydligt mer av en spelare som Bastian Schweinsteiger – den fantastiska matchen mot Holland till trots. Jag är övertygad om att man kommer att fortfara vara en stormakt i fotbollsvärlden.
- Andreas Holm
Veckans viktigaste video:
- Avgör själv vilket som är sämst. Podolskis medverkar i denna musikvideo eller hans spel i EM:
Veckans viktigaste fakta:
* Miroslav Klose slog rekord när han i halvtid klev in mot Italien. Ingen spelare har tidigare spelat i fem semifinaler i EM- och VM-sammanhang. Han är dessutom fyra på listan över flest antal matcher totalt i EM och VM.
* Tyskland nådde semifinal för fjärde gången i rad i EM/VM.
* Tysklands rekordsvit med antal vunna matcher slutade på 15 st.
* Phillip Lahm har gjort fem mål för landslaget och dessa har kommit med två års mellanrum, 2004, 06, 08, 10 och 12.
* När Mario Balotelli gjorde mål så var det första gången på 1313 minuter som Tyskland hamnade i underläge i en tävlingsmatch. Hade inte hänt sedan bronsmatchen i VM 2010.
Ytterligare ett mästerskap som slutar i moll för det franska landslaget. Efter holabaloot i Sydafrika så verkar det återigen ha varit en spänd stämning i det franska lägret. Varför misslyckades även Blanc med att ena dessa starka viljor som han trots allt själv valde med till denna turnering?
- Även om jag tycker att jämförelsen med Sydafrika används för lättvindigt så är det solklart att han fullständigt misslyckats med att förmedla vad det här EM-slutspelet handlade om för Les Bleus. För bundet krävde avancemang från gruppspelet. Därför tyckte flera spelare att uppdraget var utfört i sina första kommentarer.
Men turneringen handlade ju om att få Frankrike att försonas med sitt landslag. Där är det inte bara underkänt. Eleverna har helt missuppfattat uppgiften och svarat på fel fråga. Varför är svårt att säga. Det handlar om ett paket. Men Blanc har åtminstone underskattat svårigheterna och överskattat sina spelares psyken.
Frankrikes ansikte utåt vad gäller den miserabla insatsen måste väl ändå vara Samir Nasri som på en bedömningsskala skulle få mycket höga betyg om man skulle poängsätta hans förmåga att göra bort sig. Vad bottnande hans uppträdande i? Hur har fransmännen reagerat på hans agerande och har han gjort sitt i landslaget nu?
- Nasri klarar inte kritik och har haft några av sportfrankrikes vassaste pennor mot sig under en längre tid. Hans sena ursäkt på Twitter gick ut på att det var en personlig uppgörelse när han gav sig på AFP- och L’Equipe-journalister. Det handlade inte om landslaget. Ännu en spelare som missförstått varför han befann sig i Ukraina.
En majoritet av 65 000 röstande på L’Equipes hemsida vill ha livstidsavstängning från Les Bleus. FFF, franska fotbollsförbundet, träffas på tisdag. Pressen är hård från alla håll och allt förutom en avstängning på mellan ett till två år vore en skräll.
Det känns som om Frankrike står vid ett vägskäl nu och jag undrar vilken riktning de ska gå åt nu när det snart är dags att ta sikte på VM i Brasilien. Skall Blanc vara kvar? Bör man satsa på mindre egon, och kanske därmed också lite mindre talang i gruppen? Eller vilken medicin skall man använda för att få detta landslag på fötter igen?
- Flera tidningar har bett om precis det. L’Equipe menar att ”mindre talang och mer hjärna” är fransk landslagsfotbolls enda räddning. Även om journalisten nästan bad om ursäkt för sitt förslag. Blancs öde avgörs också senast på tisdag. Jag har svårt att se honom vilja stanna, och att förbundet vill det. Men ändå talar de senaste ryktena om att det blir just så. Tisdag är dock långt borta och nya peripetier är att vänta. Bland annat ser Didier Deschamps snart ut att vara arbetslös. En händelse som ser ut som en tanke.
Vem som än leder laget så har han några oundvikliga, men nödvändiga petningar att ta tag i innan det åter är dags att möte Spanien i VM-kvalet.
- John Cederblad
Veckans viktigaste video:
- Ribery blir nedvärderad
Veckans viktigaste fakta:
* Thuram, Zidane och Blanc är de franska spelare som har flest spelade minuter i EM-slutspel.
