Voce dei Rossoneri: ”En besvikelse sett till förväntningarna”
I Voce dei Rossoneri diskuteras naturligtvis Kaká återkomst, men även mercaton och Milans säsongsinledning berörs.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Kaveh Golestani, David Faxå och Andreas Wingren.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)
Efter många år i Real Madrid kom så Kaká tillbaka till Milan. Hur var dina känslor när nyheten bekräftades?
Andreas Wingren: Jag måste erkänna att jag var otroligt kritisk när det började ryktas om Kaká. Men när jag sedan såg honom med Milan-tröjan blev jag fullkomligt lycklig. Han har en för stor plats i mitt Milan-hjärta för att jag ska kunna göra något annat än att älska värvningen. Och om jag då försöker kolla positivt på det så får vi tillbaka en spelare som brinner för klubben och vet vad det innebär att bära den rödsvarta tröjan. Han har mängder med rutin som kommer bli viktig och nyttig i Milans relativt unga trupp. Till det är han trequartista, en spelartyp som lyst mycket med sin frånvaro i ett lag vars ambition är att spela 4-3-1-2. Förhoppningsvis innebär inte Kakás ankomst att Honda prioriteras bort, och då är det perfekt att ha Kaká som kan ta bort mycket av den initiala pressen som annars hade hamnat på Honda. Välkommen hem Kaká!
Kaveh Golestani: Jag har sagt det förut och säger det igen. Det finns ingen som är ledsen att Kaká är tillbaka. Han är en milanista i själen och återvänder som Galliani uttryckte det "hem". Kostnaden verkar bli bonusrelaterad och hans lön når vårt lönetak, samma som Balotelli. Han medför en annan typ av stjärnstatus och fyller faktiskt en lucka i truppen, så det går faktiskt inte att säga att värvningen är fullständigt baserad på gamla meriter och romantik. Däremot undrar jag fortfarande om inte den platsen Kaká tar kommer att göra det svårt för spelare som SES att utvecklas ytterligare. Den övergripande känslan är lycka, men den skeptiska delen av mig som så många gånger förr upplevt Berlusconis förmåga att lura oss håller mig lite reserverad. Kaká har inte mycket att bevisa och han är tveklöst fortfarande en klasspelare - om han används på rätt sätt. Hans erfarenhet och hans ledaregenskaper är något som behövs extremt mycket i dagens Milan. Och så är han ju svärmorsdrömmen. En helylles kille. En Anders Svensson om ni så vill. Fast duktig på fotboll också.
David Faxå: Känslorna var väldigt blandade. För ett halvår sedan var jag övertygad att Kaká tillbaka var rätt affär och jag skrev en känslosam krönika på ämnet. Nu kom han inte då, utan nu istället. Fyra miljoner per år till en 31 åring som inte spelat speciellt mycket fotboll de senaste åren är mycket, men samtidigt betalar vi inte en lire i övergångssumma. Stannar han kontraktstiden ut blir det totalt åtta miljoner euro, plus eventuella bonusar. Det måste ändå ses som en hyfsad affär från Milans sida. Kaká har också ett spelsinne och en bollbehandling som får föregående "trequartista" Boateng saknade. Jag är positiv, men det var ingen känsloexplosion som det hade varit för ett halvår sedan.
Transferfönstret stängdes igår och en del blev gjort för Milans del. Hur summerar du fönstret, fågel eller fisk?
Andreas Wingren: För mig räcker knappt fisk till, utan jag lutar mer åt att likna det vid de stora odjuren som kommer från en portal på havets botten i sommarens blockbuster Pacific Rim. Och då egentligen inte baserat på köp och försäljningar, för truppen är ändå starkare nu än vad den var i maj. Utan baserat på hur vi agerat och prioriterat. Att El Shaarawy, som så många gånger deklarerat att han älskar Milan och som skrev på ett blankt kontrakt när han var mitt uppe i sin formtopp, behandlas en nobody tre gånger om är skandalöst. Inte fan ska han själv behöva gå ut och dementera rapporter om att han ska säljas tre gånger (TRE jävla gånger!) under samma mercato. För fan Galliani, sätt bara ner foten och ta bort honom från marknaden en gång för alla!! Till det ska vi lägga till att Galliani spenderade nästan en månad med att försöka sälja Robinho, resultatet blev en kontraktsförlängning. Addera till det flera försök att lösa Honda utan resultat. Och lägg till det att vi skiljdes från vår kapten på ett sätt som var allt annat än snyggt. Och just ja, flera försök på Ljajic retade upp Fiorentina och spelaren hamnade i Roma. Bra jobbat Galliani!
Överlag tycker jag Milans handlande i sommar har andats kortsiktighet och nödlösningar. Matri in för € 11M när vi hade Petagna i truppen, va fan hände med ungdomssatsningen?! I perspektiv betalade Fiorentina inte mycket mer för Gomez, eller Dortmund så mycket mer för Aubameyang, men spetsen och potentialen i de spelarna är oändligt mycket högre än någon nivå Matri kommer vara i närheten av. Nej Matri luktar önskemål från Allegri lång väg, vilket så klart är oroande för det signalerar att han inte nödvändigtvis försvinner till sommaren. Utan det blir kanske så att El Shaarawy offras nästa sommar då Allegri verkar vara oförmögen att utveckla talang (lex Pato och nu El Shaarawy).
Sen har vi Silvestre, Birsa och Coppola, varför värvades dessa spelare? Är våra ungdomar så dåliga att de inte ens kan vara fjärde eller femte alternativen på en position? Ska man lyckas med en ungdomssatsning måste man också våga satsa på just ungdomarna. Istället värvar vi dödkött som bara drar lön och låser upp platser i truppen, jag saknar långsiktigheten. För att avsluta i positiv anda tror jag Poli kan visa sig vara en klockren värvning och jag tycker att det är klokt att vi köpte loss Zapata.
Kaveh Golestani: En besvikelse sett till förväntningarna innan sommaren såklart. Jag är besviken över att försvaret inte förstärkts ordentligt och att man inte värvat rätt mittfältstyper. Sen har vi ju Matri. Det köpet förstår jag mig inte på alls. Och så lyckades vi inte göra oss av med Robinho, men slumpade bort Boateng. Vi förlängde med brassen men behandlade Ambrosini som skit. Vi lät en av våra framtidsspelare hängas ut i media så att han själv fick ta tag i mikrofonen och dementera en flytt. Och så fick vi Kaká. Det kan ha räddat vårt anseende på egen hand. Om han återfinner gnistan och den gamla goda formen är det årtiondets kap. Annars är det bara synd. Ungefär lika synd som att Astori inte anslöt.
David Faxå: Någonstans mitt emellan måste mitt svar landa på. Kaká och Poli ser jag som bra nyförvärv och det var viktigt att vi lyckades skeppa iväg Prince Boateng. Dock är det för dåligt att vi har kvar alibispelare som Traoré i truppen. När man väl lyckades få iväg en av dessa i form av Antonini fick vi inga pengar, utan ersatte honom med ännu en Traoré-typ. Det är kvantiteten i Milan som kostar pengar, inte kvaliteten. Vi sitter också inne på otroligt många offensiva spelare för få positioner. Jag hoppades att man skulle lyckas låna ut Niang eller allra helst sälja Robinho i början av fönstret. Jag ger Milan 5,5 för mercaton.
Efter en svajig säsongsinledning har Milan tagit två segrar där tre mål per match producerats. Fortsätter det så här eller har Milan fått högre utdelning än förtjänat?
Andreas Wingren: Man får alltid den utdelning som man förtjänar i en match. Däremot tycker jag inte att Milans två segrar och tre mål rättvist speglar det som skett på plan. PSV var en jämn match där Milans mittfält gång efter annan blev överspelat av PSV:s kvicka fötter. Som tur var gjorde Abbiati en jättematch och såg till att holländarna gick mållösa från matchen. Mot Cagliari lyckades Milan få bättre kontroll på mittfältet, vilket delvis berodde på att Cagliari inte var lika offensiva och delvis på att Milan murat med De Jong, Muntari, Poli OCH Montolivo. Men samtidigt tyckte jag att man märkte hur farligt de blev när Cagliari anföll med speed. Säsongens upplaga av Milan är otroligt långsamt och jag tror vi kommer få stora problem mot kvicka och offensiva lag. Oroande är även att Zapata och Emanuelson inlett riktigt riktigt svagt, i alla fall Zapata behöver komma igång kvickt om vi inte ska hamna efter från starten.
Kaveh Golestani: Jag tror att Milan blir ett målglatt gäng i år. Med den kreativitet och kraft som finns i anfallet ska det inte kunna sluta på annat sätt. Vi har Balotellis tyngd och skott, SES speed och nu även Kaká som egentligen är ett helt nytt sorts hot mot motståndarnas backlinje. Samtidigt tror jag dessvärre att Milan kommer att läcka som ett såll bakåt. Men visst, så länge vi gör fler mål än motståndarna vinner vi - det verkar i alla fall vara mentaliteten just nu. Jag kan inte komma på någon annan anledning till varför positionsspelet inte ens är i närheten av att klaffa. Pazza Milan - nu kör vi!
David Faxå: Varken PSV eller Cagliari spelade något vidare försvarsspel, så jag anser att tre mål framåt är rättvis utdelning. Torino borta blir nog svårare, precis som Celtic hemma och Napoli hemma. Men vem vet, kanske uppstår det en Kaká/Matri-effekt och målen rullar in?
