Voce dei Rossoneri: ”Japanen står högst upp på prioriteringslistan”
Voce dei Rossoneri inleder med Bertolacci som var rejält på gång innan han skadades, nu är han åter med i truppen. Om några veckor är det mercato-tider igen och trion Honda-De Jong-Diego Lopez diskuteras med anledning av den. Sist det vi helst glömmer – söndagens match mot Hellas Verona.
Panelen utgörs av Milanredaktionens Erik Terzi, Henrik Brandel och Tommi Uksila.
(VdR är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt ibland en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad –den 3:e, den 13:e och den 23:e)
Bertolacci var tillbaka i truppen mot Hellas Verona tidigare idag. Han var ett av Milans dyra förvärv den gångna sommaren och förväntningarna därefter. Hur tycker du att Bertolacci fungerat så här långt in på säsongen? Vilka var dina förväntningar på honom och tycker du att han motsvarat dem?
Erik Terzi: Ordet pacco betyder paket på italienska och det brukar ofta användas som negativt fotbollsuttryck för att beskriva nyförvärv som får lite speltid på grund av skador. Bertolacci har bara hunnit spela 575 minuter hittills i år och man skulle kunna påstå att uttrycket är passande i hans fall. Milans nummer 91 har bara visat glimtar av sin stora potential och han har inte varit tillräckligt vass för att motsvara de höga förväntningarna som de flesta av oss hade. Jag har trots allt en positiv inställning till Bertolacci och jag tror verkligen att han kan förvandlas under den andra halvan av säsongen. Hoppas att MilanLab inte ställer till det...
Henrik Brandel: Jag tycker man skall bortse från prislappen när man diskuterar Bertolacci, det är inte hans fel att Galliani bjöd Sabatini på 10 extra miljoner euro. Rörande mina förväntningar var de ungefär samma som jag hade på Bonaventura när han köptes in från Atalanta, en trevlig italiensk uppgradering på Poli utan att vara en superstjärna. Bonaventura har vida överträffat mina förväntningar och det är bara att hoppas att Bertolacci kan göra det också.
Ett stort problem är att Bertolacci köptes in för att spela i en 4312-utställning. Nu när Mihajlovic har bytt till en 442-formation finns det två färre centrala mittfältsplatser att konkurrera om och möjligtvis färre naturliga roller för Bertolacci. Givet prislappen är det rimligt att anta att Bertolacci trots allt får chansen att visa vad han går för. I nuvarande uppställning tar han troligtvis platsen bredvid Montolivo på det centrala mittfältet, den plats Kucka hittills ockuperat. Man kan också tänka sig att han prövas som högerbreddare, även om det känns mindre naturligt.
Tommi Uksila: Han har ju haft ganska stora skadebekymmer under sin första höst i Milan och har bara spelat åtta matcher, så det är svårt att utvärdera. Det står dock ganska klart att han hittills inte har imponerat, förutom i hans senaste match mot Lazio där han först gjorde mål men strax därefter utgick skadad. Han har absolut inte motsvarat prislappen på €20 miljoner, men vi får ge honom tid. Däremot har han motsvarat mina förväntningar för jag hade inga stora tankar om honom inför säsongen.
Vintermercaton närmar sig och det snackas om att Milan är öppet för att sälja någon eller några ur trion Honda, De Jong och Diego Lopez. Kommentar?
Erik Terzi: Jag skulle bli förvånad och besviken om Keisuke Honda INTE lämnade Milan i Januari. Japanen står högst upp på prioriteringslistan när det gäller utgående trafik i Vintermercaton. De Jong är alltid De Jong och vi får inte glömma hur viktig han har varit för oss de senaste två säsongerna. Betydligt sämre i år, bedrövlig mot Verona, men Nigel är inte slut. Låt oss ge honom en chans! Diego Lopez får absolut inte säljas i januari. Spanioren är en av de få "low budget värvningarna" som har funkat bra i Milan och det vore verkligen ett baklängesmål för Galliani & Co. att släppa honom nu. Det är oerhört viktigt att behålla en målvakt i världsklass, inte minst för vårt framtidslöfte Donnarumma som kommer att gynnas av den stenhårda konkurrensen.
Henrik Brandel: Om Milan långsiktigt planerar att hålla sig till nuvarande 442-uppställning (vilket på inget sätt känns säkert), måste klubben under januari-mercaton i huvudsak fokusera på mittfältet. Vi har nu sju-åtta spelare för två positioner, ett antal som borde vara fyra, max fem. I min värld är Bertolacci, Montolivo, De Jong och Kucka bäst anpassade till ett centralt tvåmannamittfält, vilket skulle göra Mauri, Nocerino, Poli och Honda överflödiga. Mauri borde lånas ut (utan köpoption), Nocerino ges bort gratis, Honda säljas till Premier League där hans marknadsföringsvärde säkert är högt. Poli är sympatiskt flexibel och inte speciellt dyr i drift, vilket gör att han kan stanna som femteval. För att svara på frågan, De Jong bör stanna, Honda får gärna lämna.
Till skillnad från andra tyckare anser jag inte att fokus i januari bör ligga på spelarköp. Anfallet är fullbestyckat, likaså det centrala mittfältet och ytterbacksplatserna. På högra sidan av mittfältet kan Cerci, Niang, Menez, Suso och kanske Bertolacci spela. Vänstra sidan ser tunnare ut om Bonaventura skulle bli skadad. Suso är ett alternativ, men kanske behövs en ersättare där. Jag hade gärna sett en ny mittback, men då hela Europa letar efter sådana är jag skeptisk. På målvaktspositionen är det för tidigt att permanent ge platsen till Donnarumma. Se bara vad som hände med Scuffet så inser man att det behövs säkra händer på bänken. Lopez bör således stanna, åtminstone till sommaren.
Tommi Uksila: Jag anser fortfarande att Lopez och De Jong har varit Milans två bästa spelare de två säsongerna som föregick denna, och jag har svårt att förstå varför Mihajlovic hastigt men mindre lustigt förpassade dem till avbytarbänken. Hur De Jong inte får kampera ihop med Montolivo på ett fyrmannamitffält istället för oduglingar som Kucka och Poli är bortom mitt förstånd. Men om Mihajlovic stannar i Milan ser jag ingen anledning att behålla De Jong och Lopez, med tanke på att de kan inbringa en större summa pengar. Jag kan heller inte se att de skulle vilja stanna så som de blivit behandlade. Vad gäller våran kära japan har tiden kommit att inkassera. Det fungerar helt enkelt inte.
Milan gjorde en riktig plattmatch mot Hellas Verona på hemmaplan under söndagen. Vad är din analys till att det gick som det gjorde?
Erik Terzi: Jag vet inte vart jag ska börja... Vi kan väl inte lägga all skuld på Nigel De Jong. Ska vi räkna upp alla felpassningar som Montolivo gjorde idag? Il Capitano! Niang kan verkligen inte spela på högerkanten, är det så svårt att förstå? Bonaventura var helt slut i andra halvleken, kantspringandet är en stor belastning för Jack. Inte ett enda inlägg från ytterbackarna - Cafù-Pancaro, where are you? Sist men inte minst, domarteamet - många felaktiga och diskutabla beslut idag. Förvirring och frustration, ännu en sur söndagskväll.
Henrik Brandel: Även om Milan spelade bättre än mot Carpi, spelade laget inte i närhet av tillräckligt bra för att vara med och utmana om Europa-platserna. Det ser för lättviktigt, provinsiellt och enkelspårigt ut helt enkelt. De horisontella linjerna i 442-formationen är för raka för att få till nödvändiga mittfältstrianglar, vilket gör att vårt enda vapen är att komma runt på kanterna och slå inlägg. Sen var domaren inte på vår sida igår. Vi gjorde åtminstone ett bortdömt mål i första halvlek och borde fått åtminstone en straff i den andra. Men jag har svårt att bli upprörd. Att inte ha domsluten med sig spelar mig större roll de säsonger när vi i övrigt är med och krigar om guld (*harklar* Muntaris mål mot Juventus) och mindre år när man spelar så dåligt som vi gör nu.
Tommi Uksila: Det är varken första eller sista plattmatchen för denna Milan-upplaga. De rödsvarta har lyckats imponera två gånger hittills den här säsongen, och det har varit mot två för dagen usla motståndare i form av Lazio och Sampdoria. I stort sett alla andra matcher har sett ut så här, vilket är ett ledsamt konstaterande. Milan är för oskarpa i den sista tredjedelen och det beror till störst del på ett mittfält som helt enkelt inte håller. Montolivo gjorde en av sina sämre matcher och min favorit De Jong gjorde tyvärr bort sig så grovt nu när han till sist fick chansen att det kan ha varit det sista vi såg av NDJ i rödsvart. Dessutom är det helt felaktigt av Mihajlovic att spela Niang på en kant när han i de senaste matcherna tydligt har bevisat att han hör hemma centralt. Det borde tränaren ha insett vid det här laget. En ursäkt är att alternativen är så gott som obefintliga. Kort sagt: ge er själva en tidig julklapp och skruva ner förväntningarna på detta rödsvarta gäng. En Europa League-plats skulle vara en stor framgång. Det är inte pessimistiskt, utan realistiskt.
